Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemForskning & utbildningSuccé för tekniska masterprogram – Men framtiden hotas av avgifter

Succé för tekniska masterprogram – Men framtiden hotas av avgifter

Masternivån, som infördes i Sverige för snart fyra år sedan, har gjort succé, visar en ny undersökning från Högskoleverket. Allra flest studenter har sökt sig till de tekniska programmen. Men nu hotas framgångarna av avgifter för utländska studenter.

Det var hösten 2007 som de tvååriga masterprogrammen hade premiär i Sverige, som ett led i den så kallade Bolognaprocessen. Sedan dess har tre läsår passerat, och Högskoleverket har nu genomfört en första analys av hur den nya utbildningsvägen har tagits emot av studenterna.

Slutsatsen är tydlig – masterprogrammen har gjort succé. Sedan starten har antalet förstaårsstudenter på masterutbildningarna ökat kraftigt, från drygt
8 000 läsåret 2007/2008 till 12 000 läsåret 2009/2010. En ökning med hela 50 procent.

– Det är tydligt att masterprogrammen har blivit väldigt populära. Men det beror ju också på att den här andra nivån av högskolestudier saknades i Sverige tidigare, säger Lena Eriksson på Högskoleverkets analysavdelning.

Lena Eriksson. Foto: HSV.

Det visar sig också att det är de tekniska inriktningarna som gjort störst succé – av de dryga 21 000 som studerade på masterprogram under förra läsåret återfanns nära hälften – drygt 9000 personer – på tekniska program.

Men till hösten kommer troligtvis den här trenden att brytas.

– Jag skulle tro att vi har tappat runt 40% i antalet ansökningar till höstens antagning till masterprogrammen, säger Ursula Hass, rektor på Blekinge Tekniska Högskola.

Förklaringen till den kraftiga minskningen i ansökningar är de avgifter som införs för studenter utanför EES-området till höstterminen 2011. Precis som i övriga landet är nämligen en majoritet av mastereleverna på BTH inresande studenter – i hela landet utgör inresande studenter nästan två tredjedelar av masterstudenterna.

Så att de nyinförda avgifterna kommer att spela roll, det råder det ingen större tvekan om. Det vittnar även Lena Eriksson på HSV om.

– Det man har kunnat konstatera är att sökandet har minskat kraftigt. Men vi har också haft otroligt många sökande de senaste åren, och relativt få har antagits. Så det kan ju bli så att man fyller platserna lika väl.

Någon generell prognos för hur de nya avgifterna kommer att påverka masterprogrammens popularitet finns alltså inte. Men om man vill ha en fingervisning om vad som väntar kan man snegla söderut, berättar Lena Eriksson på HSV.

– I Danmark infördes avgifter för utomeuropeiska studenter för ett par år sedan. Och då såg man också en kraftig minskning i antalet studenter.

Ursula Hass. Foto: Ola Åkeborn.

För att ändå fortsätta attrahera studenter från utanför EES-området har man på BTH satsat en hel del på att marknadsföra sig utomlands, berättar Ursula Hass.

– Vi på BTH ser oss som en internationell spelare, så det finns inte på kartan inte ha en mix av studenter från olika länder. Därför har vi bland annat slutit avtal med agenter utomlands, och håller på att bygga upp en försäljningsorganisation.

Men enligt Ursula Hass så är det inte bara utomlands som de svenska masterutbildningarna bör marknadsföras.

– Masternivån behöver nog marknadsföras än mer även här i Sverige. Studenterna här har inte uppmärksammat masterprogrammens betydelse så bra. Men för en internationell karriär så är det nästan en förutsättning att ha en master. Så är det i alla fall på tekniksidan.

För att på längre sikt fortsätta attrahera internationella studenter till de svenska masterprogrammen är det enligt Ursula Hass också en förutsättning att man bygger upp en ordentlig stipendieverksamhet – annars finns risken att stora svenska företag lämnar landet för att få fatt i den kompetens som behövs, säger hon.

– Vi måste se till att vi har ett bra stipendiesystem, så att personer i biståndsländer kan fortsätta komma hit och studera nu när det införs avgifter. Stipendier behövs också inom områden där Sverige självt inte kan producera kompetens som behövs inom näringslivet.
– Det tror jag är avgörande för att svensk industri ska vilja stanna kvar i Sverige.

Men avgifter till trots, så tror Ursula Hass att masterprogramen kommer att fortsätta öka i popularitet på länger sikt.

– Ja det är absolut så att masternivån kommer att växa och bli ännu viktigare i framtiden. Avgifterna har bara gjort att det har kommit av sig lite grand.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Välj din chef – så synar du ledarskapet när du byter jobb

0
Din chef spelar stor roll – för dina prestationer, din utveckling och ditt mående. Därför bör du välja nästa chef med omsorg. Så här kan du gå till väga för att ta referenser på chefen.

Nyexade byggingenjörens dagbok: ”Kollegornas stöd är tryggt när man är ny i branschen”

0
I våras blev Emin Hogic högskoleingenjör i byggteknik vid Lunds tekniska högskola, campus Helsingborg och nu är han projektör på Sweco. Här är hans dagbok från en vecka på jobbet.
Luleå och Stockholm

Så skiljer ingenjörers löner mellan länen

5
Medellönen högst i Stockholm, följt av Halland för civilingenjörer och Blekinge för högskoleingenjörer.
Jonas Hylén

Förtroendevald på Siemens: ”Är lite som en präst eller diakon”

0
Under 25 år i Akademikernas styrelse på Siemens har Jonas Hylén hjälpt medlemmar som riskerat att förlora jobbet och mött engelsmän som är chockade att ingenjörer har ett fack.    

Låga ingenjörslöner oroar inte industrijättarna i norr

0
Ingenjörer i södra Sverige har högre lön än ingenjörer i norr. Men för industrijättarna i norr verkar lönenivåerna inte vara något hinder för rekrytering.

Förstärkt lönesamtal kan lösa konflikter kring lön

0
Ibland slutar lönesamtalet med att man känner sig orättvist bedömd. Inom industrin finns då möjligheten till ett förstärkt lönesamtal med lokala facket som stöd.

Global portal öppnar nya vägar till utlandsjobben

0
Sugen på ett nytt jobb, men vill inte flytta? Nu startar Remote en jobbförmedling för distansjobb, med hela världen som arbetsplats.

Hon läste teknisk fysik och blev börs-vd

0
Charlotte Eriksson är civilingenjör i teknisk fysik och vd på Softronic. Här berättar hon om en omtumlande händelse på jobbet för ett år sedan och varför hon la ner sin sångkarriär.

Alkohol på julfesten? Så hittar du balansen mellan fest och fylla

0
Att jobbet bjuder på alkohol i samband julfiranden är idag närmast självklart – och är oftast inget problem. Men det kan ändå vara bra att tänka till. Här är sex tips inför julens firanden.
Elin Petersson och Patrik Milton i talarstolen

Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur på Ingenjörsfullmäktige

0
Antog program om löner och industripolitik. Och höjde inte medlemsavgiften.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?