”Jag tycker, som jag skrev i mitt första inlägg, att det viktigaste är att den som är godkänd också har goda kunskaper, vilket jag tror bäst uppnås med få betygsgrader. […] Då kan vi lita på alla som är godkända […].”
Det kommer alltid att finnas gradskillnader i kompetensnivån hos olika individer. Det finns inget som heter ”tillräckligt bra”. Alla ”tillräckligt bra” höjdhoppare hoppar inte lika högt. Och alla ”tillräckligt bra” fysiker får inte Nobelpriset… 😉
Visst, jag håller med om att vi behöver en lägstanivå för att avgöra om någon ska får godkänt eller ej. Men vi behöver även olika betygssteg för att synliggöra kompetensskillnaderna.
]]>”Betygssystemet som vi har just nu är helt enkelt inte uppbyggt på ett sådant sätt att man nödvändigtvis kan dra relevanta slutsatser från en persons betyg.”
Jag håller inte med dig om det där. Det är trots allt den bästa måttstocken vi har på en persons kunskapsnivå.
Betyget baseras direkt på resultaten på tentamen. Om vi inte tycker att betygen är relevanta som måttstock, så innebär det att vi heller inte tycker att resultaten på tentamen är relevant.
I så fall kan du alltså inte använda resultaten på tentamen i ett betygslöst system med endast skalan ”godkänt” eller ”inte godkänd” heller. Så hur ska du då kunna avgöra om en student ska vara godkänd eller ej?
PS. Sedan bör man naturligtvis utöver betygen även väga in andra faktorer som personers erfarenheter, personliga egenskaper, osv vid anställning. Ju längre tiden gått sedan examen, desto tyngre väger dessa aspekter vanligtvis in. Så det ena utesluter inte det andra.
]]>En arbetsgivare kanske vill kunna se vilka ämnen som personen i fråga lyckats bäst med. Om det matchar profilen de söker så kanske det är ok att de har bra betyg i de ämnen som är relevanta för en viss tjänst, även om de har sämre betyg i andra ämnen.
Om man slopar betygen går det inte att se hur bra personen i fråga lyckats i olika ämnen.
Att säga att ”godkänt är bra nog” oavsett vad tycker jag inte är realistiskt. Självklart har varje individuell ingenjör olika kompetens- och kvalifikationsnivåer inom olika ämnen och områden.
Det är som att säga att alla som spelar fotboll bara skulle delas in i ”godkänd” och ”icke godkänd”. Sedan kunde fotbollsklubbarna köpa spelare baserat på det. Både Zlatan och hundratusentals andra i Sverige skulle då få ”godkänd”. Så det går lika bra för Real Madrid att köpa Zlatan som någon av de andra hundratusen. Alla dessa kan spela fotboll, så kravet är ju därmed uppfyllt oavsett vem man väljer…?
]]>Det du skriver om att man använder olika betygsnivåer för att sålla agnarna från vetet, måste inte det betyda att ett lågt men godkänt betyg i stort sett skall ses som icke godkänt (eftersom man enligt dig inte kan förlita sig på en civilingenjörsexamen)? Varför isåfall inte namnge betyget ”icke godkänt”?
]]>Jag håller inte med. Tyvärr är har kvalifikationerna hos de som antas till civilingenjörsprogrammet sjunkit så mycket under de senaste ca 20 åren att det inte längre går att förlita sig på en civilingenjörsexamen som garanti för att få en kvalificerad ingenjör.
Betygen behövs mer nu än någonsin för att sålla agnarna från vetet.
]]>