Varför skulle fristående aktörer klara uppdraget bättre på högskolenivån? De har ju generellt misslyckats på gymnasienivån. Det finns ingen anledning att tro att resultatet skulle bli bättre på högskolenivån. Att låta pengahungriga entreprenörer som inte har en susning om utbildning leda utbildningsverksamheter för vinningens skull är inget bra koncept.

Det är viktigt att påpeka att målet för utbyggnaden av utbildningarna är formulerat i antal helårsstudenter. Riksrevisionen har därför mätt antal helårsstudenter på utbildningarna, inte antal antagna eller examinerade. /Redaktionen

Det där stämmer inte alls faktiskt.

Du kan titta på antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet (UHR) här:

Sök på civilingenjör och du kommer se att det finns ett stort antal civilingenjörsutbildningar som har väldigt låga antagningspoäng (precis över 15) samt låga högskolepoäng(<1). Det finns några enstaka civilingenjörsprogram på de stora tekniska högskolorna som sticker ut och har höga antagningskrav, men det är inte representativt för hur det ser ut generellt.

Vad det gäller antalet antagna så stämmer det inte heller vad du skrev. Se artikel från Ingenjören här (som förvisso visar antal examinerade och inte antal utbildningsplatser):
https://ingenjoren.se/2019/11/11/sa-manga-ingenjorer-tar-ut-examen/

Så 1500 examinerade per år 1977/78, jämfört med ca 6000-7000 de senaste åren. Eftersom examinationsgraden dessutom sjunkit så är ökningen i "antal antagna till utbildningarna" ännu högre nu. Lägg sedan till alla andra examinerade från nya "ingenjörsliknande" utbildningar som systemvetare, datakunskap, YH-utbildningar, etc och ökningen är ännu större. Och som löken på laxen, ca 6000-7000 ingenjörer som tillkommer via arbetskraftsinvandring per år.

Ingenjörsbrist? Skulle inte tro det.

Det kompenseras genom att antalet YH-utbildade inom teknikområdet ökar kraftigt och numera delar arbetsmarknad med civilingenjörer, samt arbetskraftsinvandringen av ingenjörer (främst inom IT-området).

Så det är ett enormt nettotillskott av arbetskraft inom ”ingenjörsområdet”, trots att expansionen av högskolornas ingenjörsutbildningar inte genomförts i samma takt som regeringen beställt.

Vid lönesättningen placeras för övrigt sedan alla i fördefinierade ”roller” (mjukvaruutvecklare, CAD-designer, etc) så alla får ungefär samma lön oavsett utbildning och kvalifikationsnivå.

Tänk om läkare, sjuksköterskor och undersjuksköterskor alla hade placerats i rollen ”sjukvårdspersonal” och behandlats på samma vis.

Då blir det som DN noterade att de blir med Lärarrekryteringen, bara för att de dyker upp utbildningsplatser så betyder det inte att man kan konkurera om elever. Rekryterande företag måste se till att det lönar sig att vara ingenjör och då är det pengapåsen som måste fram.

Det är nästan som att arbetsmarknaden är just en marknad …

Som du kan läsa i artikeln tar Riksrevisionen också upp just den frågan.