Kommentarer på: Här främjas elevernas teknikintresse

Av: Daniel N

Daniel N — Mon, 20 Feb 2012 21:37:44 +0000

@Jenny: Det bör även nämnas att det tillkommit andra utbildningar där de personer som examineras till stor del delar arbetsmarknad med högskole- & civilingenjörer, tex Programmerar- & Systemvetarutbildningarna (se sid 125 i rapporten som jag nämnde i min förra kommentar). Som du kan se pensioneras det i princip inga av dessa, men utbildas väldigt många, så nettotillskottet blir väldigt stort. Och eftersom personer med dessa utbildningar som sagt delar arbetsmarknad med ingenjörer så ökar det ”praktiska” utbudet av ingenjörer än mer pga detta.

Vidare ska det tilläggas att examinationsfrekvenserna på högskole- och civilingenjörsutbildningarna sjunkit kraftigt under ett långt antal år (av de som började år 2002 hade enligt SCB 8 år senare endast ca 30% av högskoleing och 50% av civ ing tagit examen!). Så en stor del av de som påbörjar högskole- och civilingenjörsutbildningar tar inte ut examen (tex pga att de slutar efter att ha läst några år), vilket innebär att de finns inte med i statistiken i rapporten som ju visar antalet examinerade. Men en stor del av de som bara läst delar av dessa utbildningar tar i praktiken ändå arbeten som ingenjörer och delar således också deras arbetsmarknad pss som jag beskrev i förra stycket. Detta ökar därför också det ”praktiska” utbudet av ingenjörer kraftigt (något som inte syns i rapporten). Se mer info om detta här:

http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/12/kvinnor-man-civilingenjorer-hogskoleingenjorer/

Av: Jenny

Jenny — Sun, 19 Feb 2012 00:17:33 +0000

Som svar på anders. Hej! Pensionsavgångarna är absolut intressanta. Vi har ju talat länge dem (liksom ingenjörsbristen) utan att riktigt kunna se det stora genomslag som forskarna har talat om.

Av: Daniel N

Daniel N — Wed, 15 Feb 2012 20:42:12 +0000

Det är också intressanta att titta på åldersfördelningens-stapeldiagrammet för olika utbildningar, se SCB-rapporten som jag länkade till i min förra kommentar. Jämför tex den för civilingenjörer (sid 111) med den för tex jurister (sid 120) eller läkare (sid 123). Då ser man ur exceptionellt stor ökningen av antalet examinerade civilingenjörer har varit jämfört med andra utbildningar!

Av: Daniel N

Daniel N — Wed, 15 Feb 2012 18:31:25 +0000

@anders: Angående pensionsavgångarna så är de ingenjörer som pensioneras i huvudsak gymnasieingenjörer med 2/3/4-års teknisk gymnasieutbildning. Se sida 95 i rapporten ”Trender och Prognoser 2011” från SCB:

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0515_2012A01_BR_AM85BR1201.pdf

Notera också att SCB i rapporten blandar ihop gymnasie- och högskoleingenjörer och ser dem som en grupp! Men faktum är att de inom denna grupp som pensioneras är gymnasieingenjörer, medan de som examineras är högskoleingenjörer!

I prognoserna från SCB förutsätts att de gymnasieingenjörer som pensioneras ska ersättas med högskole- och civilingenjörer. Så de kommer därmed få arbeten och lön därefter.

Det naturliga hade istället vara att huvuddelen av de gymnasieingenjörer ersätts med personer samma utbildningsnivå, dvs sådana som läst tekniskt/naturvetenskapligt gymnasium. Tänk om ett liknande antagande hade gjorts inom sjukvården, så att man antog att alla undersköterskor som pensionerades skulle ersättas med sjuksköterskor och läkare(!). Så varför just prognosen för ingenjörer ska behandlas annorlunda kan man ju fråga sig?

Vad det gäller antalet *civilingenjörer* som pensioneras så är det mycket lågt. Se sida 111 i rapporten jag länkade till. Där framgår av åldersfördelnings-stapeldiagrammet tydligt hur kraftigt civilingenjörsutbildningen expanderat de senaste ca 20 åren och hur få som pensioneras. För vissa områden som elektro/tekn.fysik/datateknik är skillnaden än mer dramatisk, se sida 109 i rapporten. Väldigt få pensioneras, men det utbildas extremt många.

Se även http://www.ingenjorsbloggen.se/2012/01/murphys-law-och-scb-fornyar-framtiden-for-ingenjorer/ som det länkades till tidigare, vilket fick mig att få upp ögonen för detta!

Av: anders

anders — Tue, 14 Feb 2012 23:00:00 +0000

Enligt en tidigare artikel så kommer det vara ett visst överskott.
http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/09/olyckligt-ingenjorsutspel-av-bjorklund/
Det där med pensionsavgångar tycker jag ni ska titta närmare på, det pratas mycket om hur alla 40-talister ska gå i pension osv, i år är det 2012, dvs hälften av 40 talisterna har redan gått i pension, men i min bransch har jag inte upptäckt någon vidare brist. Vårt företag har inga som helst problem med att få in folk? och då är det inget storstadsregion jag bor i.

