{"id":136017,"date":"2023-11-22T17:04:38","date_gmt":"2023-11-22T16:04:38","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=136017"},"modified":"2024-10-17T11:04:36","modified_gmt":"2024-10-17T09:04:36","slug":"mycket-debatt-om-skatt-5g-och-infrastruktur-pa-ingenjorsfullmaktige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2023\/11\/22\/mycket-debatt-om-skatt-5g-och-infrastruktur-pa-ingenjorsfullmaktige\/","title":{"rendered":"Mycket debatt om skatt, 5G och infrastruktur p\u00e5 Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige 2023"},"content":{"rendered":"

Ska Sveriges Ingenj\u00f6rer ta st\u00e4llning f\u00f6r s\u00e4nkt skatt p\u00e5 arbete? Det blev det mycket diskussion om p\u00e5 \u00e5rets Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige. \u00c4ven en formulering om 5G skapade debatt, liksom hur man ska betona betydelsen av l\u00f6n. \u00a0<\/strong><\/p>\n

\u201dArbetsgivarna s\u00e4ger ofta att det \u00e4r brist p\u00e5 ingenj\u00f6rer samtidigt som efterfr\u00e5gan \u00e4r stor. Det kan tyckas bekymmersamt. Men l\u00f6sningen \u00e4r enkel och stavas L-\u00d6-N.\u201d<\/p>\n

Efter diskussioner om hur betydelsen av bra l\u00f6ner f\u00f6r ingenj\u00f6rer skulle formuleras s\u00e5 fastnade Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige f\u00f6r den h\u00e4r formuleringen fr\u00e5n Elin Petersson (listan Mer pang f\u00f6r pengarna\/ Ingenj\u00f6rerna p\u00e5 Volvo Cars) som f\u00f6rsta punkt i Sveriges Ingenj\u00f6rers inkomstpolitiska program.<\/p>\n

Helene \u00c5hsberg som ledde utskottet d\u00e4r programmet behandlades konstaterar att det blev m\u00e5nga diskussioner f\u00f6r att verkligen f\u00e5 fram vad som skulle betonas:<\/p>\n

\u2013 Vi diskuterade skatter, j\u00e4mst\u00e4lldhet och att trycka mer p\u00e5 just l\u00f6n, hur viktig l\u00f6n \u00e4r \u2013 f\u00f6r att vi ska attrahera unga att vilja l\u00e4sa till ingenj\u00f6r och f\u00f6r att f\u00e5 folk att stanna kvar i ingenj\u00f6rsbranschen.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller oj\u00e4mst\u00e4llda l\u00f6ner f\u00f6rtydligade utskottet att n\u00e4r osakliga l\u00f6neskillnader uppt\u00e4cks s\u00e5 ska de justeras utanf\u00f6r l\u00f6nerevisionen \u2013 allts\u00e5 ut\u00f6ver de pengar som avsatts f\u00f6r l\u00f6ne\u00f6kningar. Helene \u00c5hsberg (listan Ingenj\u00f6rer f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle) lyfter ocks\u00e5 fram punkter i programmet om att det ska vara en god l\u00f6neutveckling hela arbetslivet \u2013 \u00e4ven n\u00e4r man \u00e4r lite \u00e4ldre \u2013 och att det ska vara en tydligare koppling mellan vad som betalas in till a-kassa och pension och vad man faktiskt f\u00e5r ut.<\/p>\n

Tog st\u00e4llning f\u00f6r l\u00e4gre skatt p\u00e5 arbete<\/h2>\n

I det inkomstpolitiska programmet finns en punkt om att utforma skatten s\u00e5 att en ingenj\u00f6rsutbildning l\u00f6nar sig b\u00e4ttre, som ledde till mycket diskussion.<\/p>\n

\u2013 Vi beh\u00f6ver inte ha en politisk \u00e5sikt som m\u00e5nga av oss inte h\u00e5ller med om, sa Anders Johansson fr\u00e5n listan IT, konsult och innovation, och f\u00f6reslog att man skulle stryka lydelsen \u201dexempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r h\u00f6jda brytpunkter och l\u00e4gre skattesatser p\u00e5 arbete\u201d.<\/p>\n

