Kommentarer på: Forskningens höga status drabbar undervisningen

Av: Leif Hjärne

Leif Hjärne — Thu, 24 Sep 2020 13:05:12 +0000

I Uppsala fanns en utbildningsnämnd med bl a representanter från näringslivet för att direkt kunna påverka förutsättningarna för utbildningen inom den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Efter ett antal år lade man ned denna nämnd; det vore intressant att få veta varför!
Leif

Av: Johanna N.Spanne

Johanna N.Spanne — Thu, 24 Sep 2020 08:05:22 +0000

Korta högskolepedagogiska kurser utan förankring i lärarens ontologisk och epistemologiska hemvist skapar bara ett utanpåverk av ”tekniker” och ”strategier” för undervisning som inte kopplas ihop i tillräckligt hög grad med examinationen och examinationsformerna. Det blir svårt för studenterna att tolka vad som ska läras och svara på ett för examinatorn smakligt sätt. Vad som behövs är som redan skrivits en möjlighet till kritisk reflektion kring pedagogisk praktik och en verklig möjlighet att tänka nytt genom att det uppstår en kognitiv dissonans mellan nuvarande praktiks resultat och vad hen egentligen vill åstadkomma för resultat.

Av: Per-Erik

Per-Erik — Thu, 17 Sep 2020 19:08:09 +0000

Som svar på Åsa. På Linköpings Universitet är högskolepedagogik sedan länge obligatoriskt för undervisande doktorander. Jag är osäker på hur effektivt detta är dock. Betydligt viktigare är att det finns ett levande samtal om pedagogisk utveckling bland lärarna. Nyttan av att införa nya moment i doktorandutbildningen är alltid stor i teorin, och vi har även fått obligatorisk etik och vetenskapsteori på senare år. Jag saknar en utvärdering av effekten hos denna typ av tillägg. Varje ny kurs stjäl ju också tid från den forskning man som doktorand förväntas producera... och det är forskningen som fyller undervisningen med nytt innehåll.

Av: Magnus

Magnus — Thu, 17 Sep 2020 08:19:35 +0000

Att uppmuntras att ”jobba med den pedagogiska portföljen” låter ju fint, men kan i praktiken innebära att man tvingas in i en hårt reglerad IT-miljö där möjlighet till förändring är borttagen. Att utveckla lärarna kräver luft och miljöombyte, inte de digitaliserade unkna toppstyrda pekpinnarna. Jag har under många år förespråkat att lärare inom våra tekniska discipliner ska enkelt kunna få tjänstledighet för att jobba inom industrin i 6-12 månader. Tänk ”lärar-prao” med fokus på något ämne som är till gagn både för läraren och dennes studenter samt företaget. Över en 5-års period borde detta ske regelbundet. Akademin är inte längre förmögen att helt på egen hand vidareutveckla undervisning eller lärare. Det som beskrivs i artikeln är en konsekvens av den förskjutning som skett från vetenskap(ande) till ”dom senaste forskningsrönen och studierna”. Detta kostar inte högskolan något och industrin är glada att få kopplingen. (Om du tror att det ändå kostar något så tänker du fel och är oinformerad. Utveckling av lärare är inte en kostnad. Den budgetposten är sedan länge borttagen och återfinns under ”IT-system” istället.) Väldigt bra att detta tas upp som i denna insiktsfulla artikel! Tackar!

Av: Åsa

Åsa — Thu, 17 Sep 2020 05:51:32 +0000

Högakolepedagogiken borde ingå i de obligatoriska kurserna för doktoranderna.