Högskoleutbildning lönar sig allt mindre för män och särskilt i privat sektor. För kvinnor har lönsamheten däremot ökat de senaste 20 åren. Det visar en rapport från Saco som konstaterar att utvecklingen är oroande.
En högskoleutbildning är idag inte lika lönsam för män som den var för 20 år sedan. I början av 2000-talet hade män med högskoleutbildning cirka 40 procent högre lön än män som enbart hade en gymnasieutbildning. Idag är motsvarande siffra 33 procent.
– Att männens högskolepremie faller så kraftigt är en oroande utveckling. Det är viktigt att utbildning lönar sig, poängterar Linda Simonsen, en av författarna till rapporten.
Kvinnors premie har återhämtat sig
I rapporten har Saco granskat hur lönerna för högskoleutbildade kvinnor och män utvecklats under 2000-talet jämfört med gymnasieutbildade av samma kön. Men till skillnad från männen så har kvinnornas högskolepremie gått i en annan riktning.
– Under början av 2000-talet faller premien för både kvinnor och män. Men medan männens premie fortsätter att falla har kurvan för kvinnorna återhämtat sig de senaste tio åren, berättar Linda Simonsen.
Under perioden har högskolepremien för kvinnor ökat med cirka 2 procentenheter och ligger idag på samma nivå som för männen. Vad denna utveckling beror på kan ha flera förklaringar.
Att högskoleutbildade kvinnor blir chefer i större utsträckning nu än tidigare kan vara en förklaring. Chefskap är ofta förknippat med högre lön. Dessutom har männens uttag av föräldrapenningdagar ökat – framför allt bland akademiker.
– När män och kvinnor delar på hem och familj blir också möjligheterna att avancera på arbetsplatsen och göra lönekarriär mer jämlika, säger Linda Simonsen.
Privat sektor faller mest
I rapporten har man även tittat på utvecklingen inom olika sektorer. Här är det tydligt att det är inom den privata sektorn som fallet har varit kraftigast. Eftersom majoriteten av de högskoleutbildade männen arbetar i privat sektor slår detta tydligare igenom på männens löner.
Högskolepremie
Högskolepremien visar förenklat hur mycket mer i procent högskoleutbildade har i månadslön jämfört med gymnasieutbildade.
I rapporten jämförs män med män och kvinnor med kvinnor – siffrorna säger alltså inte något om skillnaderna i lön mellan kvinnor och män.
Att premien nu ligger på samma nivå betyder att män och kvinnor har samma lönsamhet eller avkastning på sin utbildning, jämfört med de av samma kön.
Snabb teknisk utveckling, kriser och stora strukturella förändringar kan vara förklaringen.
– Vissa jobb har försvunnit, nya arbetsuppgifter har tillkommit och utvecklingen av ny teknik har förändrat arbetsgivarnas behov av kompetens. Detta kan vara förklaringen till att utbildningspremien har pressats nedåt i den här sektorn.
Omställningsstöd viktigt nyckel
Linda Simonsen konstaterar att rapporten visar på vikten av att högskoleutbildade får möjligheter att fortsätta kompetensutveckla sig under hela arbetslivet. Utbildning ska löna sig och om arbetsmarknaden förändras måste också högskoleutbildade få möjlighet att hänga med i den utvecklingen. Korta kvalificerade utbildningar och bra studiestöd är viktiga förutsättningar.
Här är omställningsstödet en viktig nyckel, men även att arbetsgivarna tar sitt ansvar och ser till att de anställda får möjlighet att utbilda sig.
– Alla ska ha en bra utbildningspremie och alla ska ha bra möjligheter till kompetensutveckling, både kvinnor och män. Det är en viktig fråga för både individen och samhället, säger Linda Simonsen.
Läs hela rapporten: Utbildningspremier för kvinnor och män – utveckling under 2000-talet
Anna Nyström
De högskoleutbildningar som har många utbildningsplatser (så det påverkar statistiken mycket) och där män är överrepresenterade är främst ingenjörsutbildningarna.
Så att högskoleutbildning lönar sig allt sämre för män lär ju till stor del förklaras av den extremt dåliga löneutveckling som ingenjörerna haft de senaste ca 20 åren.