{"id":143622,"date":"2024-09-03T08:08:00","date_gmt":"2024-09-03T06:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=143622"},"modified":"2024-09-03T09:05:33","modified_gmt":"2024-09-03T07:05:33","slug":"sa-paverkar-din-personlighet-jobbet-och-karriaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2024\/09\/03\/sa-paverkar-din-personlighet-jobbet-och-karriaren\/","title":{"rendered":"S\u00e5 p\u00e5verkar din personlighet jobbet och karri\u00e4ren"},"content":{"rendered":"
\n
<\/span>\"\"
\n

<\/p>\n<\/div><\/div>\n

Foto: Getty Images<\/p><\/div>\n\n\n

\n

Sympatisk, \u00f6ppen eller extrovert \u2013 din personlighet har stor betydelse f\u00f6r hur du \u00e4r, \u00e4ven p\u00e5 arbetet. Men n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsprestation \u00e4r det ett personlighetsdrag som \u00e4r viktigare \u00e4n alla andra. <\/p>\n\n\n\n

Modeller som p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ker sortera in oss i olika personlighetstyper v\u00e4cker g\u00e4rna v\u00e5rt intresse. Det florerar alla m\u00f6jliga modeller med f\u00e4rger och fyrf\u00e4ltare, mer eller mindre vetenskapliga. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga av oss minns boken Omgiven av idioter som skapade en het debatt n\u00e4r den kom.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Den boken blev en succ\u00e9, \u00e4ven om den ocks\u00e5 blev h\u00e5rt kritiserad. Det visar att det finns ett enormt intresse f\u00f6r vilken roll v\u00e5ra olika personligheter har p\u00e5 jobbet, konstaterar Sara Henrysson Eidvall, legitimerad psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5r igenom forskningen<\/h2>\n\n\n\n

Floran av modeller \u2013 och att de inte alltid \u00e4r baserade p\u00e5 forskningen \u2013 \u00e4r ocks\u00e5 anledningen till att hon tillsammans med forskarna Sofia Sj\u00f6berg och Anders Sj\u00f6berg best\u00e4mde sig f\u00f6r att skriva boken Personlighet i arbete. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Sara Henrysson Eidvall \u00e4r legitimerad psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I boken g\u00e5r de igenom forskningen p\u00e5 omr\u00e5det f\u00f6r att ta reda p\u00e5 svaret p\u00e5 fr\u00e5gan: Vad s\u00e4ger forskningen om personlighet och vilken betydelse har det i arbetslivet?<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det finns en gedigen forskning p\u00e5 omr\u00e5det och vi vill f\u00f6rmedla den kunskapen och g\u00f6ra den mer begriplig f\u00f6r arbetslivet, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n\n\n\n

Personlighetsdragen som formar oss <\/h2>\n\n\n\n

Boken tar sin utg\u00e5ngspunkt i Femfaktormodellen som beskriver hur v\u00e5ra personligheter \u00e4r sammansatta av fem personlighetsdrag: m\u00e5lmedvetenhet, sympatiskhet, \u00f6ppenhet, extraversion och k\u00e4nslom\u00e4ssig instabilitet. <\/p>\n\n\n\n

Vi har alla mer eller mindre av alla de olika personlighetsdragen och lite f\u00f6renklat kan man s\u00e4ga att personligheten skapas av samverkan mellan de drag man har mer eller mindre av. Dessa olika personlighetsdrag \u00f6kar sannolikheten f\u00f6r hur vi agerar p\u00e5 jobbet.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Att vi \u00e4r olika och presterar olika p\u00e5 jobbet, det k\u00e4nner vi alla till. Vissa jobbar p\u00e5, \u00e4r noggranna och n\u00e5r sina m\u00e5l, medan andra chillar mer och tar genv\u00e4gar i jobbet. Och det \u00e4r v\u00e5ra personliga egenskaper som till stor del g\u00f6r att vi skiljer oss \u00e5t, f\u00f6rklarar Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n\n\n\n

\n

Femfaktormodellens personlighetsdrag<\/h2>\n\n\n\n

Varje faktor best\u00e5r av en skala d\u00e4r varje individ kan ha mer eller mindre av just det draget:<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • M\u00e5lmedvetenhet (conscientiousness)<\/li>\n\n\n\n
  • Sympatiskhet (agreeableness)<\/li>\n\n\n\n
  • \u00d6ppenhet (openness to experience)<\/li>\n\n\n\n
  • Extraversion (extraversion)<\/li>\n\n\n\n
  • K\u00e4nslom\u00e4ssig instabilitet (neuroticism)<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n\n\n\n

    Och det finns ett personlighetsdrag som \u00e4r viktigare \u00e4n alla andra n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsprestation. Det \u00e4r m\u00e5lmedvetenhet.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Du \u00e4r p\u00e5 jobbet f\u00f6r att du ska \u00e5stadkomma n\u00e5got. Att vara m\u00e5lmedveten och plikttrogen underl\u00e4ttar i alla typer av jobb, du f\u00e5r helt enkelt mer gjort, po\u00e4ngterar Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00e5r saker gjort <\/h2>\n\n\n\n

