Kommentarer på: “Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

Av: Michael

Michael — Sun, 23 Jan 2022 18:02:17 +0000

Instämmer. Båda dessa är huvudfaktorer där felrekrytering har skett. Att en chef är okunnig går ju att fixa om han/hon VILL. Jag har lärt på ett par lägre linjechefer ett par ggr minst under åren, och det gick rätt bra (inte perfekt, dock). Men en chef som är medveten om att de inte har kunskapen och samtidigt har narcissistiska drag, är svårt! Sådana chefspersoner utvecklar inte sällan en fantastisk förmåga att vara estradörer på mellanchefsnivå, när de hela tiden möts med varandra. Det låter bra, fantastiskt bra, när de pratar — om man inte har sakkunskapen då man direkt hör att det är helt tomt därbakom. Verksamheten i sig är ett självspelande piano (i bästa fall…) och alla mellancheferna 1-2 steg upp byter plats med varandra var 12-18:e månad i om-org. Ren job protection för mellanchefer, har absolut inget med ledarskap att göra. Hur får man stopp på sådana ”loopar”? Endast top down. Följ spåret uppåt. Inte sällan hamnar man till sist högst upp: hos VD. Och vem tillsatte honom? Svar: styrelsen. OK, ordföranden där har mycket makt, väldigt mycket. Många är de företag som inte har rätt VD. Som man frågar får man svar (alltså styrelsen frågar sig vilken sorts VD de vill ha).

Av: Michael

Michael — Sun, 23 Jan 2022 17:53:47 +0000

Som svar på Eva. Ja, det är min bild och erfarenhet också. Nedre mellanchefer tål inte kritik, inte innerst inne. Så är HR avdelnings på dem hela tiden också, och många mellanchefer gör minsta möjliga för att inte "få HR på sig". Det är nästan lika jobbigt som att "få facket på sig". Ja-sägare som är smidiga på att framstå som duktiga (t.ex. genom att leva på andras kompetens) är bra, då hamnar man i "rätt ruta" i nästa om-org, vilket sker var 12:e till 18:e månad.

Av: Lars

Lars — Thu, 20 Jan 2022 23:30:36 +0000

Min egen analys av dåligt ledarskap är att dåliga chefer och ledare är medvetna om sitt dåliga ledarskap och ser därför till att ledare under dem också är dåliga ledare. Annars finns det ju en risk att ”förlora ansiktet”. Tillsammans kan de sedan göra arbetsförhållandet svårt för andra som eventuellt skulle kunna bli bra ledare. Har det gått för långt med det dåliga ledarskapet är det därför svårt att ändra på det.

Av: Elis Carlström

Elis Carlström — Thu, 20 Jan 2022 18:41:51 +0000

De två viktiga faktorerna som jag stött på som ger dåliga chefer är
1. Okunniga chefer
Man kan vara chef för en verksamhet som man inte inte begriper men det kräver en mognad som är ovanlig. Även för en duktig och mogen men okunnig ledare så kommer det att ta tid att lära sig verksamheten för att kunna bli en väl fungerande ledare. Om man anställer en chef som skall leda akademiker som aldrig har satt sin fot själv på ett universitet så får man problem. Chefen måste inte vara den djupaste specialisten men för att leda behöver man en allmänkunskap om det som man skall leda. Tyvärr är det inte svårt att rekrytera billiga chefer som inte förstår svårigheten i jobbet.
2. Narcissistiska chefer
En narcissistisk person är jättebra på att framställa sig i god dager. Det låter som man håller på att anställa någon som kommer att lyfta hela verksamheten. Men istället har man anställt en person som är dålig på att lyssna på medarbetarna och som tror att det räcker att ropa högt för att något skall hända. Bakom de fagra orden är det oftast mycket tomt och det leder ofta till stora problem när den här chefen konfronteras med verkligheten.

Av: Anders Ringqvist

Anders Ringqvist — Thu, 20 Jan 2022 17:36:18 +0000

Jag känner igen mig i flera delar av det som Anders Örtenblad skriver. Specialister som rekryteras till chefer blir sällan bra chefer. Inom den akademiska världen kan en doktorstitel vara likvärdigt med ett chefskap, vilket jag sett ofta leder till ett dysfunktionellt ledarskap. Inom den offentliga sektorn upplever jag att chefer förutsätts vara bra chefer. Där saknas det också ofta kanaler där dåligt ledarskap kan påpekas och om det väl påpekas blir svaret att det är chefens uppgift att klara av sitt jobb. Ett moment 22 skapas.
En väg framåt kan vara regelbundna medarbetarenkäter om ledarskapet där en viss lägstanivå sätts. Om den inte uppfylls så sätts chefsstöd eller kompetensutveckling in. Om problemen kvarstår så fråntas personen chefsskapet. Vi behöver våga mer att sluta vara chefer och avsluta chefskap om medarbetarna mår dåligt av ledarskapet.

Av: Eva

Eva — Thu, 20 Jan 2022 12:05:24 +0000

På många företag i Sverige kan man inte lyfta frågan om dåligt ledarskap, utan att bli stämplad som negativ med dålig personlighet. Det leder i förlängningen till hinder i karriärsutvecklingen, och i värsta fall till avskedande pga personliga skäl. Något som Sveriges Ingenjörer gjort mycket enkelt för arbetsgivaren, i o m att man förhandlat bort LAS. Idag är vi alla provanställda på 3 mån, och de som hamnar i ” rätt ruta” i nästa omorganisering, är de som ler vackrast mot chefen. Tråkigt för arbetsgivarna att de glömde göra riskanalys på vad det kommer att kosta dem i produktivitet och lönsamhet att få en tyst och ”positiv” tjänstemannaskara.