Matglad ingenjör blev supertalang

 KTH-studenten Tobias Porserud hamnade på 87:e plats när Veckans affärers gjorde sin rankning av Sveriges 101 supertalanger. Just nu exjobbar han på Arlas innovationsavdelning med nutrition och hälsa.


Varför finns du på listan tror du?

– Jag började plugga bioteknik på KTH 2005 och sedan dess har jag lärt känna många människor och det tror jag spelar in att många känner till vem jag är och vad jag har gjort när en sådan här lista skrivs, men främst tror jag att det har att göra med vad jag under förra året fick uträttat som ordförande för KTH:s studentkår, THS.

Vad gjorde du under din tid som kårordförande?

– Hela mitt ordförandeskap gick ut på att förbereda organisationen inför avskaffandet av kårobligatoriet (att kårmedlemskapet blir frivilligt, reds. anm). Det var en stor omställning och ett hårt arbete samtidigt som det var väldigt kul!

Vad var den största förändringen?

– Framförallt behövde vi förändra oss tankemässigt, vi som var engagerade i kåren var tvungna att bli bättre på att lyfta fram vad kåren gör och bli bättre på att lyssna på medlemmarna.

På grund av medlemstappet var ni väl tvungna att dra ned på utgifterna också?

– Ja, just nu ligger kåren på minus och det var ett medvetet val, vi bestämde oss för att vi skulle satsa oss ur krisen så vi frågade medlemmarna vad de prioriterade och så agerade vi utifrån det vilket bland annat resulterade i att vi byggde om kårhuset och öppnade ett kafé.

Du är inne på andra veckan på ditt exjobb på Arla. Varför valde du att göra ditt exjobb just där?

– Arla har högt uppsatta mål på flera fronter, inte minst kring hållbar utveckling och det värdesätter jag högt. Sen tycker jag att mat är väldigt intressant, speciellt hur det påverkar oss som individer och samhället i stort. Vad vi stoppar i oss får ju en väldig effekt!

Hur menar du?

– Ja, det är ju inte så många som har tänkt på det förut men jag tror att vi i framtiden kommer att jobba mycket mer vetenskapligt med livsmedel. Snart tror jag också att vi kommer att fokusera på att få rätt sorts protein i vår mat och prata mindre om fet och kolhydrater. Ju mer jag har lärt mig om det här desto mer har tanken väckts att det här kan appliceras på mat.

Tobias Porserud
Ålder:
24 år.
Utbildning: Civilingenjör i bioteknik
Tar med sig från KTH: Vännerna, förmågan att lösa problem och att inte vara rädd för att be om hjälp.
Drömföretag: Det finns väldigt många intressanta företag, det som jag exjobbar på nu till exempel.

Tobias har även fått en utmärkelse som årets unga ledare av talangnätverket 4 potentials. Ingenjören önskar Tobias lycka till med sin ingenjörskarriär!

Lämna en kommentar

Senaste nytt

  • Frost

    Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 7 januari

    Vi på Ingenjören tar helgledigt. Vi är tillbaka den 7 januari. Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips. Goda helger önskar vi alla läsare! 
  • Så  här mycket kostar det att vara sjuk

    Så här mycket kostar det att vara sjuk

    Om du har en månadslön på 50 000 kronor kostar en sjukvecka drygt 5 000 kronor före skatt. Redan efter två sjukveckor blir lönen lägre om du inte har kollektivavtal. Här kan du se vad korta och längre sjukperioder kostar dig.
  • Ingenjör tar silver i minnes-VM

    Ingenjör tar silver i minnes-VM

    När Minnes-VM arrangerades tidigare i höstas fick en svensk ingenjör kliva upp på prispallen. ”Det är skönt att ha minnesteknik som ett verktyg även i vardagen. Det ger lite extra självförtroende” säger silvermedaljören Sylvain Arvidieu.
  • Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    Ingenjörsinriktningarna som ger högst lön

    11 300 respektive 6 900 kronor skiljer det i månaden mellan de som gått det civilingenjörs- eller högskoleingenjörsprogram som ger högst respektive lägst lön.
  • SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    SLU startar helt nytt civilingenjörsprogram  

    Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommer starta sitt första civilingenjörsprogram, troligen hösten 2026.  Programmet blir unikt i sitt slag och satsningen ska snabba på omställningen till ett mer hållbart och teknologiskt avancerat jord- och skogsbruk.