    M\u00e5lmedvetenhet inneb\u00e4r att du \u00e4r ordningsam, plikttrogen, disciplinerad och prestationsinriktad. Personer med en h\u00f6g grad av m\u00e5lmedvetenhet ser med andra ord till att utf\u00f6ra sina arbetsuppgifter i tid. <\/p>\n\n\n\n

    Ett utm\u00e4rkande drag \u00e4r att de dessutom har en f\u00f6rm\u00e5ga att driva sig sj\u00e4lva, \u00e4ven n\u00e4r de inte k\u00e4nner sig motiverade.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 De \u00e4r bra p\u00e5 att st\u00e5 emot distraktioner. \u00c4ven om de inte k\u00e4nner motivation h\u00e4r och nu och hellre skulle vilja ta en fika i solen, s\u00e5 ser de \u00e4nd\u00e5 till att jobbet blir gjort. Sen kan de ta sin kaffepaus, s\u00e4ger Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6rv\u00e4xlas med intelligens<\/h2>\n\n\n\n

    En m\u00e5lmedveten personlighet \u00e4r allts\u00e5 en styrka i arbetslivet, men trots det \u00e4r det ofta en helt annan personlighet som brukar lyftas fram som en framg\u00e5ngsfaktor i jobbsammanhang \u2013 personlighetsdraget extraversion. <\/p>\n\n\n\n

    En extrovert, ut\u00e5triktad och social personlighet med mycket energi v\u00e4cker ofta stort intresse i exempelvis en rekryteringssituation. <\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Extraversion f\u00f6rv\u00e4xlas ofta med m\u00e5lmedvetenhet och intelligens. Men att man \u00e4r extrovert \u00e4r inte samma sak som att man f\u00e5r saker gjorda, konstaterar Sara Henrysson Eidvall. <\/p>\n\n\n\n

    Det finns egentligen endast tv\u00e5 typer av jobb d\u00e4r det \u00e4r en f\u00f6rdel att vara extrovert. Det \u00e4r i rollen som chef och som s\u00e4ljare.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Som chef beh\u00f6ver du utstr\u00e5la energi, kraftfullhet och kunna kommunicera med m\u00e5nga olika m\u00e4nniskor. D\u00e4r \u00e4r det en styrka att ha mycket av personlighetsdraget extraversion.<\/p>\n\n\n\n

    Mer k\u00e4nslig f\u00f6r stress<\/h2>\n\n\n\n

    Det personlighetsdrag som man kanske inte vill se hos en chef \u00e4r f\u00f6r mycket k\u00e4nslom\u00e4ssig instabilitet. Har man en h\u00f6g grad av k\u00e4nslom\u00e4ssig instabilitet s\u00e5 kan man vara extra l\u00e4ttstressad och reagerar starkt p\u00e5 hot och risker. Det g\u00f6r att man har l\u00e4tt att tappa hum\u00f6ret och ta ut sin frustration eller oro p\u00e5 andra. <\/p>\n\n\n\n

    En chef som visar mycket av k\u00e4nslom\u00e4ssigt instabilitet kan dessutom skapa os\u00e4kerhet hos medarbetarna \u2013 \u00e4r chefen p\u00e5 gott hum\u00f6r idag eller riskerar jag att f\u00e5 en utsk\u00e4llning? I en organisation riskerar detta att leda till en r\u00e4dsla f\u00f6r att g\u00f6ra fel, s\u00e4ga vad man t\u00e4nker eller pr\u00f6va nya id\u00e9er.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 K\u00e4nslom\u00e4ssig instabilitet i ledarskapet kan g\u00f6ra att medarbetarna blir r\u00e4dda och f\u00f6rsiktiga i sitt agerade.  \u00c4r man ledare och har mycket av detta personlighetsdrag kan det ha ett stort v\u00e4rde att tr\u00e4na sig i att hantera det, po\u00e4ngterar Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n\n\n\n

    Styrka i teamarbete<\/h2>\n\n\n\n

    N\u00e4r det g\u00e4ller personlighetsdraget sympatiskhet s\u00e5 \u00e4r det en styrka n\u00e4r man exempelvis jobbar i team. En sympatisk personlighet pr\u00e4glas av v\u00e4rme, \u00e4rlighet och samarbetsvilja. Gruppens b\u00e4sta kommer f\u00f6rst och man s\u00f6ker inte konflikt.<\/p>\n\n\n\n

    Fr\u00e5nvaron av sympatiskhet \u00e4r d\u00e4remot s\u00e4mre f\u00f6r arbetsprestationen och organisationen som helhet. D\u00e5 s\u00e4tter man sig sj\u00e4lv f\u00f6re gruppen och det kan till och med leda till kontraproduktiva beteenden d\u00e4r man motarbetar organisationens intressen och kanske till och med f\u00f6rst\u00f6r, mobbar eller stj\u00e4l pengar, tid och resurser f\u00f6r sin egen vinning.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Fr\u00e5nvaron av sympatiskhet kan ofta inneb\u00e4ra att man k\u00f6r sitt eget race. Man s\u00e4ger alltid vad man tycker och \u00e4r inte intresserad av att v\u00e5rda relationer. Den h\u00e4r personligheten h\u00e4nger ihop med en ben\u00e4genhet att vara o\u00e4rlig mot b\u00e5de kollegor, medarbetare och organisationen som helhet och n\u00e5got man b\u00f6r se upp med.<\/p>\n\n\n\n

