Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
HemTeknik & MiljöMiljöLivsstilen avgör miljön – inte antalet

Livsstilen avgör miljön – inte antalet

Väst kan inte fortsätta vara ett globalt frälse. Den världsberömde läkaren Hans Rosling underhöll, oroade och vände på begreppen när IVL Svenska miljöinstitutet och Miljörapporten den 7 maj ordnade årets upplaga av Tillståndet i miljön.

– Dricker ni era grannars ljumma avföring? Frågade Hans Rosling, känd för sina statistikföreläsningar och sina dräpande formuleringar.

Han stod på scenen i Münchenbryggeriet i Stockholm och såg ut över auditoriet som bestod av tjänstemän med olika miljörelaterade jobb. Inga händer åkte i luften – förstås.

– Nä, jag tänkte väl det, fortsatte han. Men det är alltså den största orsaken till barnadödlighet i dag, att människor dricker sina grannars ljumma avföring.

Det var Hans Roslings sätt att beskriva att bristande sanitet är det klart största hotet mot människors hälsa i världen. Det näst största hotet är eldning inomhus som förstör lungorna redan hos de unga. Men världsbilden som han målade upp var inte entydigt dyster.

– Ett, ett, ett, fyra, det är världens pinkod, sade han, Siffrorna representerar på ett ungefär hur många miljarder som lever i Amerika, Europa, Afrika och Asien.

Med det som utgångspunkt kokade Hans Rosling ner världens resursproblem till att handla om några få greppbara frågor. Västvärldens höga resursförbrukning per capita är ett av huvudproblemen. Mer positivt är kvinnornas allt högre läsförmåga i utvecklingsländerna och hur det hänger ihop med att deras barn överlever i allt högre grad. Och hur det  i sin tur har gjort att tvåbarnsfamiljen redan har blivit norm i nästan hela världen.

– Antalet barn ökar inte längre i världen, sade han.

Men han visade tydligt med sin statistik hur världens befolkning ändå är predestinerad att öka till kanske 12 miljarder år 2100.

Hans Rosling var dragplåstret, och låg därför sist i programmet. Innan dess hade bland andra företrädare för Patagonia och Ikea pratat om hur viktigt det börjar bli för företag att tänka kring miljöfrågorna i mer positiva sammanhang. Greg Priest från Ikea sade bland annat att företaget har som mål att producera mer förnybar energi än det gör av med och att man med sina produkter vill påverka kunderna att leva resurssnålt.

Isabella Lövin, EU-parlamentariker med inriktning mot fiskerifrågor, målade i sitt anförande upp en dystrare bild av tillgången på fisk i världshaven.

Fiskbestånden i haven har minskat med 70-90 procent på 70 år, dvs sedan cirka 1950. Även kompositionen av biomassan har förändrats. Vi har avlägsnat arter och även de största exemplaren i haven. Hon citerade en marinbiolog: ’Vi fiskar neråt i näringskedjan. I värsta fall får vi äta maneter och plankton’.

Hon visade också två kartor över EU:s samlade fiskeflottor, vart de åker för att fiska. På den första kartan från 1950-talet fanns båtarna ute på Atlanten. På den andra kartan, som visade 2000-talet, fanns EU:s fiskebåtar runtom i världen, på alla hav. Nu har man börjat fiska efter arter som förökar sig långsamt och som därför knappast tål någon beskattning alls.

Moderatorn undrade om forskarna verkligen är överens om att det är så pass akut och illa med fiskbestånden i världen.

– Ja, sade Isabella Lövin. De första larmen kom för 20-25 år sedan. Problemet är att haven är en allmän resurs. Det är inte bara yrkesfiskarnas fel. Man måste få till stånd överenskommelser på EU-nivå.

Isabella Lövin vill att EU ska bekämpa det illegala fisket. Fisk är, efter olja och kaffe, världens mest omsatta vara. Hon vill också ha spårbarhet på fisken i livsmedelsbutikerna, så att konsumenten kan se var fisken är fångad. Dessutom vill hon förbjuda överfiske från och med 2015. Hållbart fiske ska gynnas och subventionerna försvinna.

