Ja, de flesta yrken påverkas naturligtvis i någon grad av aspekt 1). Men många yrken påverkas i väldigt liten utsträckning.

Notera att jag därför i min föregående kommentar skrev:

”dessa aspekter påverkar respektive utbildning/yrke (***i nämnvärd omfattning***)”

Och jurister påverkas inte i alls lika stor i utsträckning av aspekt 1 som ingenjörer och läkare. Enligt statistiken från Migrationsverket över antal beviljade arbetstillstånd för år 2018 anges exempelvis: ”Jurister 25 [personer]”. Så det var därför jag utelämnade jag aspekt 1) för jurister.

Nu är ju civilingenjör heller inget homogent yrke. Jag, som civilingenjörsutbildad samhällsplanerare, känner ingen yrkesgemenskap med andra ingenjörsutbildade över huvud taget och hade mycket hellre varit med i Sveriges Arkitekter – men de kräver att man i så fall också ansöker om, och erhåller, arkitekttitel vilket är lite problematiskt för den som inte läst en formell arkitektutbildning. I min bransch är det vanligt att man är den ende SI-medlemmen på en arbetsplats fylld av SA-medlemmar. Visst, Saco-representant som Saco-representant, men Sveriges Ingenjörer vore ett mischmaschförbund även utan högskoleingenjörerna.

Det finns utlandsfödda personer inom de flesta yrken i Sverige, även jurister. Stockholms universitet (kanske även andra) erbjuder en kompletteringsutbildning för jurister med examen från andra länder. https://www.jurinst.su.se/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/kompletteringsutbildningen/kompletteringsutbildning-f%C3%B6r-utl%C3%A4ndska-jurister-1.72817

Bra poäng, det har ni rätt i!

Det är tydligt att det skiljer sig väsentligt mellan olika utbildningar/yrken hur aspekt 1-3 påverkar det *totala* arbetskraftsutbudet inom respektive område.

Jag skulle exempelvis tro att dessa aspekter påverkar respektive utbildning/yrke (i nämnvärd omfattning):

Ingenjör: 1, 2 och 3
Läkare: 1 (om svenskar som tar examen utomlands kan räknas in i denna kategori)
Jurist: Inget

Viktigt att ta hänsyn till detta när man gör jämförelser av hur stort arbetskraftsutbud som tillförs per år för respektive utbildning/yrke.

En fjärde aspekt är dessutom hur många som går i pension per år. Nettoökningen av arbetskraft är ju det arbetskraftsutbud som tillförs minus antal som går i pension per år. För högskoleingenjörer går exempelvis inga i pension just nu, då utbildningen inte fanns för ca 40 år sedan. Kanske ett ämne för en framtida artikel. 🙂

Här är det viktigt att påpeka att 6 av 10 läkare är utbildade utomlands. https://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2015/12/Nastan-sex-av-tio-nylegitimerade-lakare-2014-utbildade-i-utlandet/

Antalet läkare som tas in regleras av hur många AT-platser det finns om jag förstått det rätt. Det styrs typ av hur många ”handledare” som finns, vilket är begränsat. Så med andra ord har ”läkarfacket” inte någon större påverkan på just detta och det blir fel att säga att de är den främsta orsaken till att de har höga löner.

Korrekt. Notera även att läkare (och många andra icke-ingenjörer) ”drabbas” i betydligt mindre utsträckning av aspekt 1-3) i min förra kommentar. Så att bara jämföra antalet personer som examineras rakt av ger en missvisande bild. Tar man även 1-3) i beaktande och därmed tittar på hur många personer som *totalt* tillförs arbetsmarknaden per år inom en viss ”yrkeskategori”, så blir ökningen av antalet ingenjörer än större jämfört med andra kategorier.

Vad det gäller skillnaden i löneutveckling, så är även den än värre om man tittar på statistiken i artikeln i ref [3] i min förra kommentar. I grafen längst ned i den artikeln framgår att civilingenjörer tappat ca 20-25% jämfört med arbetare och andra tjänstemän inom industrin mellan år 2000 till 2015.

Hej Niklas, Ja, ”data” är ett knepigt ord. Nu är det utbytt mot datateknik i texten. Om it-bubblan som sprack så ledde den till att folk blev mindre intresserade av att söka ingenjörsutbildningar åren efter, inte att de som gick där inte tog examen. Dessutom var it-bubblan reell, men kanske mest på kort sikt. Väldigt många systemutvecklare/ingenjörer i datateknik etc blev uppsagda. /Karin Thorsell, redaktionen