Kan inte instämma mer.

Att det kommer färre mail med klagomål, beror sannolikt på att folk insett det meningslösa med att klaga. Det finns ändå ingen som lyssnar.

Aktivitetsbaserade landskap är ett otyg, enbart drivet av företagens profithunger. De för väldigt lite gott med sig. I slutändan är det det ultimata sättet för arbetsgivaren att säga till sina anställda – ”ni är inte viktiga och bi är inte villiga att kosta på er ett skruvbord”.

Man tillbringar 8 timmar per dag på sin arbetsplats, år efter år. Man kan ju tycka att ett eget skrivbord nä någon sorts miniminivå.

Volvo i Lundby framhävs som något slags gott exempel. Det råkar ha varit mun arbetsplats under en längre period av mitt yrkesliv. När man hade bestämt sig för att införa aktivitetsbaserade kontor, kallade man in ett antal medarbetare till workshops där tanken var att få in synpunkter. De medarbetare som hade kritiska synpunkter kallades inte till kommande workshops.

I mitt fall ledde införandet till att jag sa upp mig och gick till en arbetsplats som tyckte att jag var värd ett skrivbord.

Att åka till kontoret för att ändå inte se sina kollegor utan behöva ringa på teams, då kan man lika gärna sitta hemma.

Har man tittat på sambandet mellan vilka som slutar och vilka som haft dessa problem?
Det är också helt naturligt att folk helt enkelt ger upp efter ett tag när det ändå inte blir någon förbättring.

”Vissa har skaffat sig fasta platser. Det är ofta medarbetare som har uppgifter som kräver att de är på plats varje dag”

Självklart. Ifall du förväntas vara på kontoret varje dag finns det ingen anledning att stressa runt och leta efter en plats.

”Aktivitetsbaserat” innebär ytterligare en nivå av besparing från kontorslandskapet. Plötsligt baseras platstillgången på någon form av statistik, så om alla kommer in på kontoret samtidigt vill det till att det finns aktiviteter att göra som inte kräver att man sitter på sin plats (till exempel en inhousekonferens med föredrag i den troligen inbesparade samlingslokalen).

Det är en direkt försämring jämfört med andra kontorslandskap.

Ett välplanerat kontorslandskap som inte täcker hela våningsplanet utan är uppbrutet av ”serviceöar” med konferensrum, telefonrum, toaletter, fikarum, skrivarrum etc blir också tyst, med fördelen att alla vet var alla finns.

I ett kontorslandskap kan jag ha saker framme på mitt skrivbord, hårdvara som jag behöver för att provköra koden jag skriver. I ett ”aktivitetskontor” så ”Behöver man annan utrustning än den som finns på plats får man den, men man behöver bära den med sig.”

Grattis, jag behöver en vagn för att köra runt den där datormodulen jag jobbar med.

Jag har väldigt varierade dagar med mycket fysiska möten, Teamsmöten och telefonsamtal. Och ABO är inget vidare. Jag tappar massor av tid att ständigt leta efter en plats att sitta på där jag kan arbeta ostört och där det är ok att prata i telefon. Detta är jättestressande. 30 minuter mellan möten nu blir inget gjort för det tar tid att hitta plats, koppla upp och ställa in skärmar och stol, det blir lagom till det är dags för nästa möte. Jag väger oftast att läsa något mail på telefonen istället för att få något gjort i alla fall.

Det passar säkert vissa. Men jag tycker det stressar och jag väljer mer och mer att jobba hemifrån.

Tack för synpunkten. Nu har vi lagt till det. /Redaktionen