Nu hotar svenska studenter att välja bort arbetsgivare som inte tar miljö- och klimatfrågorna på större allvar. Det svenska Studentmanifestet som nu samlar namnunderskrifter är inspirerat av studenter i Frankrike. Där har över 20 000 studenter signerat manifestet under hösten.
Upproret bland franska studenter som började tidigare i höstas uppmärksammades av svenska medier och sådde ett frö bland flera svenska studenter. Grupper av engagerade studenter etablerades på lärosäten i olika delar av landet och fick via sociala medier kontakt med varandra.
– Vi vill se att företagen bidrar till att skapa ett annat samhälle. Den makt som vi unga har är att välja jobb på företag som tar klimatfrågan på allvar. Det handlar inte om att rata branscher som har en stor miljöpåverkan utan hur villiga företagen är att jobba för en förändring, säger Iris Vesterberg, en av initiativtagarna, som läser fjärde året på civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi på KTH.
Startskottet för det svenska Studentmanifestet gick måndagen den 3 december. Under en presskonferens på eftermiddagen överlämnades en svensk översättning av det franska manifestet till näringsminister Mikael Damberg.
I arbetet med hemsidan har de svenska studenterna samarbetet med studenterna i Frankrike och sidan är mer eller mindre en kopia av den franska. Där kan nu svenska studenter registrera sitt stöd till manifestet. Förutom Frankrike och nu Sverige har samma upprop fått fäste i Belgien. Namnunderskrifterna kan avläsas i ett räkneverk som nu har passerat 26 000. Hittills har drygt 1 800 svenska studenter skrivit under.
I samband med startskottet för det svenska Studentmanifestet publicerades också en debattartikel i Dagens Nyheter som undertecknades av 16 studenter. Där finns också en kravlista riktad till näringslivet.
Studenternas krav
I en debattartikel i DN ställer studenterna tre krav på arbetsgivarna.
1. Att ni kontinuerligt kartlägger och redovisar totala klimatutsläpp och miljöpåverkan, orsakad av verksamhet, även de som sker utanför Sveriges gränser.
2. Att ni sätter upp en koldioxidbudget som innebär att ni minskar era totala koldioxidutsläpp med 16 procent per år och har en handlingsplan för hur detta ska genomföras.
3. Att ni regelbundet mäter och följer upp er miljöpåverkan och er koldioxidbudget. Det räcker inte med enbart goda ambitioner och mindre förbättringar, den satta koldioxidbudgeten ska tas på samma allvar som en ekonomisk budget.
– När vi skrev artikeln insåg vi att det saknades konkreta krav. Vad är det egentligen som vi begär att arbetsgivarna ska göra? Det har vi kokat ner i tre punkter, säger Joakim Rydén, som liksom Iris Vesterberg läser fjärde året på industriell ekonomi på KTH.
Iris Vesterberg säger att kraven utgår från den verklighet som vi har och som är nödvändiga för att vända utvecklingen snabbt.
– Vi behöver halvera utsläppen på fyra år om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det kan vi inte blunda för och därför är kraven tuffa, men inte alls tagna ur luften, säger hon.
Ni vill inte arbeta på företag som inte tar klimatfrågorna på allvar. Är ni inte oroliga för att företagen löser kompetensfrågan genom att flytta verksamhet till andra länder och att jobb försvinner från Sverige?
– Det här är förstås en svår utmaning men det är en utmaning som vi helt enkelt måste ta, säger Frida Jalkenäs som läser femte år på civilingenjörsprogrammet energi och miljö på KTH.
Hon tycker att manifestet är positivt därför att det visar hur många studenter som verkligen brinner för hållbarhet och vill vara med och påverka.
– Vi vill komma till företagen och hjälpa dem att bli bättre. Jag vill vrida på problemet och se omställning som en stor möjlighet. Budskapet till arbetsgivarna är att vi är redo att jobba för dem om de är redo för förändringar, säger hon.
Joakim Rydén menar att det inte handlar om att dra i bromsen.
– Utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle kommer att skapa jobb och det handlar inte om att bromsa utan snarare att lägga ut nya spår.
Joakim och Iris som läser industriell ekonomi, en utbildning som ofta förknippas med en karriär i företagsledningar, känner sig långt ifrån ensamma i sitt engagemang bland sina kurskamrater.
– Många väljer den här utbildningen för att kunna vara med och påverka, säger Joakim Rydén.
Iris Vesterberg tror också att det breda engagemanget är viktigt.
– Många vill gärna luta sig tillbaka och räkna med att någon ingenjör kommer att lösa problemen och få koldioxiden att försvinna från atmosfären. Så enkelt är det inte och det kommer behövas ett engagemang från alla yrkesgrupper, säger hon.
Nu hoppas hon och de andra bakom det svenska Studentmanifestet på ett svar från näringslivet på vad företagen är beredda att göra.
Karin Virgin
Intressant och viktigt! Vore bra med en uppföljande artikel om hur företagen svarat!
Är det någon som fortfarande tror på det här med koldioxid och uppvärmningen? Tydligen. Måste miljöengagemang alltid riktas mot det? Det finns så många områden att fokusera på som är riktiga problem.
I rubriken står ”Teknologstudenter hotar bojkotta företag som inte tar miljöansvar”.
Vad är en teknologstudent? På min tid (KTH E68) hette det bara teknolog. Ser liknande begrepp ofta nuförtiden i media. Förklara gärna!
/Per H
Hej Per!
Jag håller med dig om att teknolog hade varit ett bättre ord. Teknologstudent är en onödigt förtydligande./Redaktionen
Självklart bör det gå att anta att de flesta som läser Ingenjören regelbundet är insatta i att teknologer är studenter inom teknologiska ämnen, men jag skulle nog ändå säga att det är ett begrepp som kan skapa otydlighet och missförstånd. Jag tror inte alla som läser Ingenjören omedelbart drar slutsatsen att teknologer är studenter.
Jag tror därför att det är värdefullt att faktiskt använda sig av begreppet teknologstudent, eftersom det tydligt signalerar, även för läsare som inte är insatta i begreppet teknolog, att det handlar om studenter. Det förtydligar också att det inte gäller studenter generellt, utan en särskild grupp av studenter, nämligen de som studerar teknologiska ämnen.
I så fall är teknikstuderande tydligare och mindre krångligt. Man kan också använda teknolog och skriva förklaring inom parentes (studerande vid teknisk högskola) i början av artikeln. Så får alla läsare möjlighet att lära sig nya ord.