Av: Björn

Björn — Mon, 13 Feb 2012 21:47:17 +0000

@Sven. Jag kompletterar gärna din länksamling med nedan där det i kommentatorsfälten redovisas vad civilingenjörer verkligen jobbar med. Bland annat kan noteras att det är endast 30% som arbetar som riktiga civilingenjörer och att hela ~20% jobbar med ”mindre kvalificerade uppgifter” som inte motsvarar utbildningsnivån. Dessa personer kommer såklart inte redovisas som arbetslösa.

http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/06/arbetsformedlingens-tunnel-allt-ljusare/#comments

Av: Sven

Sven — Mon, 13 Feb 2012 14:06:29 +0000

Peter:

Det låter lovande! Hoppas ni tar en ordentlig titt på samt analyserar fakta, såsom t.ex. antalet arbetslösa ingenjörer (inte bara medlemmar!), antalet ingenjörer som jobbar med ”icke ingenjörssysslor”, förhållandet mellan hur många ingenjörer arbetsgivarna själva säger sig komma att anställa och hur många som faktiskt anställs i slutändan, ingenjörernas löneökning (jämfört med andra yrkesgrupper) under ”bristperiod” etc. istället för att bara publicera lösa uttalanden och arbetsgivarfloskler.

Det skulle också vara mycket intressant om ni tog en seriös titt på antal ingenjörer som går i pension (och deras utbildning-/kompetensnivå) jämfört med antalet nyutexaminerade.

Dessutom är en frågeställning av signaturen ”Joakim” på ingenjörsbloggen (http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/06/ingenjorer-pa-hett-platttak/) oerhört intressant:

”Många ingenjörer arbetar numera i konsultbolag. Dessa konsultbolag ”ser” i princip samma uppdragsförfrågningar inom den region de är verksamma inom. Antag då att ett företag skickar ut 100 uppdragsförfrågningar, och 10 konsultbolag tar emot dessa förfrågningar. När konsultbolagen då uppskattar behovet av arbetskraft ser varje konsultbolag en möjlighet att anställa 100 personer. Helt plötsligt har således 100 verkliga tjänster förvandlats till 10×100=1000 tjänster i prognoserna. Hur tar Arbetsförmedningen (och Sveriges Ingenjörer) hänsyn till sådana ”multiplikator-effekter” i sina prognoser?”

För den som skulle ha missat det så rekommenderar jag varmt kommentarerna till inläggen i ingenjörsbloggen, t.ex.

http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/10/toppnotering-for-civilingenjorsutbildningarna-pa-gott-och-ont/#comments
http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/02/var-basta-tid-ar-nu/#comments
http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/11/no-country-for-old-engineers/#comments
http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/03/tysk-ingenjorsbrist-%E2%80%93-om-inte-den-svenska-overtygar/#comments
http://www.ingenjorsbloggen.se/2011/01/starkare-arbetsmarknad-for-ingenjorer/#comments
http://www.ingenjorsbloggen.se/2012/01/murphys-law-och-scb-fornyar-framtiden-for-ingenjorer/#comments

Av: Peter

Peter — Mon, 13 Feb 2012 12:23:55 +0000

Som svar på Anna.

Hej Anna,

Tack för din kommentar! Vi har faktiskt på redaktionen diskuterat att titta närmare just på om det verkligen råder sådan ingenjörsbrist i landet som det så ofta påstås. Men den verklighet som beskrivs av rekryteringsföretag, av SCB och SKL för att nämna några är att det faktiskt råder en stor brist på ingenjörer. Se några av våra tidigare artiklar i ämnet:
https://ingenjoren.se/2011/09/lage-att-vara-krasen-som-ingenjor/
https://ingenjoren.se/2012/01/hogskoleingenjorerna-blir-for-fa-2030/
https://ingenjoren.se/2012/01/rekordstort-ingenjorsbehov-i-kommunerna/
https://ingenjoren.se/2011/12/stor-brist-pa-hogskoleingenjorer-%e2%80%93-men-utbildningarna-ar-hotade/

/Peter Alestig Blomqvist, webbredaktör

Av: Anna

Anna — Sun, 12 Feb 2012 10:31:02 +0000

Hur kan du starta din artikel med ”Ingenjörsbristen är idag större än någonsin” utan att presentera siffror på hur många arbetslösa ingenjörer som finns i Sverige idag (ca 10 000 bara medlemmar i Sverigen Ingenjörer för några år sen, men aktuella siffror oerhört svåra att hitta) samt hur många företagen söker. Och SÖKER menas då med existerande platsannonser och inget flum om att ”vi KOMMER att behöva anställa tusentals”. Jag förstår inte varför sådan information är så svår att hitta och varför journalister inte skriver dessa fakta. De skulle ha en artikel som googlas fram tusentals gånger om dagen. Jag har för tillfället en tillfällig anställning och har aldrig haft en tills vidare anställning. Jag söker flera jobb i månaden. När jag ringer upp säger de antingen att de ”drunknar i ansökningar” eller att de ”inte har fått så många sökande, bara ett hundratal…”. I Ny Teknik annonserar företagen efter enstaka personer när det finns tiotusentals som behöver jobb. Var är annonsen som säger: hundra ingenjörer behövs till…? Det är sjukt och jag förstår inte varför journalister inte undersöker detta???