Mikael \u00c5sman, fr\u00e5n listan H\u00f6gskolor och universitet, beskriver att diskussionen handlade bland annat om att se p\u00e5 skatter som en politisk dimension eller utifr\u00e5n vad det betyder f\u00f6r pengar i pl\u00e5nboken.<\/p>\n

\u2013 Man kan tycka vad man vill politiskt men pl\u00e5nboken var det vi tyckte var viktigt. Det blev ocks\u00e5 diskussion om vad som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r ingenj\u00f6rer i s\u00e4nkta skatter. Men flera andra Sacof\u00f6rbund driver p\u00e5 \u00e5t andra h\u00e5llet, f\u00f6r h\u00f6jda skatter. Med det h\u00e4r st\u00e4llningstagandet blir det mer neutralt vad Saco som helhet tycker.<\/p>\n

(se alla punkter i programmen l\u00e4ngst ner)<\/p>\n

Att underh\u00e5lla infrastrukturen r\u00e4cker inte<\/h2>\n

F\u00f6rutom att uppdatera Sveriges Ingenj\u00f6rers inkomstpolitiska program s\u00e5 antog Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige ett helt nytt industripolitiskt program. Det blev l\u00e5nga diskussioner, men programmet var efterl\u00e4ngtat av m\u00e5nga fullm\u00e4ktigeledam\u00f6ter som jobbar inom industrin.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ett nytt program som sp\u00e4nner \u00f6ver m\u00e5nga aspekter. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r att f\u00e5 en stark industripolitik. F\u00f6rslaget \u00e4r v\u00e4lkn\u00e5dat, sa Therese Koggdal som sitter i f\u00f6rbundsstyrelsen och sj\u00e4lv jobbar p\u00e5 AB Volvo.<\/p>\n

Hon konstaterade ocks\u00e5 att f\u00f6r att h\u00e5lla programmet aktuellt s\u00e5 g\u00e5r det att skriva motioner och uppdatera det p\u00e5 Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige.<\/p>\n

Frans Frejdestedt fr\u00e5n Ericssonlistan var ordf\u00f6rande i utskottet som behandlade programmet. Han ber\u00e4ttar att det blev mest diskussion om avsnittet om infrastruktur, bland annat om samh\u00e4llskritisk infrastruktur f\u00f6r transporter.<\/p>\n

\u2013 Fr\u00e5n b\u00f6rjan stod det att underh\u00e5ll av infrastruktur ska prioriteras, men nu har vi med att det inte r\u00e4cker att bara underh\u00e5lla. Det m\u00e5ste vara en utveckling, att man b\u00e5de m\u00e5ste ha en underh\u00e5lls- och en utvecklingsplan.<\/p>\n

Satsning p\u00e5 5G<\/h2>\n

Det blev ocks\u00e5 diskussion om digital infrastruktur, till exempel om programmet s\u00e4rskilt ska n\u00e4mna utvecklingen av 5G eller om man skulle skriva 6G eller framtida teknik.<\/p>\n

\u2013 Men vi valde att ha kvar 5G som koncept med tanke p\u00e5 hur viktigt det \u00e4r f\u00f6r industrin. Att digital infrastruktur \u00e4r viktig f\u00f6r industrins m\u00f6jligheter, att en satsning p\u00e5 5G beh\u00f6vs. Det skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r industrin att digitaliseras och moderniseras, s\u00e4ger Frans Frejdestedt.<\/p>\n

Han urs\u00e4ktar lite att han som Ericssonanst\u00e4lld talar lite i egen sak \u2013 men har \u00e4nd\u00e5 hela Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige med sig i st\u00e4llningstagandet och han pekar p\u00e5 att Sverige i dag ligger efter vad g\u00e4ller digital infrastruktur.<\/p>\n

Det blev ocks\u00e5 diskussion om punkten att ingenj\u00f6rer inte ska belastas med administrativa uppgifter, ber\u00e4ttar Mahin Rahimi fr\u00e5n listan Mera pang f\u00f6r pengarna\/ Ingenj\u00f6rerna p\u00e5 Volvo Cars. D\u00e4r \u00e4ndrades lydelsen s\u00e5 att fokus i st\u00e4llet \u00e4r att l\u00e5ta ingenj\u00f6rer arbeta med det de har ett unikt kunnande f\u00f6r.<\/p>\n

