/Civilingenjör, teknisk fysik 2005, Chalmers (som är varken lastgammal, utlandsfödd, eller ”knepig”, för att förekomma undringar)

Intressanta personer helt klart. Men jag håller med Lennart att det vore trevligt att lyfta fram de röstsvaga ingenjörerna och deras historier. Leta reda på personer med mer brokig bakgrund (arbetslöshet, krämpigt, comeback). Sen tycker jag etnicitet, samt kön är så helt orrelevant i en artikel. Ingenjörer jobbar nuförtiden alla i en global värld med ingenjörskollegor av olika nationaliteter, kön och utseende. Vi umgås, jobbar och sammarbetar med personer från alla världens hörn, kön och HBQT tillhörighet. Det är inget att bygga en artikel på (kön, utseende ) utan mer djupgående artiklar människoöden vore trevligt. Gärna även icke-management ingenjörer, vilket oftast är de som är ”doers” men inte lika högljudda och villiga att stå i rampljuset som managementingenjörer. Det blir lite mycket av samma annars…

Hej Lennart och tack för dina kommentarer. Det är verkligen en stor men rolig utmaning att göra ett medlemsmagasin för förbundets drygt 140 000 medlemmar där alla ska hitta något intressant att läsa. Ambitionen från redaktionens sida är hela tiden att visa den bredd och mångafald som finns bland ingenjörer i Sverige. I Ingenjören 3:2015 valde vi att göra ett porträtt av Roman HAssas – en ingenjör med ett intressant arbete och en hobby som vi hoppades skulle utmana schablombilden av ingenjörer. I nummer 4:2015 som kom till läsarna häromdagen porträtterar vi Maria Khorsand, en kvinnlig ingenjör som är vd för SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås, uppväxt i Iran och med en ingenjörsexamen från USA. Frågan som du tar upp om när en utbildning är för gammal och om det egentligen finns någon ingenjörsbrist är ett ämne som vi har skrivit om flera gånger. I Ingenjören 2:2014 finns en längre artikel där vi har försökt reda ut myten om ingenjörsbristen. Du hittar den under fliken magasinet/arkiv. Här är länken till detta nummer. https://ingenjoren.se/media/2014/02/Ing-1-14_low.pdf
Karin Virgin, tf chefredaktör

Vad har förbundet för kontakt med ingenjörer som exempelvis är arbetslösa, praktiserar (i jobb som kanske är väldigt enkla) och vad för research kan ni göra mot kommuner och företag som säger sig söka kompetent personal?

Jag är ett exempel på dilemmat, praktiserar som vaktmästare och litet användarstöd (IT) i en mindre/medelstor kommun i södra Sverige.

Min upplevelse är att det;
1 – inte existerar någon brist på välutbildad arbetskraft alls, det handlar snarare om att antalet arbetslösa är så högt att arbetsgivarna (oavsett offentligt/statligt/privat) kan välja och vraka.

2 – Hur länge är egentligen en ingenjörsutbildning relevant? I mitt fack – det datatekniska – sades det allmänt att efter ett halvår är utbildningen föråldrad. Kan man kolla upp hur ”gammal” utbildning och erfarenhet är hos den som anställs hos olika företag? Jag har full förståelse för att en utbildning har ett ”bäst-före” datum, men….

3 – Är mer intresserad av bredd i era reportage. Att pryda(?) en artikel med en testosteronstinn alfahanne (oavsett vem det är) som ger intryck av att presentera ett slags supermänniska, när de flesta av oss förmodligen är långt ifrån det.

Kommer man någon gång få läsa om en ingenjör (strunt samma man eller kvinna) som varit arbetslös en längre tid, gjort comeback, gått på några minor på vägen och som står med båda benen stadigt i backen?

Även om många vill vinna, är det min gissning att än fler förmodligen är nöjda med att göra ett bra jobb och känna att de utvecklas inom ramarna för det, än känna att de måste vara några ”supermänniskor”.

Vill ni förbättra tidningen ”Ingenjören”? Ta då (min åsikt) och jämför med Shortcut som i mitt tycke är bland det mest stereotypa och tråkiga man kan läsa. Typ Stureplansblaska. Gör sedan ett kliv åt andra hållet från hur ”Ingenjören” idag ser ut och vilka människor man beskriver, så kan det (i mitt tycke) bli bättre.

En sista sak: jag är tyvärr inte förvånad över att det finns ingenjörer/ledare inom olika branscher som uppenbarligen har svårt att acceptera ”konkurrens” från kvinnor. Dilemmat är att man kan börja undra över hur det egentligen står till bland ingenjörer/ledare i gemen. Har en del verkligen kvar ett ideal som hämtat från förra seklet, är det illa, väldigt illa.

Feminism har jag aldrig fattat, jämlikhet däremot!