Tack för förtydligandet.

Jag har dock svårt att se skillnaden i syfte och problematik mellan lönestatistik för ingenjörer på hela arbetsmarknaden (SIs lönestatistik) och lönestatistik baserad på öppna löner på arbetsplatsen.

Tanken är ju densamma. Dvs att man som anställd ska kunna jämföra sig med andra, och ha statistiken som underlag för att kunna kräva högre lön om man anser sig underbetald. Det gäller ju både när man jämför sig med personer på hela arbetsmarknaden, och med personer på samma företag. Båda blir lönedrivande.

Så Camilla Frankelius får gärna försöka förtydliga varför SI lönestatistik är bra för medlemmarna och för att höja ingenjörernas löner, men öppna löner är dåligt.

Man får nästan intrycket att SI ser information från öppna löner som en konkurrent till SIs lönestatistik, och därför vill svartmåla den förstnämnda.

Sveriges Ingenjörer menar att lönestatistiken är viktig för att var och en ska kunna jämföra sin lön med en större grupp ingenjörer med motsvarande bakgrund (ålder, region, arbetsmarknadssektor etc). Med förbundets lönestatistik är det inte möjligt att ta reda på vad kollegorna på dina arbetsplats tjänar. Det är frågan om öppna löner på arbetsplatsen som Camilla Frankelius kommenterar. /Redaktionen

Arbetsgivarna vill ha så lite diskussion om löner och löneökningar som möjligt. De vill helst att lönerevisionen ska passera obemärkt och att de anställda ska nöja sig med låga löneökningar.

Så jag förstår ärligt talat inte uttalandena från Camilla Frankelius i artikeln. Om hon verkligen tror på motsatsen, varför tillhandahåller då SI lönestatistik till medlemmarna (vilket ju är en form av ”öppen lön”)? Om jag tolkar henne rätt så leder det ju till osämja mellan ingenjörer och att lönespannet pressas ihop.