Den 6 februari röstade EU-parlamentet fram en vettig hållning i fiskerifrågorna, enligt Lövin. Men för att det ska gälla måste även ministerrådet godkänna den. Och där är det främst Spaniens och Frankrikes ministrar som vägrar gå med på några förändringar. Ministerrådet säger att man ska förbjuda där det är möjligt och att fiskebåtarna även i fortsättningen ska få kasta ut 7-9 procent av fångsten.

Hon konstaterade också att Norge – som inte är med i EU och själv bestämmer över sitt fiske – har många gånger bättre tillgång på fisk i ”sitt” hav, Barents hav, än vad EU har i Nordsjön. Det har de fått tack var låga fiskekvoter som tillåtit fisken att komma tillbaka.

Fisken är en av de naturresurser som världen måste sköta för att klara av en växande befolkning. Hans Rosling betonade att den stora ökningen av resurser och energi sker när människor går från en genomsnittlig inkomst till att få samma inkomst som vi i västvärlden, med allt vad det innebär av resor och bekvämligheter.

– Det handlar alltså om att den rikaste miljarden måste börja leva på ett sätt som alla tio miljarder kan leva på. Vi kan inte ha ett globalt frälse. Det fungerar inte.

Så förutspådde han när utvecklingsländerna kommer ikapp. Han plockade fram ett diagram över BNP per capita, och så pekade han på kurvorna som sammanstrålade i en punkt ovanför årtalet 2048 – ungefär.

– Där, sade han, är de i kapp. Och då, när alla gör av med lika mycket energi som vi i väst, kan ni ju fundera över vilka energislag vi ska ha.

Sture Henckel

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Skärp dig – 14 etikettråd för jobbet

0
Ett gott bemötande gentemot kunder är ofta en självklarhet, men hur beter ni er mot varandra på jobbet? Här är 14 steg till ett mer respektfullt bemötande i arbetsvardagen.

Våga en karriäravstickare – den kan ge dig en egen nisch

0
Funderar på ett göra något helt annat men är orolig för att hoppa av ingenjörsbanan? En avstickare i karriären kan ge dig en ny nisch och ett mer utvecklande jobb.
Randstad och Manpower

Ensamma i sin bransch om att ha lokalt akademikerfack

0
När det är gnissel på jobbet är det bra med ett lokalt fack. Det tycker både fack och arbetsgivare på Manpower Group och Randstad. Ändå är de de enda i bemanningsbranschen som har en Akademikerförening.

29 råd till ingenjörer från andra länder som är nya i Sverige

0
Ingenjören bad fyra utländska ingenjörer som kom till Sverige för flera år sedan om deras bästa tips till utländska ingenjörer som är nyanlända.

29 tips for engineers newly arrived in Sweden

0
Ingenjören asked four engineers from abroad for their best tips for foreign engineers who are newly arrived in Sweden.

Rehab med VR gör träningen effektivare

0
När patienter med smärta i nacke och axlar får träna med hjälp av VR blir träningen roligare. För fysioterapeuten innebär den digitala tekniken dessutom helt nya sätt att arbeta.
Sommarjobbare

Så här säger företagen om sommarjobb för ingenjörsstudenter

0
Hur tänker företag om sommarjobb för ingenjörsstudenter? Vad behöver de? Hur många tar de in? Och vad tycker de man ska tänka på? Här svarar fem tekniktunga företag.

Spanien prövar fyra dagars arbetsvecka

0
I Spanien startar ett försök med fyra dagars arbetsvecka med bibehållen lön. Fler länder i Europa är på gång eller har redan infört kortare arbetsvecka. Frågan debatterades också på Ingenjörsfullmäktige i november.
Intervju för sommarjobb

Så får du sommarjobb – 15 tips till ingenjörsstudenter

0
Hur gör man för att få ett sommarjobb där man får använda sina ingenjörskunskaper? Eller för att få ett sommarjobb över huvud taget? Här ger en professor, en studievägledare och en karriärvägledare sina bästa råd.

Hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

0
Kyliga kontor gör inte bara att vi fryser, det sänker också vår koncentrationsförmåga och kan påverka hälsan. Så hur kallt får det egentligen vara på kontoret?

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Konsult funderar över pengapåsar

Sex råd – om du erbjuds rörlig lön som konsult

0
Som konsult finns det upplägg där man får en procentandel av det som faktureras kunden. Det kan ge hög lön, men innebär också risker. Vad ska man tänka på om man erbjuds den typen av lön? Här svarar två ombudsmän.