Tyskland har i likhet med Sverige stora ålderskullar födda på 40-talet och har därför beslutat att höja den allmänna pensionsåldern till 67 år. Men liksom i Sverige upplever många äldre i Tyskland att det är svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden om de blivit arbetslösa efter omorganisationer eller nedläggningar. Åldersdiskrimineringen i arbetslivet beror på flera faktorer, bland annat finns det fördomar om att äldre presterar sämre än yngre i arbetslivet.
Sådana fördomar blir motbevisade när resultaten nyligen presenterades i en stor studie om ålder och produktivitet på den tyska arbetsmarknaden. Rapporten från det tyska arbetsministeriet visar bland annat att produktiviteten generellt ökar med åldern. I förhållande till genomsnittet är 45-49-åringarna som grupp omkring 0,7 procent bättre, medan gruppen 20-24-åringar producerar 0,3 procent sämre. 50-åringarnas produktivitet sjunker något, men förblir högre än 40-44-åringarnas nivå.
Forskarna konstaterar att i organisationer där det finns jobb som passar för måttligt äldre (45-50 år) kan produktivitetsvinsten bli så hög som två procent, enligt rapporten.
Thomas Lindh. Foto: Kajsa Kax.
Det finns svensk forskning som pekar åt samma håll, men det här är ett komplicerat forskningsområde, menar Thomas Lindh, professor arbetsmarknadsekonomi.
– Det finns förmågor som försämras med åldern men det finns också de som förbättras, säger han.
Thomas Lindh har tillsammans med andra forskare studerat företag med hög medelålder och låg produktivitet och kunnat fastställa att de anställdas höga ålder inte kunnat kopplas till den låga produktiviteten.
– Företag som inte är lönsamma har svårt att rekrytera och med tiden stiger medelåldern i företaget. Men här är det vikigt att se vad som är orsak och verkan. I våra studier har vi jämfört företag med varierande ålderssammansättning och lönsamhet. Resultaten visade att den låga produktiviteten inte hade något samband med de anställdas ålder, säger Thomas Lindh.
Han anser också att det finns stora problem med att mäta produktivitet på individuell nivå.
– I slutändan är det team som producerar och det är sammansättningen av kompetens i gruppen som har störst betydelse för resultatet, säger han.
Den tyska rapporten visar också att landet har en hög ambitionsnivå att få äldre kvar i arbetslivet och Tyskland också varit framgångsrikt. Sedan år 2000 har ökningen av anställda mellan 60 och 64 ökat mest i EU.
Däremot är Tyskland fortfarande en bra bit ifrån den svenska sysselsättningsgraden för äldre som är 92 procent för 55-59 åringar (med en pensionsålder på 65 år). I Tyskland är sysselsättningsgraden för 55-59-åringar 76 procent (pensionsålder 63 år).
I toppen finns Japan där sysselsättningsgraden för samma åldersgrupp är 97 procent och pensionsåldern 69 år. Belgien ligger i botten i Europa med en sysselsättningsgrad på 62 procent i den här åldersgruppen.
Förändringen i produktivitet i procent. Den vertikala linjerna visar standardavvikelsen. Ur rapporten Altersgerechte Arbeitswelt.
Diagrammet visar sysselsättningsnivån i olika länder för gruppen 55-59-åringar i förhållande till hela arbetsmakrnaden (20-59-åringar). Ur rapporten Altersgerechte Arbeitswelt
Läs mer:
» Hela rapporten Altergerechte Arbeitswelt (tyska, pdf)
11 kommentarer
[…] I stedet er det ansatte mellom 45 og 49 år som er mest produktive, skriver det svenske bladet Ingenjören. […]
[…] angår produktiviteten er det noget andet. En undersøgelse, der blev omtalt i den svenske Ingenjören i marts, viser f.eks. at medarbejdere i 50’erne er mere produktive end deres 10 år yngre kolleger. […]
Notera att den refererade undersökningen är gjord i Tyskland. Jag som arbetar i Tyskland vet att man här inte tar tillvara unga personers fördelar.
I Tyskland dyrkas erfarenhet, utan att alls se på de fördelar en yngre medarbetare har.
När tempot hela tiden styrs av den mest seniora erfarna medarbetaren, är det självklart att energin hos yngre medarbetare inte tas tillvara. Istället kan den seniora medarbetaren helt nyttja sin fördel, den större erfarenheten.
För att yngre skall komma till sin rätt måste de kunna jobba hårt och mycket och få utrymme att lära sig av sina misstag.
Det är som Kristina antyder, att arbetsgivare är bländade av fina examina …
Tyvärr så är det ofta så att teorin inte stämmer med verkligheten, därför krävs det ett antal års erfarenhet från verkliga livet för att kunna tillgodogöra sig sin kunskap på bästa sätt.
Det finns säkert oändligt antal exempel på när man försökt applicera skolboksteorier direkt i arbetslivet och det gått åt skogen, BIG TIME.
Inte förvånande. Har själv haft småbarn och det månader i småbarnsåldern som man jobbar utan VAB är lätt räknade. De små liven smittar ju även föräldrarna, detta i kombination med ökad jämlikhet avseende uttag av VAB och föräldraledighet gör att anställda män som kvinnor i åldern 30-40 år ofta jobbar mer än 80%. Av egen erfarenhet så har man ju även hetsen på sig att bygga hus, renovera och sköta alla andra prylar man samlar på sig på fritiden,föga produktivitetsdrivande.Nu är jag så gammal och klok att jag inser att jag inte kan och behöver göra allt.
Självklart gör de det.
Bla Vabbar de inte vilket gör det faktiskt möjligt att planera. Vabbar själv ganska ofta o det gör det näst intill omöjligt att planera med möten o deadlines.
Det varkligen riktigt små skillnader, försvinnande små. Jag hade trott att det skulle vara betydligt större skillnad.
Man har på det senare 10-15 år hägrat ungdomarnas nya fina examen. Men när det gäller grundläggande kunskap drar de äldre längsta stråket. För mycket ligger i vad man förvaltar sin utbildning och nyfikenheten av det nya kunskaper som kommer. Alltså vilken strävan personen har och kan förvalta sina kort väl.
Jag som trodde Japan hade många hemmafruar?! Kan det vara så illa att man helt glömt bort kvinnorna när man gjorde undersökningen?
55 – 60 åringen har samma produktivitet som 40 åringen. Det vet jag redan. Alla andra ungdomar kan slänga sig i väggen.
På det nedre diagrammet ser man att svenskar jobbar som om de har en pensionsålder på 67,5 år. Övriga länder verkar följa den uppritade kurvan rätt bra utom Belgarna som verkar jobba som om de hade en pensionsålder på ca 58 år.