\u2013 Vissa administrativa uppgifter m\u00e5ste man ha teknisk kompetens f\u00f6r att g\u00f6ra. L\u00e5t folk jobba med det de tycker \u00e4r roligt, men anst\u00e4ll andra f\u00f6r att jobba med det ingenj\u00f6rer inte beh\u00f6ver jobba med.<\/p>\n

Hon lyfter ocks\u00e5 fram punkter om vikten av fossilfri elproduktion och att det beh\u00f6vs s\u00e4rskilda resurser f\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande.<\/p>\n

Medlemsavgift och konfliktfond<\/h2>\n

Som v\u00e4ntat beslutades att medlemsavgiften till Sveriges Ingenj\u00f6rer ska vara of\u00f6r\u00e4ndrad.<\/p>\n

I budget- och verksamhetsdirektivet f\u00f6rtydligades att \u201dKonfliktfondens egen avkastning tillf\u00f6rs konfliktfonden utan s\u00e4rskilt beslut. F\u00f6rbundsstyrelsen har \u00e5rligen att besluta om f\u00f6rslag till ytterligare avs\u00e4ttningar till Konfliktfonden.”<\/p>\n

Patrik Milton, f\u00f6r listan Ingenj\u00f6rer i v\u00e4lf\u00e4rden, ville att det ska vara en skarpare skrivning, att man alltid b\u00f6r \u00f6verv\u00e4ga att avs\u00e4tta ytterligare medel till konfliktfonden, f\u00f6r att \u201dha en ordentlig ekonomisk bas f\u00f6r att kunna anv\u00e4nda strejkvapnet fullt ut\u201d. F\u00f6rslaget r\u00f6stades ner, men Patrik Milton reserverade sig och fick st\u00f6d av ytterligare fem ledam\u00f6ter. Och debatten l\u00e4r forts\u00e4tta p\u00e5 n\u00e4sta \u00e5rs Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige.<\/p>\n

Nya teknologer i styrelsen<\/h2>\n

Till Sveriges Ingenj\u00f6rers f\u00f6rbundsstyrelse blev det omval av alla fem ledam\u00f6ter vars platser var uppe f\u00f6r omval. Therese Koggdal<\/strong>, AB Volvo, Arezou Taghizadeh<\/strong>, PTK, Philip Engstr\u00f6m<\/strong>, Link\u00f6pings universitet, Ulf Nordberg<\/strong>, Rise, och Per Arne Lundberg<\/strong>, Postnord, valdes f\u00f6r 2023\u20132025. (\u00f6vriga i f\u00f6rbundsstyrelsen, se l\u00e4ngst ner)<\/p>\n

Dessutom valdes tv\u00e5 nya teknologrepresentanter: Josefin Rojas Vazquez<\/strong>, M\u00e4lardalens universitet, vice ordf\u00f6rande f\u00f6r Teknologr\u00e5det, som valdes f\u00f6r 2023\u20132025 och Tara Kadir<\/strong>, H\u00f6gskolan i Halmstad, ordf\u00f6rande f\u00f6r Teknologr\u00e5det, som valdes f\u00f6r 2023\u20132024.<\/p>\n

\"Tara

Tara Kadir och Josefin Rojas Vazquez \u00e4r nya teknologrepresentanter i Sveriges Ingenj\u00f6rers f\u00f6rbundsstyrelse.<\/p><\/div>\n

Det beslutades ocks\u00e5 att med start n\u00e4sta mandatperiod f\u00f6r Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige (\u00e5r 2026) s\u00e5 ska motioner behandlas \u00e5r 2 och 4 under den 4-\u00e5riga mandatperioden i st\u00e4llet f\u00f6r \u00e5r 1 och 3, f\u00f6r att ledam\u00f6ter ska komma in i arbetet innan de skriver motioner.<\/p>\n

Under Ingenj\u00f6rsfullm\u00e4ktige h\u00f6lls ocks\u00e5 workshops om framtidsfr\u00e5gor. L\u00e4s om den h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r punkterna i Sveriges Ingenj\u00f6rers inkomstpolitiska program och industripolitiska program. Det kan komma att uppdateras med korrigeringar f\u00f6r spr\u00e5kfel etcetera.<\/p>\n

