Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemArbetslivBörjan till slutet – eller nytändning?

Början till slutet – eller nytändning?

Det pågår en strukturomvandling inom life science-industrin, och Astra Zenecas nedläggning i Södertälje är ett symptom på detta. Men med rätt inställning och insatser kan den svenska läkemedelsforskningen fortsätta blomstra. Det var slutsatserna när Vinnova anordnade en hearing om forskning i global omvandling.

– Alla strukturomvandlingar har olika förutsättningar att lyckas. Varvsindustrin lyckades inte. Men stålindustrin, som gått igenom en liknande strukturomvandling i Sverige, lyckades betydligt bättre. Frågan är, vad vill vi med life science-industrin? Vill vi att den ska bli som varvsindustrin, eller som stålindustrin? frågade Jan Edling, analytiker på Vinnova närmast retoriskt i inledningen på hearingen.

För några år sedan köptes Pharmacia upp och lade ner forskningen i Sverige. Förra året stängde Astra Zeneca ner i Lund, och nu ska även Södertäljeforskningen om alzheimer läggas ned. Situationen är inte på något sätt unik i Sverige – snarast är det en förändring som sker globalt.

– Innovationsformerna har förändrats. Större företag forskar mindre själva och små företag får en allt viktigare roll. Vi har sett det i andra branscher, och nu gäller det också life science, sade Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova.

Enligt Anders Ekblom, Sverigechef på Astra Zeneca, finns det framför allt två förklaringar till att läkemedelsindustrin går igenom den här omvandlingen just nu.

– Läkemedelsindustrin trycks på från två håll. Från intäktssidan, där kunderna vill ha mer och mer för sina pengar och där vissa länder, som Grekland och Spanien, nu också har svårt att betala sina kostnader. Men också från kostnadssidan, eftersom det är betydligt dyrare att forska i dag än det var förr. Och trots ökade ekonomiska insatser i forskningen har det inte kommit ut mer, sade han.

Men till skillnad från andra strukturomvandlingar påverkar får den här efterverkningar i hela den svenska läkemedelsforskningen, även på universiteten, och till och med inom sjukvården om det vill sig illa. Därför är det inte så märkligt att regeringen tillsatte en särskild samordnare redan samma dag som nedläggningsplanerna i Södertälje blev offentliga, trots regeringens tidigare attityd till företagsnedläggningar och strukturomvandlingar – att marknaden ska få sköta sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Det menade i alla fall samordnaren själv, Lars Leijonborg.

– Men det här är inget ”Trollhättepaket” för läkemedelsindustrin. Anledningen till att man tillsätter en särskild samordnare i det här fallet är Astra Zenecas alldeles speciella roll för läkemedelsforskningen i Sverige. Man kan konstatera att det här är ett oerhört slag mot svensk forskning, men vi måste också hitta vägar för att komma vidare, sade han.

– Jag har till exempel fått listor från institutioner på landets universitet och högskolor, med vilka samarbeten man har med Astra Zeneca. Och av de listorna förstår man att det handlar om ett tätt, tätt samarbete. Med åren har det blivit oerhört integrerat. Och man kan fråga sig om när den ena rycks bort, om det då är början till slutet?

Det finns, enligt experterna själva, två möjliga scenarier. Början till slutet – eller med rätt incitament och beslut, kanske början till en ny form av blomstrande läkemedelsforskning i Sverige? En väg vidare är enligt Eugen Steiner på Healthcap, ett svenskt riskkapitalbolag inriktat på läkemedelsindustrin, att bestämma sig för vad vi vill vara bäst på i Sverige, och satsa stenhårt på det. Kanske på bekostnad av annat.

– För att få investeringar till Sverige måste vi först och främst ha forskare på elitnivå. Man måste satsa på elitforskare på samma sätt som man satsar på elitidrottsmän. Men vi måste också fokusera forskningen i Sverige, och göra det attraktivt att investera i den svenska forskningen, sade han.

