Jag har själv under många år varit yrkesverksam inom offentlig sektor med inriktning på just forskning och utveckling och jag instämmer helt i Mats Roséns beskrivning. Skillnaden är bara den att det är i en annan sektor, den offentliga och inte i industrisektorn.
Att man kan ha de här frågetecknen beroende på att det huvudsakligen är fråga om administrativa chefskarriärer inom den offentliga sektorn kan man förstå, men inom industrin borde det vara en överlevnadssak för ett företag att vara bra på att ta tillvara medarbetarnas insatser på bästa sätt.
Det förvånar lite att ungefär samma frågetecken som finns inom offentlig sektor återfinns även inom industrin. Kanske är proportionerna annorlunda med tanke på den offentliga sektorns starka fokusering administrativt, men detta är värt att uppmärksamma och titta mer på.
Jag ser det här som mycket viktiga frågor nationellt för att landet effektivt ska kunna bibehälla sin internationella konkurrens- och lyskraft inom FoU-området!
]]>Varje enhets arbetsbeskrivningar kommer aldrig att kunna beskriva alla de uppgifter som behöver utföras. Än mindre kommer de ovanliga och svårligen mätbara prestationerna att påverka lönen. De arbetsuppgifter som inte kunde förutsägas när arbetsbeskrivingen skapades får lägst värde. Dessa beskrivs ofta inte för överordnad chef och kan ju än mindre motiveras för överordnad chef som en lönepremie. Sitter man dessutom i en anorektisk organisation där sekreterare, stöd från central HR, m.fl saknas ökar alla dessa sidoaktiviteter som någon medarbetare tvingas utföra inom enhten (kan rotera).
I arbetsbeskriving eller anställningsavtal finns det alltid någon passus att man ska utföra jobb som leder helheten framåt. När då chefen vill ha hjälp med ett litet extrajobb kan man inte säga nej, samtidigt som detta inte kan tillgodoräknas i lönehänseende.
Att arbetsbeskrivningar är bra, framförallt för nyanställda håller nog alla med om. De får anses som goda om 80% av enhetens verksamhet är beskriven. Kan man ge klara mätetal för 50% är detta väldigt bra. Vid omorganisationer är det inte ovanligt att upp till hälften av beskrivningarna är felaktiga. Eftersom det normalt tar 2 år att sätta en organisation vill jag påstå att de idag främsta lönepåverkande delarna motsvarar 20 – 40% av enhetens framgångsfaktorer.
Vem är värd högst lön? Den medarbetare som bara fokuserar på sina formella uppgifter eller den som använder 20% till att stötta hela enhetens verksamhet (och delvis försakar egna delar)?
]]>