Tack för att ni delar era reflektioner. Jag känner igen mycket av det ni beskriver. Trots att jag har en svensk examen i energiteknik från 2013 har jag inte fått möjlighet att arbeta som ingenjör. Som en person född utanför Europa har jag dessutom mött ytterligare hinder som bekräftar mycket av det ni nämner.
Det finns flera problem i systemet som påverkar oss som har utbildning men inte har fått chansen att tillämpa den på arbetsmarknaden. Här är några av mina observationer:
Missanvändning av lokal kompetens: Jag har sett många företag som prioriterar billigare arbetskraft från andra länder istället för att ge en chans till oss som är utbildade i Sverige. Det är ett slöseri med både mänskliga resurser och Sveriges investeringar i utbildning.
Diskriminering och utestängning: Jag delar era observationer om hur personer med utländsk bakgrund ofta möter hinder på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt i sektorer där säkerhet används som ett argument för att begränsa möjligheterna för vissa grupper.
Frustrationen över att flytta utomlands: Jag känner flera personer i min situation som har lämnat Sverige för att få en rättvis chans i länder som Tyskland, Kanada och Storbritannien. Där möts de med öppna armar och får möjligheter som de förnekats här.
Åldersdiskriminering: För oss som tog examen för flera år sedan men inte fick möjlighet att komma in på arbetsmarknaden direkt, blir ålder snabbt en extra belastning. Detta är särskilt frustrerande för oss som fortsatt försöka utveckla oss själva och bidra.
Jag håller med om att rapporter om arbetsmarknaden för ingenjörer ofta missar verkligheten för oss som står utanför systemet. De tar sällan hänsyn till diskriminering, outsourcing, eller åldersfördomar. För att skapa en mer rättvis bild behöver sådana rapporter inkludera dessa faktorer och föreslå lösningar.
]]>En mycket busig spaning vore att SI har för låg konfliktnivå för att kunna pressa upp lönerna.
Man kunde tycka att ett hot om varsel eller två, eller någon annan form av konfliktsökande borde dyka upp efter två decennier av lönetapp. Men så icke.
]]>Du har rätt och vi håller med dig också. Vi och våra kollegor är alla civilingenjörer inom inriktningarna teknisk fysik, elektro- och datateknik och arbetar inom ett stort multinationellt företag. Ingen av oss ser någon sanning i sådana rapporter som kommer ut varje år. Tvärtom tycker vi att det finns ett långt avstånd mellan verkligheten och påståenden som i rapporten. Den har inte tagit hänsyn till många verkliga faktorer heller. Det är mer ett slags skönmålning av ingenjörsyrkets framtida läge.
Stora intresse ligger säkert bakom att dumpa ingenjörslöner ännu mer. Vissa stora företag går så långt att de hellre anställer ingenjörer från låglöneländer såsom India, Pakistan medan det finns ARBETSLÖSA färdigutbildade ingenjörer som är svenska medborgare och som dessutom har utbildat sig på svenska högskolor och universitet och har svensk examensbevis. men de är arbetssökande. Alltså stora företag väljer bort ingenjörer som redan är svenska medborgare och etablerat i Sverige som dessutom har svenska utbildningar och examensbevis för att istället anställa ingenjörer med lägre löner från andra länder. Som exempel kan man faktiskt nämna Hitachi ABB Power Grids i Ludvika som håller på med det här under många år. Tyvärr med stöd av politiker också.
Dessutom finns det vissa företag i Sverige, som arbetar med försvarsfrågor som inte alls anställer svenska medborgare med utländsk bakgrund i stora delar av sina verksamheter eftersom de företagen ser på de här människorna som säkerhetsrisker. Till exempel FMV, SAAB, BAE. FRA. Svenska medborgare med utländsk bakgrund kan BARA anställas i vissa delar av de här företagen. Alltså Svenska medborgare med utländsk bakgrund diskrimineras av företag som arbetar med försvarsfrågor. Rapporten har inte tagit hänsyn till andra typer av diskriminering på arbetsmarknaden heller. Till exempel åldersdiskriminering. Rapporten borde också nämna hur några av de framtida ingenjörer behöver vara av svensk/utländsk härkomst samt deras åldersgrupp och intervall.
Själva känner vi flera stycken duktiga ingenjörer som är svenska medborgare med utlänska bakgrund som bott i Sverige ganska länge och som också utbildat sig i Sverige, men inte fick jobb här efter att ha ansökt om flera hundra olika tjänster i Sverige, utan resultat. Tillslut blev de trötta och flyttade till andra länder såsom Tyskland, UK, Canada och USA. Där mötes de med öppna armar och fick det jobb de önskat sig.
Det var bara några exempel. Därför har rapporten stora brister och inte tagit hänsyn till olika faktorer som påverkar arbetsmarknaden och ingenjörer. Det verkar som att de utger rapporter utan riktiga undersökningar. De gör det kanske för att ha gjort något eller bara i propaganda syfte. I vilket fall som helst saknar de trovärdighet hos många ingenjörer idag.
]]>Om gymnasieingenjörer kan utföra arbetsuppgifterna som anses tillhöra ”civilingenjörsyrken”, varför ska personer då slösa bort 5 år på att utbilda sig till civilingenjör?
Det låter mer som att företagen väljer att även klassa enklare arbetsuppgifter som tillhörande ”civilingenjörsyrken” numera. Detta för att det ska uppstå en fiktiv ”brist” på civilingenjörer, vilket i sin tur ska tvinga fram en ökning av antalet utbildningsplatser.
Civilingenjörerna förväntas sedan ta över de lägre kvalificerade arbetsuppgifter som tidigare utfördes av gymnasie/högskoleingenjörer, och då till motsvarande lägre lön också.
]]>Bra skrivet. Är det brist borde löner öka. Du borde söka till Sv.ing. fullmäktige el dyl, om du inte redan är där. Jag röstar på dig! Fortsätt skriva o påverka, heja!
]]>Samtidigt har löneutvecklingen för ingenjörer varit usel under de senaste två decennierna jämfört med andra yrkeskategorier på arbetsmarknaden.
Så om vi antar att principen om tillgång och efterfrågan gäller även vid prissättningen av ingenjörers löner är det uppenbart att något inte stämmer. Det är därför hög tid att någon granskar de metoder och antaganden som ligger till grund för rapportens prognoser. Och finns det till exempel möjlighet för vissa parter att i egenintresse påverka rapportens slutsatser?
En intressant observation går exempelvis att göra på sidan 10 i SCB:s rapport där det står:
”Arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftsbarometern utgör liksom tidigare ett viktigt underlag för att kunna bedöma arbetsmarknadssituationen i utgångs-läget.”
]]>