Tack för att ni delar era reflektioner. Jag känner igen mycket av det ni beskriver. Trots att jag har en svensk examen i energiteknik från 2013 har jag inte fått möjlighet att arbeta som ingenjör. Som en person född utanför Europa har jag dessutom mött ytterligare hinder som bekräftar mycket av det ni nämner.
Det finns flera problem i systemet som påverkar oss som har utbildning men inte har fått chansen att tillämpa den på arbetsmarknaden. Här är några av mina observationer:
Missanvändning av lokal kompetens: Jag har sett många företag som prioriterar billigare arbetskraft från andra länder istället för att ge en chans till oss som är utbildade i Sverige. Det är ett slöseri med både mänskliga resurser och Sveriges investeringar i utbildning.
Diskriminering och utestängning: Jag delar era observationer om hur personer med utländsk bakgrund ofta möter hinder på arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt i sektorer där säkerhet används som ett argument för att begränsa möjligheterna för vissa grupper.
Frustrationen över att flytta utomlands: Jag känner flera personer i min situation som har lämnat Sverige för att få en rättvis chans i länder som Tyskland, Kanada och Storbritannien. Där möts de med öppna armar och får möjligheter som de förnekats här.
Åldersdiskriminering: För oss som tog examen för flera år sedan men inte fick möjlighet att komma in på arbetsmarknaden direkt, blir ålder snabbt en extra belastning. Detta är särskilt frustrerande för oss som fortsatt försöka utveckla oss själva och bidra.
Jag håller med om att rapporter om arbetsmarknaden för ingenjörer ofta missar verkligheten för oss som står utanför systemet. De tar sällan hänsyn till diskriminering, outsourcing, eller åldersfördomar. För att skapa en mer rättvis bild behöver sådana rapporter inkludera dessa faktorer och föreslå lösningar.
]]>Alla som registrerat sig på utbildningen är med i den här statistiken, vilket är det sätt som den här statistiken brukar tas fram på. Tidigare i år tog SCB fram en del statistik om när studenter från två nybörjarår hoppade av. De tog så bara med dem som tagit minst en poäng på ett civilingenjörsprogram. Då var det 17 procent av nybörjarna som hoppade av när de tagit max 60 högskolepoäng. Sedan var det mellan 5 och 8 procent som hoppade av varje år efter det. Den artikeln hittar du här. /Karin Thorsell, Ingenjören-redaktionen
]]>