Vinnovas generaldirektör, Charlotte Brogren, blev än mer konkret i en uppmaning riktad till den svenska regeringen.

– Vi på Vinnova vill uppmana regeringen att i höstens forskningsproposition lägga upp en strategi för innovationsprogram. Vi menar att man borde kraftsamla runt ett antal områden, utifrån en omvärldsanalys, och ställa frågan: vad ska vi vara bäst på? Vi måste hitta vår nisch!

Lars Leijonborg poängterade att det inte är första gången man pratar om de här frågorna – de var på tapeten redan när han själv var forskningsminister.

– Man har pratat om detta i många år. Men systemet kanske behövde skakas om, och det är ju vad som har hänt med den här nedläggningen. Kanske gör det att man kan komma längre nu än tidigare, sade Lars Leijonborg.

En som tror att nedläggningen snarare leder till en nytändning är Akhbar Seddigh, styrelseordförande i Innovationsbron.

– Men vi måste förändra vår attityd. Vi har varit duktiga på innovationer, är duktiga på innovationer, och kommer att fortsätta vara duktiga på innovationer! Jag är en enorm optimist. Om tio år tror jag att vi har en blomstrande life science-forskning i Sverige, men den ser nog helt annorlunda ut än i dag.

Peter Alestig Blomqvist

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Får man komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar är det lockande att komma med shorts och sandaler till jobbet. Men hur lättklädd får man egentligen vara på jobbet? Juristen reder ut vad som gäller.

Se MIT-studenterna dansa

0
I USA är det naturligt att kreativa ämnen ingår i ingenjörsutbildningarna, som dans till exempel. 

Ger din chef dig ont i magen?

0
Var tredje svensk uppger att de har en destruktiv chef. En ny bok ger konkreta förslag på hur du hanterar en sådan situation.

”Så här fick vi vårt första ingenjörsjobb”

0
För nyexade finns många andra vägar än platsannonser till det första jobbet. Ingenjören frågade sex ingenjörer hur de fick sitt första jobb efter examen.

Hur gör du för att inte jobba över?

0
Som ingenjör kan det vara svårt att sätta gränser för sin arbetstid. Här är ingenjörernas egna tips på hur de undviker att jobba över när arbetsbelastningen är hög.
Scania Lisa Lorentzon

Högre löneökningar än märket på Scania

2
Akademikerna på Scania får 4,9 procents löneökning i år, högre än märket på 3,9 procent. Dessutom ska goda prestationer ge extra lyft.
Arbetslösheten för ingenjörer 2020-2023

Rekordlåg arbetslöshet för ingenjörer – och små ändringar inom bygg

0
Ekonomin skakar. Men det märks inte på arbetslösheten för ingenjörer. Och i byggsektorn, där vissa delar har det tufft, är förändringarna ändå små.
Lina Wennberg

Varslet kastade om tillvaron för fackordföranden

0
Hon hade laddat för årets löneförhandlingar. Men när Volvo Cars gick ut med ett varsel om neddragningar förändrades situationen helt för Lina Wennberg, ordförande för Akademikerklubben på Volvo Cars i Olofström.

Tänk på det här om du låter banken förvalta din pension

0
Höga boräntor gör att banker lockar med rabatt om du flyttar din tjänstepension till deras pensionsbolag. Men den rabatten kan bli en riktigt dyr affär på lång sikt.

Ekin från Turkiet fick jobb som ingenjör med hjälp av sin mentor

0
När ingenjören Ekin Kiper från Turkiet fick Rebecca Ivemyr som mentor tog det bara en månad innan han lyckades få ett jobb som matchar hans erfarenhet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Undvik ingenjörernas vanligaste cv-missar

0
Ett cv ska vara tydligt och visa vad du har för kompetens och erfarenhet. Visst är det bra att sticka ut men passa dig för att tappa trovärdighet. Här är nio vanliga misstag – och hur du undviker dem.