Alla punkter i Sveriges Ingenj\u00f6rers inkomstpolitiska program:<\/h2>\n

En ingenj\u00f6rsutbildning m\u00e5ste l\u00f6na sig hela arbetslivet<\/em><\/strong><\/p>\n

a) L\u00f6nes\u00e4ttningen ska l\u00e5ngsiktigt s\u00e4kra att ingenj\u00f6rsyrket \u00e4r attraktivt
\n<\/strong>Arbetsgivarna s\u00e4ger ofta att det \u00e4r brist p\u00e5 ingenj\u00f6rer samtidigt som efterfr\u00e5gan \u00e4r stor. Det kan tyckas bekymmersamt. Men l\u00f6sningen \u00e4r enkel och stavas L-\u00d6-N. Den arbetsgivare som s\u00f6ker ingenj\u00f6rskompetens m\u00e5ste vara beredd att betala f\u00f6r den. Det stora behovet av ingenj\u00f6rskompetens f\u00f6r digitaliseringen, klimatomst\u00e4llningen med mera st\u00e4ller ytterligare krav p\u00e5 att l\u00f6nes\u00e4ttningen \u00e4r p\u00e5 en attraktiv niv\u00e5.<\/p>\n

b) Anv\u00e4nd ekonomiska styrmedel f\u00f6r att fr\u00e4mja entrepren\u00f6rskap
\n<\/strong>V\u00e4l avv\u00e4gda ekonomiska incitament \u00f6kar m\u00f6jligheten f\u00f6r ingenj\u00f6rer att \u00f6ka sitt engagemang i f\u00f6retagande och entrepren\u00f6rskap. Det kan handla om till exempel skattef\u00f6rm\u00e5ner och f\u00f6renkling av inf\u00f6randet av personaloptioner. Dessa incitament skapar en win-win-situation d\u00e4r b\u00e5de individen, f\u00f6retaget och Sverige som helhet gynnas.<\/p>\n

c) Utforma skatten s\u00e5 att en ingenj\u00f6rsutbildning l\u00f6nar sig b\u00e4ttre<\/strong>
\nIngenj\u00f6rsutbildning \u00e4r en tuff bana och det m\u00e5ste vara tydligt att det \u00e4r v\u00e4rt insatsen. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver skatter vara utformade s\u00e5 att en l\u00e5ng och sv\u00e5r utbildning verkligen l\u00f6nar sig, exempel p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r h\u00f6jda brytpunkter och l\u00e4gre skattesatser p\u00e5 arbete.<\/p>\n

d) V\u00e4rdera ansvar, kompetens och prestation h\u00f6gre
\n<\/strong>Ingenj\u00f6rers analys- och probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga bidrar till att effektivisera och utveckla konkurrenskraftiga verksamheter. Detta beh\u00f6ver arbetsgivarna v\u00e4rdera v\u00e4sentligt h\u00f6gre genom en b\u00e4ttre l\u00f6neutveckling relaterat till ansvar, kompetens och prestation.<\/p>\n

e) Erbjud relevanta ers\u00e4ttningssystem ut\u00f6ver en god grundl\u00f6n
\n<\/strong>F\u00f6r att bel\u00f6na och uppmuntra individer som \u00e4r viktiga f\u00f6r organisationen b\u00f6r arbetsgivarna erbjuda olika typer av ers\u00e4ttningssystem s\u00e5som kvalificerade personaloptioner, ut\u00f6ver en bra grundl\u00f6n och en \u00e5rlig l\u00f6nerevision.<\/p>\n

f) Det pensionsgrundande beloppet f\u00f6r studier b\u00f6r h\u00f6jas
\n<\/strong>Studier ska uppmuntras och den som g\u00e5r en l\u00e5ng utbildning ska inte straffas genom att f\u00f6rlora ers\u00e4ttning i relation till andra grupper som f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r det pensionsgrundande beloppet under studietiden h\u00f6jas. Beloppet ska st\u00e4llas i relation till ing\u00e5ngsl\u00f6nen f\u00f6r ingenj\u00f6rer.<\/p>\n

g) L\u00e5t fackavgiften vara avdragsgill
\n<\/strong>Starka fackf\u00f6reningar d\u00e4r m\u00e5nga \u00e4r medlemmar \u00f6kar m\u00f6jligheten att ta tillvara medlemmarnas intressen och ge dem ekonomisk trygghet genom bra l\u00f6ner och villkor. Att vara medlem i ett fackf\u00f6rbund ska uppmuntras och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r regelverket utformas s\u00e5 att varje medlem kan g\u00f6ra fullt avdrag f\u00f6r den kostnad medlemskapet inneb\u00e4r.<\/p>\n

