Hej Joakim!
Avgiftshöjningen var nödvändig för att kunna fortsätta att utveckla förbundets tjänster till medlemmarna. Det handlar bland annat om ombudsmän som stöttar med rådgivning och förhandlingar, en ny webb där medlemmarna enkelt ska kunna hitta den information som de behöver och mer stöd till distriktsverksamheten och lokala föreningar på arbetsplatserna. Att valdeltagandet till fullmäktige är lågt är allvarligt och oroande. Sveriges Ingenjörer vill att fler medlemmar engagerar sig och löneutvecklingen för ingenjörerna är just nu en av de absolut viktigaste frågorna. Har du idéer och förslag på hur det arbetet ska ge resultat – hur vi ska kunna vända utvecklingen – engagera dig i facket på din arbetsplats, skicka in motioner till fullmäktige med förslag och rösta i fullmäktigevalen framöver. Utnyttja möjligheten att kunna påverka förbundets arbete och prioriteringar.

Vi kanske hade lägst avgift — innan höjningen! Nej, den höjda avgiften verkar gå till konsulter och utvecklingsarbete för er som jobbar i förbundet, men det låga valdeltagandet till fullmäktige tycker jag tyder på att vi vanliga medlemmar inte direkt engagerar oss i de frågorna.

Jag och många med mig är med i facket på grund av lönestatistik och inkomstförsäkring. Ni (eller nåja, ”vi” eftersom jag är medlem) är sämst på att förbättra löneutvecklingen, det är tydligt i statistiken. Så det är värt att fundera på…

Vad fan får jag?

Artikelns syfte är kort och gott att redogöra för könsfördelningen mellan arbetsmarknadssektorerna för förbundets medlemmar som är chefer. Statistiken visar att fördelningen är näst intill identisk mellan chefer och icke-chefer och störst andel kvinnliga ingenjörer finns inom offentlig sektor.

Du vill att förbundet ska fokusera på blivande studenter men också mer på med-lemmar än framtida/möjliga medlemmar, något oklart för mig. För Sveriges Ingenjörer är det inte antingen eller. Förbundet arbetar både för bättre löner och villkor för medlemmar men också för att locka fler unga att bli ingenjörer.

I en stor undersökning frågar Sveriges Ingenjörer varje år tusentals medlemmar vilka frågor som är viktigast för dem, helt enkelt hur förbundet ska prioritera arbetet för att förbättra villkoren på arbetsmarknaden. Svaren är samma varje år: lön, jämställdhet och arbetsmiljö. Det är också skälet till att medlemstidningen skriver mycket om lön, jämställdhet och arbetsmiljö.

Min uppfattning är att alla fackförbundstidningar skriver om jämställdhet på arbetsmarknaden. En sökning i Kommunalarbetaren visar 394 artiklar på sökordet jämställdhet.

Varför löneutvecklingen är svag för ingenjörerna trots att arbetsgivarna hävdar att bristen på ingenjörer är stor, är en av de viktigaste frågor som förbundet ar-betar med just nu. En ny lönestrategi ska presenteras för fullmäktige i november. Ingenjören har skrivit fler artiklar om ämnet. https://ingenjoren.se/2017/05/05/ny-strategi-ska-ge-ingenjorer-lonelyft/
https://ingenjoren.se/2016/02/17/samst-loneutveckling-for-ingenjorer/

I jämförelse med Unionen och en handfull andra förbund är medlemsavgiften i Sveriges Ingenjörer den lägsta. Jämförelsen ser du här:
https://ingenjoren.se/2017/11/16/medlemsavgiften-kan-hojas/

Från vad jag kan läsa på grafiken i artikeln så har vi alltså jämställt bland ingenjörer. Kanske läge att ändra rubriken och förhållningen i den här artikeln också?

Bättre att fokusera på blivande studenter istället. Om vi har som mål att få in mer kvinnor i yrket alltså. Dock tycker väl jag det är något riksdag och övriga samhället ska fokusera på.

Här är min uppfattning att en jämställd arbetsgrupp är till fördel för ett yrke. Men i min mening så borde facket kämpa för sina nuvarande medlemmar och inte eventuella/framtida/möjliga medlemmar.

När jag läser Kommunals hemsida och nyheter där de är 80% kvinnor så ser jag inte i närheten av samma mängd artiklar. De borde ju vara ännu mer måna om att ändra sin andel kvinnor/män då den är 10% värre än Sveriges ingenjörer.

Kanske hör jag till minoriteten inom Sveriges ingenjörer, men i min mening så är den absolut viktigaste frågan lönedumpningen inom ingenjörskåren i Sverige. De sägs att vi har en enorm brist av ingenjörer i Sverige och ändå har vi lägst löneutveckling (%) av alla yrkesgrupper i Sverige de senaste 20-30 åren. Hur hänger detta ihop med tillgång och efterfrågan? Här ligger en hund begraven.

En till frågeställning jag haft ett tag är varför vi har så pass hög fackavgift inom Sveriges ingenjörer? Vi har extremt låg arbetslöshet. Vi har inte gått i strejk på årtionden. Vart går våra gemensamma pengar?

Här tycker jag de finns utrymme att utforska. Är jag ensam i detta?

Hej Bengt! Du skriver ”kön ska inte spela någon roll vid tillsättandet av tjänster, enbart kompetens och egenskaper”. Jag skriver ”kommunerna rekryterar de ingenjörer som har bäst kompetens för jobbet oavsett kön”. Det låter som om vi är helt överens.

Hej! Nu är artikeln kompletterad med uppgifter om könsfördelningen bland ingenjörer i de olika sektorerna. Statistiken visar att siffrorna följs åt. Andelen kvinnor respektive män och andelen kvinnliga respektive manliga chefer har en korrelation inom alla sektorer.

Fast det Jimmy skriver är ju högst relevant och något artikeln inte tar hänsyn till. Texten åtminstone antyder att jämställdheten är bättre i kommunal sektor än privat, eftersom andelen kvinnliga chefer är högre. Men det måste ju relateras till andelen kvinnor och män i dessa sektorer. Om det som du skriver är rimligt att det är högre andel kvinnliga ingenjörer i kommunerna än vad fördelningen är bland ingenjörer generellt måste det ju i så fall vara lägre andel i privat sektor. Antagligen för att andra inriktningar dominerar där. Och då är det ju inte en brist på jämställdhet som gör att andelen kvinnliga chefer i den sektorn är lägre, utan det beror helt enkelt på att det finns färre kvinnliga ingenjörer där.

Det senaste decenniet har andelen kvinnor på ingenjörsutbildningarna varit ca 30%, så det är väl ungefär den fördelningen chefer bland ingenjörer vi bör förvänta oss (totalt för alla sektorer) framöver om rekryteringen är jämställd och man antar att det inte finns en betydande kompetensskillnad mellan könen.

Hej Jimmy! Drygt 30 procent av ingenjörerna på arbetsmarknaden är kvinnor men könsfördelningen varierar kraftigt mellan olika utbildningsinriktningar. Inom samhällsbyggnad, kemiteknik och miljöteknik är könsfördelningen jämn och många kommunanställda ingenjörer har denna bakgrund. När 6 av tio av de ingenjörer som är chefer i kommuner och landsting är män känns det tveksamt att tala om diskriminering av män. Som alltid utgår jag ifrån att kommunerna rekryterar de ingenjörer som har bäst kompetens för jobbet oavsett kön.