Förra året var tre svenska universitet med på Times Higher Educations lista över världens 100 högst ansedda universitet. I år finns bara en av dessa kvar på listan.
Lunds universitet, Uppsala universitet och Karolinska institutet platsade alla tre på World Reputation Rankings 2013 från Times Higher Education, en lista som grundar sig på svar från över 10 000 seniora forskare från hela världen.
I år är bara Karolinska institutet med på listan. Institutet klättrar uppåt, till en rankingplats på mellan 51 och 60, jämfört med förra årets plats mellan 61 och 70.
USA har flest universitet med på årets lista över världens mest ansedda, totalt 46 stycken. Det topprankade universitetet är också amerikanskt, Harvard University.
Se hela listan här.
Ania Obminska
Det är inte så konstigt att utbildning i sverige halkar efter när man ser vad skolverket håller på med. Citat ur rapporten ”Genus och text – När kan man tala om jämställdhet i läromedel?” som rekommenderas vid flera svenska universitet.
”En jämställd skola arbetar utifrån en respekt för elevens egen livsvärld och världsbild, och en demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ”vardagsförståelse” med en ”vetenskaplig” sådan. Enligt Sundgren (1996 s.31) måste det uppstå en dialog för att inte skolan skall utöva symboliskt våld på eleverna genom att påtvinga en given mening.”
”Faktabaserad, objektiv kunskap utgör vad man i ett feministiskt perspektiv brukar kategorisera som ”manlig” kunskap. Kravet på objektivitet anses ofta utgöra själva grundkriteriet för vetenskaplighet.”
”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.”
”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet i fysiken plockas bort.”
”Man kan, med Sundgren (1996, s. 86ff), ifrågasätta denna tradition som insisterar på förmedlandet av vetenskapliga begrepp och deras tolkningsföreträde, samtidigt som den invaderar vardagsförståelsen genom att också lägga beslag på vardagliga begrepp och ge dem tolkningsföreträde, som t.ex. kraft.”