J\u00e4mst\u00e4llda l\u00f6ner<\/strong><\/em><\/p>\n

h) J\u00e4mst\u00e4llda l\u00f6ner<\/strong>
\nOmotiverade l\u00f6neskillnader signalerar till kvinnor att deras kompetens \u00e4r mindre v\u00e4rd. Arbetsgivare m\u00e5ste arbeta aktiva f\u00f6r att utj\u00e4mna s\u00e5dana skillnader, s\u00e5 att unga kvinnor v\u00e4ljer ingenj\u00f6rsyrket och ocks\u00e5 v\u00e4ljer att stanna kvar i ingenj\u00f6rsbranchen.<\/p>\n

i) Arbeta f\u00f6r att kollektivavtal driver mot j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/strong>
\nL\u00e5nga kvalifikationskrav, upp till 12 m\u00e5nader i vissa kollektivavtal, skapar hinder f\u00f6r dem som \u00f6verv\u00e4ger att byta jobb samtidigt som de planerar att starta en familj. Det begr\u00e4nsar r\u00f6rligheten p\u00e5 arbetsmarknaden. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r kvalifikationstiden f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrautfyllnad i kollektivavtalen slopas.<\/p>\n

j) L\u00f6nekartl\u00e4ggningarna m\u00e5ste f\u00f6ljas av justeringar av oj\u00e4mst\u00e4llda l\u00f6ner
\n<\/strong>L\u00f6nekartl\u00e4ggningar g\u00f6rs i syfte att uppt\u00e4cka osk\u00e4liga l\u00f6neskillnader som kan bero p\u00e5 k\u00f6n. Det finns d\u00e4remot inte n\u00e5got krav p\u00e5 handling med anledning av utfallet fr\u00e5n l\u00f6nekartl\u00e4ggningarna. L\u00f6nekartl\u00e4ggningarna beh\u00f6ver kombineras med krav p\u00e5 handling, och ske utanf\u00f6r ordinarie l\u00f6nerevision.<\/p>\n

\u00d6ka f\u00f6rtj\u00e4nsten av att f\u00f6rl\u00e4nga arbetslivet<\/em><\/strong><\/p>\n

k) God l\u00f6neutveckling under hela arbetslivet<\/strong>
\nIdag stannar de \u00e5rliga l\u00f6ne\u00f6kningarna av n\u00e4stan helt f\u00f6r \u00e4ldre ingenj\u00f6rer, detta beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 att goda prestationer ger en bra l\u00f6neutveckling oavsett \u00e5lder.
\nF\u00f6r ingenj\u00f6rer som n\u00e5tt pensions\u00e5ldern blir de sociala avgifterna f\u00f6r arbetsgivarna betydligt l\u00e4gre. Denna s\u00e4nkning ska anv\u00e4ndas f\u00f6r att \u00f6ka l\u00f6nerna f\u00f6r dessa \u00e5ldersgrupper.<\/p>\n

l) Tj\u00e4nstepensionsavs\u00e4ttningar ska g\u00f6ras under hela yrkeslivet<\/strong>
\nF\u00f6r att beh\u00e5lla kompetent arbetskraft b\u00f6r arbetsgivare forts\u00e4tta med pensionsinbetalningar s\u00e5 l\u00e4nge arbetstagaren \u00e4r anst\u00e4lld. Detta g\u00e4ller \u00e4ven de som n\u00e5tt pensions\u00e5ldern. Samma villkor ska g\u00e4lla f\u00f6r utf\u00f6rd arbetsprestation oavsett \u00e5lder och s\u00e5 l\u00e4nge man arbetar.<\/p>\n

m) G\u00f6r det m\u00f6jligt att pausa tj\u00e4nstepensionen
\n<\/strong>Lagstiftningen m\u00e5ste \u00e4ndras s\u00e5 att det blir m\u00f6jligt att pausa sitt tj\u00e4nstepensionsuttag f\u00f6r den som best\u00e4mmer sig f\u00f6r att \u00e5terv\u00e4nda i anst\u00e4llning, precis som det g\u00e5r att pausa den allm\u00e4nna pensionen.<\/p>\n

