Kommentarer på: Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

Av: Anonnym

Anonnym — Mon, 17 Jan 2022 22:06:36 +0000

Många avhopp är pga brister i CSN och skolsystemet. Själv fick jag underkänt i ämnen jag redan tidigare klarat av på KTHs tekniska basår. Väldigt oklart med vad man skulle göra och tills när. Otroligt besviken. Nu sitter jag här med stora skulder och inget att visa för det.

Av: Kim Samuelsson

Kim Samuelsson — Mon, 03 Jan 2022 21:35:24 +0000

Jag konstaterar att högskoleutbildade ingenjörer år 1980 och tidigare var en utvald skara med höga antagningsbetyg, kvalificerade arbetsuppgifter, och motsvarande höga löner.

Det är detta som fortfarande är sinnebilden av en civilingenjör eftersom media och företagen försöker hålla den vid liv, i syfte att locka nya studenter till ingenjörsutbildningarna, så de kan pressa ner lönerna.

Men under senare decennier tillhör högskoleutbildade ingenjörer ett massutbildat kollektiv, som delar arbetsmarknad med arbetskraftsinvandrade ingenjörer för låglöneländer, samt kortutbildade från YH-utbildningar. De är de nya industriarbetarna, med låga löner och arbetsuppgifter därefter. Speciellt tydligt är detta inom IT-branschen, som drabbas extra hård av nyss nämnd utbudskonkurrens. Ingenjörer inom tex industriell ekonomi, kemi samt väg&vatten är bättre skyddade.

Om man är en framgångsrik gymnasiestudent i Sverige idag så bör man istället satsa på en utbildning som bättre skyddad från utbudskonkurrens. Exempelvis jurist, läkare, tandläkare, sjuksköterska, eller personalvetare. Detta eftersom yrkena kräver kunskap i svenska språket och svenska regler, samt har avsaknad av konkurrerande ”korttidsutbildningar”. Det gör att skyddet mot utbudskonkurrens är mycket högre.

Av: Chalmers E83

Chalmers E83 — Thu, 23 Dec 2021 11:34:04 +0000

Många av avhoppen beror på CSN’s rigida regler för avklarade poäng.
Min son var tvungen att hoppa av efter att ha missat en tenta med ett poäng och sedan blivit sjuk nästa tentaperiod då var det kört – gick inte att leva på luft och samtidigt betala tillbaka studiemedlen.

Av: Fundersamma ingenjören

Fundersamma ingenjören — Tue, 21 Dec 2021 11:52:40 +0000

Som svar på Muntra Ingenjören. Har pratat med både företag och bland annat arbetsförmedlare (med kompetens inom mitt område) och saknas det någon enstaka poäng bryr man sig inte alltid, även pratat med en företagare som sökte rekrytera någon med relevant erfarenhet än någon som "anser sig" matcha en tjänst. Erfarenheten syns i en hyggligt välskriven CV. Hoppas du och alla andra får en härlig jul!

Av: Fundersamma ingenjören

Fundersamma ingenjören — Tue, 21 Dec 2021 11:47:27 +0000

Högskolan i Skövde är relativt duktiga på att göra reklam för att de vill att fler ska läsa till ingenjörer. Samtidigt är det (enligt flera källor och även självupplevt) 1 specifik kurs inom industritekniska programmet vars upplägg sedan 5 år tillbaka gör att förhållandevis få lyckas ta ut examen.

Lärarna undrar vad de ska göra, programansvariga undrar ” – Vad är det som händer?” Jag undrar om någon av dem har reflekterat över kursens upplägg kontra det sista provet som är ett praktiskt prov i programmering i ett språk som förmodligen endast systemutvecklare arbetar i efter slutförd utbildning. Har träffat och pratat med flera som läser nu, och som berättar om brister i kursupplägget. Hur lång tid tar det för en erfaren programmerare att inse vilka förändringar som behöver göras? Uppenbarligen mer än 5 år.

Uppenbart är också, att när en del företag vill ha en magisterexamen för en tjänst som -tekniker, då finns det ingen brist på ingenjörer i regionen. Den absoluta merparten har fått söka sig långt utanför Skaraborg för att få jobb. Kanske ok om man har sina rötter på helt annan ort än studieorten, men i övrigt? Bryta upp från familj eller veckopendla? Alternativt kolla på (om det finns) statistik på var ex-studenter får jobb i paritet med utbildning/examen jämfört med utbildningsort.

Av: Lars Bergdahl

Lars Bergdahl — Tue, 21 Dec 2021 10:21:30 +0000

Som gammal civilingenjör (examinerad 168) tycker jag att den redovisade examensandelen måste vara ett problem för samhälle och individ. I min årskurs C68 på väg och vatten, 150 intagna, hade 129 tagit ut examen 1971 dvs 86 %. Vad är orsaken? För oss var det väldigt viktigt att bli klara, och kanske var gymnasieutbildning och högskoleutbildningen mer i samklang. På något sätt klarar inte högskolan av att ge de studenter man tar in förutsättningar att lyckas. För att citera en ung man jag känner som gick några år på datateknik. ”Det var lätt att komma in, men svårt att ta sig igenom.”

Av: Karin Thorsell

Karin Thorsell — Tue, 21 Dec 2021 10:18:14 +0000

Som svar på Rolf. Hej, Du har helt rätt att vissa hoppar av nästan direkt. Även de är med i statistiken. Så ja, andelen som tar ut examen av dem som är kvar efter ett år är högre. Du hittar det i rapporten (sid 8) om du vill se. Andelen som inte börjar på någon kurs under andra året är 16 procent för civilingenjörer och 21 procent för högskoleingenjörer i det år som studerats. /Karin Thorsell

Av: Rolf

Rolf — Tue, 21 Dec 2021 09:13:28 +0000

Några hoppar av redan efter några veckor/månader, kanske för att ha kommit in på annan utbildning. Hur definieras nämnaren i andel som tar examen? De som t.ex. efter en eller två terminer fortfarande pluggar aktivt?

Av: Karin Thorsell

Karin Thorsell — Tue, 21 Dec 2021 08:04:25 +0000

Som svar på Krokus. Hej, Man tittar alltså på studietiden + 3 år. För civilingenjörer 8 år och högskoleingenjörer 6 år. Eller har jag missuppfattat ditt inlägg? /Karin Thorsell, redaktionen

Av: Krokus

Krokus — Tue, 21 Dec 2021 07:59:56 +0000

Gränsen för att räknas som att man tagit en examen är fem år men mycket kan hända under studieråren. Vissa tar sabbatsår, skaffar barn, reser, arbetar och tar till slut examen efter kanske 7-8 år, men i statistiken räknas de då som att de inte har examen!