Kommentarer på: Undervisning dödar intresse för NO

Av: Petra

Petra — Tue, 07 Feb 2012 11:38:27 +0000

Titta på Eva Funcks tv-program, det är naturvetenskap (och i bland samhällsvetenskap) på både låg och hög nivå som till och med småbarn kan ta till sig. Mycket lärorikt till och med för civilingenjörer. Hon kan förmedla engagemang, väcka intresse och lära ut.
Entusiastiska lärare är det viktigaste av allt och det kan man ju liksom inte tvinga fram… Vore bra att kunna komplettera böcker med rätt sorts ”annan media” för att få fler aha-upplevelser hos eleverna.

Av: Carolina

Carolina — Thu, 26 Jan 2012 16:28:33 +0000

Helt klart tog skolan död på mitt teknikintresse. NO-lektionerna var kaos, killarna kastade valda delar av inredningen på varandra och på oss tjejjer som försökte göra uppgifterna. Läraren satt i ett hörn och försökte se ut som om han inte fanns. Till sist skolkade jag från de lektionerna. Samhällskunskap på gymnasiet. Sedan tekniskt basår och nu snart färdig civilingenjör. Upptäckte att teknik och NO var jättekul utan störande klasskompisar som terroriserar lektionerna.

Upplägget var ganska dåligt. De olika ämnena var indelade i pärmar som el, biologi, astronomi etc. Man valde pärmar i egen ordning => Man valde de roligaste ämnena först, och mot slutet av terminen (samtidigt som man funderade på gymnasielinje) så hade man de tråkigaste och svåraste pärmarna kvar. Självklart valde man gymnasiet med de tråkigaste delarna av NO:n i färskt minne.

/24-årig snart färdig civilingenjör trots en uppväxt i Sveriges skola, inte tack vare.

Av: Magnus

Magnus — Thu, 26 Jan 2012 15:58:18 +0000

Magnus Oskarsson är helt klart inne på rätt spår.
För det första, skolan dödar intresset – helt rätt!
För det andra, som Jörgen i post #5 nedan är inne på, vi framställs ju inte direkt som några intressanta människor i media.

Men att säga att böckerna är dåliga och att lärarna kommer i sticket är rätt lamt och antagligen för att inte få hela arbetskåren på sig.
För det är i mångt och mycket även lärarnas brist på engagement som lätt dödar ett intresse på väg upp. Ibland svider sanningen och man måste kunna rannsaka sig själv.

För vad jag menar är att, som lärare, vill man så kan man.
Man måste inte ta en lärobok och börja på sidan 1 och köra så det passar sista sidan sista dan på terminen (för så är det).

Av: Jörgen Kollberg

Jörgen Kollberg — Thu, 26 Jan 2012 14:20:35 +0000

Mycket intressant artikel. Det är ju väldigt viktigt att vi kan få ungdomarna att behålla intresset för de naturorienterande ämnena. Hur gör man i Asien? Där är ju intresset jättestort för att bli t.ex. ingenjör och varje år examineras en väldig mängd ingenjörer i bl.a. Kina och Indien. Jag tror att det behövs både en utveckling av undervisningen i enlighet med denna artikel och en generell positivare attityd i samhället till naturorienterande ämnen och ingenjörskonst. Det är väldigt litet utbud av positiv syn på naturvetare och ingenjörer i media idag. Tittar man t.ex. på TV-utbudet så finns det många program om bönder, musiker, sångare, kockar etc. men nästan aldrig om ingenjörer och naturvetare.

Av: Johan

Johan — Thu, 26 Jan 2012 12:14:37 +0000

Jag tycker att lärarna ska börja i den ände som de själva blev intresserade av naturvetenskap. Börja med de praktiska tillämpningarna. Party-trick och experiment. När man får en unge att tänka: ”Coolt! Hur funkar det egentligen?”, DÄR skapar man livslångt intresse för naturvetenskap. Kolla på illusionister som förklarar sina tricks. ALLA vill veta hur det går till. Då blir det lätt att undervisa.

Av: Raymond Bergmark

Raymond Bergmark — Thu, 26 Jan 2012 11:48:11 +0000

Intressant och sannolikt rätt. Bra forskning!

Av: Bosse

Bosse — Thu, 26 Jan 2012 11:29:38 +0000

Elisabeth, jag tror du fått utbildning om bakfoten. Mig veteligen har inte kraven på ämneskompetens ändrats de senaste åren, däremot har Jan Björklund styrt upp skolan att se till att lärarna faktiskt har den kompetens som förväntas och krävs av dem. Man blir inte ”smal” genom att läsa mer, tvärtom så ställs det ofta höga krav för att förstå vardagliga väsenliga tillämpningar som kan intressera elever. Ta t ex teoretisk fysik där man studerar biologiska tillämpningar, du skall upp på magister i fysik och en matematik (väsentligen system av olinjära differentialekvationer) för att kunna förstå och tillgodogöra dig detta vilket får anses som en förutsättning för att kunna lära ut. Läser man ett lärarprogram så slutar många gånger matematiken efter en dimensionell analys (för undervisa på gymnasienivå!) och flerdimensionell analys är valbart. man får bara be för att de som läser har mer intresse än så… Med så tunna kunskaper är det svårt tillgodogöra sig tvärvetenskapliga tillämpningar och se hur man använder sig av t ex matematik och fysik i vardagen. Hur många högstadielärare tror ni är medvetna om hur man använder sig av matematik och fysik ute på företag? Inte många är min gissning. Wolfram som gör bland annat programmet Mathematica har gjort ett gott avstamp här när det gäller sälja Mathematica som hemmaversion där man lyfter upp på hur många olika sätt man kan använda sig av Mathematica för beräkningar i vardagen, från sin ekonomi till elförbrukning etc. Min gissning är att många lärare har svårt hitta dylika exempel för de har helt enkelt ingen aning.

Av: Elisabeth

Elisabeth — Thu, 26 Jan 2012 10:51:02 +0000

Detta är såå tragiskt. Och så uppenbart. Och inte får blivande lärare någon hjälp med den ”nya” lärarutbildningen heller. Den innebär ju ett fantastiskt steg bakåt då den, i mitt tycke, enbart inbjuder till smal ämnesfokusering och inte till den tvärvetenskap som genomsyrar såväl aktuell forskning som elevernas intresse! Är det kanske dags för oss att engagera oss lite mer politiskt för att få en ändring till stånd?