V\u00e4rna f\u00f6rs\u00e4kringsm\u00e4ssigheten i socialf\u00f6rs\u00e4kringarna<\/strong><\/em><\/p>\n

n) Arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen m\u00e5ste bli f\u00f6rs\u00e4kringsm\u00e4ssig.<\/strong> Det m\u00e5ste finnas en tydlig koppling mellan inbetalningen av arbetsgivaravgifter som \u00e4r m\u00e4rkt till arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring och vad som betalas ut. Idag \u00e4r den delen av arbetsgivaravgiften i praktiken en extra skatt som kommit att bli en extra inkomstk\u00e4lla f\u00f6r staten. L\u00e5t parterna ta \u00f6ver hanteringen av A-kassan och anv\u00e4nd \u00f6verskottet till att h\u00f6ja beloppen i inkomstgarantin och s\u00e4nka premierna i A-kassan.<\/p>\n

o) Avs\u00e4ttningarna ska i h\u00f6gre grad g\u00e5 till pension.<\/strong> F\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla tilltron till pensionssystemet \u00e4r kopplingen mellan inbetalda avgifter och utbetald pension till den enskilde viktig.<\/p>\n

Alla punkter i Sveriges Ingenj\u00f6rers industripolitiska program:<\/h2>\n

Infrastruktur<\/em><\/strong><\/p>\n

a) Staten beh\u00f6ver l\u00e5ngsiktigt avs\u00e4tta mer medel f\u00f6r underh\u00e5ll och utbyggnad av samh\u00e4llskritisk infrastruktur f\u00f6r transporter.<\/strong> Underh\u00e5llet \u00e4r eftersatt vilket skapar problem f\u00f6r industrin som \u00e4r beroende av fungerande transporter till rimliga priser. Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 st\u00f6rre resiliens s\u00e5 att trafiken kan fungera \u00e4ven om ett enskilt fel intr\u00e4ffat. Regeringen m\u00e5ste ge Trafikverket i uppdrag att utarbeta en l\u00e5ngsiktig underh\u00e5lls- och utvecklingsplan samt tillse att den finansieras.<\/p>\n

b) P\u00e5skynda utbyggnaden av fossilfri elproduktion och s\u00e4kerst\u00e4ll planerbar el i hela landet. Eln\u00e4ten beh\u00f6ver byggas ut och ges en f\u00f6rst\u00e4rkt kapacitet.<\/strong> Nya industrier, gr\u00f6n omst\u00e4llning och elektrifiering av v\u00e4gtransporter medf\u00f6r att elbehovet f\u00f6rv\u00e4ntas dubbleras fram till 2035. Regeringen m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5skynda utbyggnaden och skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r investeringar i elproduktion och effekt\u00f6verf\u00f6ring. Eln\u00e4tet m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e4rkas s\u00e5 att det f\u00e5r kapacitet att leverera den el och effekt som efterfr\u00e5gas. Eln\u00e4tet beh\u00f6ver ocks\u00e5 b\u00e4ttre resiliens s\u00e5 att inte mindre st\u00f6rningar ger problem i en st\u00f6rre del av systemet.<\/p>\n

c) P\u00e5skynda implementeringen av teknikledande digital infrastruktur.<\/strong> Regeringen beh\u00f6ver p\u00e5skynda implementeringen av teknikledande digital infrastruktur f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra effektiviseringar inom digitalisering, automatisering och produktion. Trots att mycket av utvecklingen kring digital teknik och 5G sker i Sverige \u00e4r vi sena att anv\u00e4nda tekniken fullt ut. Regeringen m\u00e5ste underl\u00e4tta inf\u00f6randet och ge st\u00f6d till kommande tekniker f\u00f6r digital infrastruktur s\u00e5 att industrins investeringar kan ske i ett fortsatt konkurrenskraftigt Sverige.<\/p>\n

d) F\u00f6rst\u00e4rk cybers\u00e4kerheten i samh\u00e4llskritisk infrastruktur.<\/strong> Digitaliseringen och uppkopplingen av infrastruktur har m\u00e5nga f\u00f6rdelar men inneb\u00e4r ocks\u00e5 risker i k\u00e4nslighet f\u00f6r naturkatastrofer, tekniska eller m\u00e4nskliga hot. Samh\u00e4llet m\u00e5ste med hj\u00e4lp av tekniska l\u00f6sningar fr\u00e5n b\u00f6rjan bygga in motst\u00e5ndskraft och krisberedskap i all infrastruktur.<\/p>\n

Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning<\/em><\/strong><\/p>\n

e) Ers\u00e4ttningen per ingenj\u00f6rsstudent m\u00e5ste h\u00f6jas ytterligare.<\/strong> Ers\u00e4ttningen har urholkats under l\u00e5ng tid och motsvarar nu 60% av niv\u00e5n i mitten p\u00e5 90-talet i relation till statliga l\u00f6ner. Detta hotar p\u00e5 allvar utbildningarnas kvalitet samtidigt som industrin efterfr\u00e5gar kunniga ingenj\u00f6rer. Regeringen m\u00e5ste forts\u00e4tta h\u00f6ja anslaget per student.<\/p>\n

f) Ansl\u00e5 s\u00e4rskilda resurser f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet till universitet och h\u00f6gskolor.<\/strong> Behovet av och efterfr\u00e5gan p\u00e5 kompetensutveckling \u00e4r stort. Med \u00f6ronm\u00e4rkt offentlig finansiering kan \u00e5terkommande l\u00e4rande s\u00e4ttas i fokus j\u00e4mte en h\u00f6gt prioriterad grundutbildning.<\/p>\n

g) L\u00e5t ingenj\u00f6rerna arbeta med det de har ett unikt kunnande f\u00f6r.<\/strong> L\u00e5t ingenj\u00f6rer arbeta med det som de har ett unikt kunnande f\u00f6r. Behovet av ingenj\u00f6rer \u00e4r stort men f\u00f6retag anst\u00e4ller dem ibland f\u00f6r uppgifter som tekniker p\u00e5 l\u00e4gre niv\u00e5 eller andra akademiker kan utf\u00f6ra samtidigt som m\u00e5nga upplever att en stor del av arbetstiden anv\u00e4nds f\u00f6r okvalificerade uppgifter.<\/p>\n

Forskning, utveckling och innovation<\/em><\/strong><\/p>\n

h) St\u00e4rk Sveriges attraktivitet f\u00f6r f\u00f6retags FoU-investeringar<\/strong>. Konkurrensen om FoU-etableringar \u00f6kar och m\u00e5nga stora f\u00f6retag v\u00e4ljer att f\u00f6rl\u00e4gga ny FoU till andra l\u00e4nder. Staten m\u00e5ste skapa b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r FoU-investeringar i Sverige.<\/p>\n

i) Den statliga forskningsfinansieringen m\u00e5ste \u00f6ka till 1 procent av BNP<\/strong>
\nDen offentliga forskningsfinansieringen beh\u00f6ver komplettera privat FoU vilket den idag har sv\u00e5rt att g\u00f6ra d\u00e5 resursniv\u00e5n \u00e4r f\u00f6r l\u00e5g. Medel m\u00e5ste s\u00e4rskilt kanaliseras till samverkansprogram med industrirelevans.<\/p>\n

j) \u00d6ka industriforskningsinstitutens basfinansiering<\/strong>
\nEn tillr\u00e4cklig basfinansiering \u00e4r viktig f\u00f6r att instituten ska kunna bedriva och utveckla forskningsinfrastrukturer, test- och demonstrationsverksamhet.<\/p>\n

Gr\u00f6n omst\u00e4llning och cirkul\u00e4r ekonomi<\/em><\/strong><\/p>\n

k) Politiker ska s\u00e4tta upp m\u00e5len men inte detaljstyra<\/strong>. Politiker avg\u00f6r hur stor milj\u00f6p\u00e5verkan som kan accepteras vid givna tidpunkter men de ska inte detaljstyra kring tekniska l\u00f6sningar. M\u00e5len kan uppn\u00e5s p\u00e5 olika s\u00e4tt och i regel med en kombination av teknologier. Vid offentlig upphandling ska fokus vara p\u00e5 funktion och inte teknik.<\/p>\n

l) Skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r industrins gr\u00f6na omst\u00e4llning<\/strong>. Industrin \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g i sin omst\u00e4llning mot fossilfrihet och cirkularitet men \u00e4r beroende av en l\u00e5ngsiktig politik med tydliga spelregler och samverkan utifr\u00e5n de f\u00e4rdplaner mot fossilfrihet som den tagit fram. Effektivisera tillst\u00e5ndsprocesserna.<\/p>\n