    F\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka utanf\u00f6r boxen<\/h2>\n\n\n\n

    I samarbete med andra \u00e4r \u00e4ven \u00f6ppenhet ett viktigt personlighetsdrag. En \u00f6ppen person \u00e4r nyfiken, kreativ och intresserad av att l\u00e4ra sig nya saker. Den personligheten gillar att se saker ur olika perspektiv, \u00e4r intresserad av att f\u00f6rst\u00e5 hur andra t\u00e4nker och \u00e4r bra p\u00e5 att l\u00f6sa problem. <\/p>\n\n\n\n

    Har man lite av \u00f6ppenhet i sin personlighet har man sv\u00e5rt att \u201dt\u00e4nka utanf\u00f6r boxen\u201d.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 \u00d6ppenhet \u00e4r viktigt i arbeten d\u00e4r man beh\u00f6ver vara kreativ och kunna se saker ur olika vinklar. Det spelar ocks\u00e5 roll i samarbete med andra, att man \u00e4r nyfiken, vill l\u00e4ra sig och \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r det som h\u00e4nder runt omkring en.<\/p>\n\n\n\n

    Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 viktigt att ta h\u00e4nsyn till personlighet i arbetslivet? <\/strong><\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Vi ska naturligtvis inte diagnostisera v\u00e5ra kollegor, d\u00e4remot \u00e4r det viktigt att vara \u00f6dmjuk och ha respekt f\u00f6r att vi alla \u00e4r olika och reagerar olika p\u00e5 samma situationer, s\u00e4ger Sara Henrysson Eidvall. <\/p>\n\n\n\n

    P\u00e5 ett personligt plan \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 hur du p\u00e5verkar andra med din personlighet. Har du h\u00f6g grad av sympatiskhet kanske du har sv\u00e5rt att s\u00e4ga ifr\u00e5n och st\u00e5 upp f\u00f6r dig sj\u00e4lv. \u00c4r du k\u00e4nslom\u00e4ssigt instabil beh\u00f6ver du kanske se till att du har verktyg att hantera din stressk\u00e4nslighet. Ta inte p\u00e5 dig mer arbete \u00e4n du m\u00e4ktar med och inse att du kanske har ett st\u00f6rre behov av tr\u00e4ning, vila och \u00e5terh\u00e4mtning \u00e4n andra.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

    Personlighet kan ocks\u00e5 vara bra att ha med sig n\u00e4r man jobbar med sin karri\u00e4rutveckling. Vilka typer av jobb passar dig och din personlighet b\u00e4st? <\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att f\u00f6rst\u00e5 att personligheten \u00e4r relativt stabil. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r vi exempelvis inte s\u00e4rskilt mottagliga f\u00f6r feedback kopplat till hur vi \u00e4r som person, vi kan inte \u00e4ndra p\u00e5 den vi \u00e4r. D\u00e4remot kan vi hitta s\u00e4tt att hantera v\u00e5r personlighet. Att arbeta och samarbeta \u00e4r att anpassa sin personlighet efter rollens krav, p\u00e5minner Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n\n\n\n

    Kan vara viktigare \u00e4n erfarenhet<\/h2>\n\n\n\n

    Inom rekrytering \u00e4r det idag vanligt med olika typer av personlighetstester som ett led i urvalsprocessen. Sara Henrysson Eidvall tycker att ett personlighetstest ofta kan vara mer r\u00e4ttvisande och objektivt \u00e4n en intervju n\u00e4r det handlar om att bed\u00f6ma en persons l\u00e4mplighet f\u00f6r jobbet. Personlighet kan till och med vara viktigare \u00e4n utbildning och erfarenhet n\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r olika jobbkandidater, po\u00e4ngterar hon.<\/p>\n\n\n\n

    \u2013 Personlighet spelar roll i hur vi \u00e4r och vad vi g\u00f6r p\u00e5 jobbet. Det r\u00e4cker inte med en examen fr\u00e5n KTH f\u00f6r att prestera bra p\u00e5 jobbet. Det som skiljer olika personer i hur bra de utf\u00f6r sitt jobb \u00e4r personlighet och intelligens, s\u00e4ger Sara Henrysson Eidvall.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Din personlighet har stor betydelse f\u00f6r hur du \u00e4r, \u00e4ven p\u00e5 arbetet. Men n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsprestation \u00e4r det ett personlighetsdrag som \u00e4r viktigare \u00e4n alla andra.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"author":16,"featured_media":143632,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"143563,142943,142901","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21],"tags":[17,144],"class_list":["post-143622","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-karriar","tag-chef-ledarskap","tag-relationer-pa-jobbet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143622"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/16"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=143622"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":143638,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/143622\/revisions\/143638"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/143632"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=143622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=143622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=143622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}