Kommentarer på: Debatt: ”Ökade inkomstskillnader leder inte till ett bättre samhälle”

Av: Gunilla Jansson

Gunilla Jansson — Sat, 28 Nov 2015 17:28:33 +0000

Som nybliven pensionär så har jag märkt en ’utbildningspremie’ som många inte tänker på:Jag har betydligt högre pension än många andra yrkesgrupper! Det om något är väl en utbildningspremie! det kom som en glad överraskning efter att ha arbetat som civilingenjör i privat tjänst.

Sedan ska vi inte glömma att lönen för en civilingenjör kan vara högre i flera andra länder. Men från den lönen dras sedan rejäla pensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och andra ’osynliga’ kostnader. Nettot blir inte alls lika lysande som det först verkar.

Det är väldigt viktiga frågeställningar som Johan Kjellgren tar upp. Det behöver debatteras mer. Det är viktigt att tänka på att på arbetsplatserna är vi många med olika utbildningar som tillsammans skapar värde med vårt arbete. Ingenjörerna är en del i ett arbetslag. Utan de andra yrkeskategorierna skulle inte mycket bli producerat!

Av: Pensionär

Pensionär — Fri, 26 Jun 2015 10:26:24 +0000

Grunden i artikeln är väl att vi behöver ett bättre samarbetsklimat i hela samhället.
Systemskiftet under 1970- talet som bl a ville konkurrera mera istället för samarbeta har väl knappast visat sig leda till ett bättre Sverige (relativt andra länder)! Varken i tekniknivå, arbetsmarknad, skola, vård eller omsorg?

Helhetssyn och samarbete m fl grundläggande principer borde kanske lyftas till reella beslutsnivåer, för att dämpa kortsiktighet och kvartalskapitalism spetsat med bonusstyrning utan ansvarsutkrävande.

Platon ansåg väl att inkomstskillnader i samhället inte borde överskrida 5:1 i sitt verk Staten?

Är det i SACO-medlemmarnas intresse att leda lyft av samhället eller bara att leda landets löneliga?

Av: Anonymous_Coward

Anonymous_Coward — Fri, 29 May 2015 11:35:55 +0000

En relevant diskussion om det här skulle ta med kostnaderna för studier räknat i tid och pengar samt räkna på livslön. Det finns en del tecken på att teknikersektorn inte fungerar så bra när det gäller livslön någonstans numera antagligen p.g.a. att vi har liberaliserat våra ekonomier så mycket samtidigt som den ekonomiska politiken orsakar diskontinuerliga konjunkturer, vilket gör att många tekniker hakas loss från teknikerkarriären.
Man döljer dock detta med alla möjliga knep, eftersom det skulle ge så dålig feed-back vad det gäller nyrekryteing.

Av: Celle

Celle — Sun, 19 Apr 2015 21:53:10 +0000

Håller med SW.

Inga ungdomar vill studera till ingenjör eller tekniska yrken för det lönar sig inte. Vi är för pampade i detta land. Titta hur svenska skolan sjunker i alla mätningar (PISA mm). Det lönar sig helt enkelt inte att slita hårt med dom naturvetenskapliga yrkena. Bättre starta jobb direkt efter gymnasiet och köpa lägenhet. Låt värdet gå upp och lev kalas. Att utbilda sig till ingenjör och bidra till utvecklingen belönas mindre.

Av: Kurt Dahlberg

Kurt Dahlberg — Fri, 17 Apr 2015 08:24:16 +0000

Jag håller med Johan Kjellgren att vi får inte ett bättre samhälle av att öka löneklyftorna i samhället. Det skulle vara nyttigt för alla de som har åkt räkmacka hela livet genom att haft turen att utbilda sig rätt från början till ett yrke som det är lätt att få jobb i och bra betalt, att jobba med ett dåligt betalt yrke OCH vara arbetslös så de kanske förstår hur bra de har det. Jag har haft ”förmånen” att prova på båda delarna innan jag gick utbildning i 30-års åldern.

Av: SW

SW — Mon, 09 Feb 2015 12:35:11 +0000

Om Dr Kjellgren vill ge bort hela sin marginalavkastning på sin doktorsutbildning till staten så får han väl göra det.
Men vi andra som offrat vår ungdomstid på natur/teknisk och sedan 4-5 års slit på högskola vill nog ha det stackars extra slantarna själva. Nu sitter vi med magsår och migrän och många blir utbrända för att slava på något multinationellt storföretag. Tacken för detta är alltså att staten skall konfiskera den lilla extra avkastningen på vår långa utbildning, vårt slit på jobbet att rädda det som räddas kan av svenska företag. Denna konfiskation beräknas inbringa ca 5 miljarder till statskassan, att jämföra med kanske 10 miljarder som det kostar för oss skattebetalare att subventionera restaurangägare med lägre moms än alla andra.

Ungdomarna är intelligenta. Väldigt få vill bli ingenjörer eftersom de inser att det inte lönar sig i Sverige. Bättre då att bli hantverkare, bygga sitt eget hus och jobba svart. Eller starta restaurang och få arbetskraften betald av skattebetalarna. Det är så man tjänar pengar, inte genom att slita hårt och sedan betala marginalskatt. Vill man sedan bidra till minskade klyftor går det bra att skänka pengar direkt till behövande utanför närmsta matbutik utan att någon klåfingrig politiker eller byråkrat skall skära emellan och stjäla 80% av pengarna från den stackars tiggaren.

Av: Robert Boije

Robert Boije — Mon, 23 Jun 2014 09:06:05 +0000

Saco har sedan flera år tillbaka drivit frågan om både slopad värnskatt och vikten av ökad lönespridning i kvinnodominerade akademiska yrken med låga löner.

De budskap vi för fram i DN-debattartikeln ligger helt i linje med vad Sacokongressen fattade beslut om på kongressen i november. Se dokumentet ”Akademikernas ansvar”, avsnitten ”Livslönerna” och ”Skatterna” (finns att ladda ner på Sacos hemsida).

Högre utbildning måste löna sig. Flera kvinnligt dominerade akademiska utbildningar är direkt olönsamma. Ökad lönespridning i kvinnodominerade akademiska låglöneyrken bidrar till en minskad inkomstspridning i Akademikerkollektivet som helhet och har en marginell inverkan på inkomstspridningen i befolkningen som helhet.

Att värnskatten skulle vara temporär var flera partier över blockgränserna överens om i samband med budgetsaneringen på 90-talet. Värnskatten strider mot principen i 1990/1991 års skattereform om att ingen ska behöva betala mer än hälften i skatt på en löneökning. Saco stod bakom skattereformen när den infördes och var också en av tillskyndarna. Finanspolitiska rådet har dessutom visat att ett slopande av värnskatten har en marginell inverkan på inkomstfördelningen.

Robert Boije
Samhällspolitisk chef på Saco