Svensk industri i ett f\u00f6r\u00e4ndrat geopolitiskt l\u00e4ge<\/em><\/strong><\/p>\n

m) Sverige m\u00e5ste st\u00e5 upp f\u00f6r internationell \u00f6ppenhet och global handel samtidigt som f\u00f6rs\u00f6rjningen av insatsvaror tryggas<\/strong>
\nIndustrin i Sverige och EU \u00e4r beroende av andra l\u00e4nder, inte minst Kina. V\u00e4rdekedjor m\u00e5ste g\u00f6ras s\u00e4krare genom en \u00f6kad tillg\u00e5ng till r\u00e5material och \u00f6kad produktion av insatsvaror i n\u00e4romr\u00e5det.<\/p>\n

n) Det beh\u00f6vs ett samh\u00e4llskontrakt mellan politik, industri och anst\u00e4llda om hur industrin i Sverige ska vara l\u00e5ngsiktigt stark och konkurrenskraftig<\/strong>
\nL\u00e4nder som Kina, Indien och USA, men ocks\u00e5 EU-l\u00e4nder, driver en aktiv industripolitik i syfte att gynna det egna landet. I Sverige m\u00e5ste relevanta akt\u00f6rer sluta upp kring n\u00f6dv\u00e4ndiga prioriteringar s\u00e5 att industrin kan st\u00e4rkas, ett svenskt \u00e4gande gynnas och n\u00f6dv\u00e4ndiga samh\u00e4llsutmaningar hanteras.<\/p>\n

o) Parterna m\u00e5ste i samverkan med staten sl\u00e5 vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen med kollektivavtal<\/strong>
\nModellen ifr\u00e5gas\u00e4tts p\u00e5 olika vis, s\u00e5som n\u00e4r nya f\u00f6retag etablerar sig i Sverige eller genom nya krav fr\u00e5n EU. Den \u00e4r dock en viktig del i v\u00e5r industris internationella framg\u00e5ng och beh\u00f6ver f\u00f6rsvaras.<\/p>\n

p) Ingenj\u00f6rer beh\u00f6ver ta plats i f\u00f6retagens styrelser och ledning f\u00f6r att hantera industrins utmaningar med teknikomst\u00e4llning<\/strong>
\nIndustrin genomf\u00f6r en digital och gr\u00f6n omst\u00e4llning. Ingenj\u00f6rer \u00e4r utbildade att arbeta med det delvis ok\u00e4nda men detta inneb\u00e4r stora yrkesm\u00e4ssiga utmaningar, en delvis f\u00f6r\u00e4ndrad yrkesroll, \u00f6kat ansvar och arbetsbelastning. Ledarskapet m\u00e5ste pr\u00e4glas av framsyn, entrepren\u00f6rskap, emotionell intelligens och ett etiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/p>\n

Ledam\u00f6ter i f\u00f6rbundsstyrelsen som \u00e4r valda till 2024:
\n<\/strong><\/h2>\n

F\u00f6rbundsordf\u00f6rande Ulrika Lindstrand<\/strong>, McNeil
\n1:e vice f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Per Norlander<\/strong>, Ericsson
\n2:e vice f\u00f6rbundsordf\u00f6rande Sara Anvarsson<\/strong>, LegiLexi
\nJoachim Pettersson<\/strong>, Boliden Mineral
\nMarcus Suurk\u00fcla<\/strong>, fd FMV
\nFares Abugharbia<\/strong>, Sigma Industry South
\nBettina Kylefors<\/strong>, Scania
\nKristin Andersen<\/strong>, WSP<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Antog program om l\u00f6ner och industripolitik. Och h\u00f6jde inte medlemsavgiften.<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":136019,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"144215,144593,143281","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223],"tags":[219,34],"class_list":["post-136017","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbetsratt","tag-ingenjorsfullmaktige-2023","tag-sveriges-ingenjorer"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/136017"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=136017"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/136017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":144301,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/136017\/revisions\/144301"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/136019"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=136017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=136017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=136017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}