{"id":16078,"date":"2012-01-12T09:33:42","date_gmt":"2012-01-12T08:33:42","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=16078"},"modified":"2024-01-23T02:25:38","modified_gmt":"2024-01-23T01:25:38","slug":"kompetenspengar-omvandlas-till-lon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/01\/12\/kompetenspengar-omvandlas-till-lon\/","title":{"rendered":"Kompetenspengar omvandlas till l\u00f6n"},"content":{"rendered":"
I kollektivavtalen inom industrin som sl\u00f6ts 2010 enades parterna om att \u00f6ronm\u00e4rka 0,2 procent av l\u00f6neutrymmet f\u00f6r kompetensutveckling. Nu rivs uppg\u00f6relsen och pengarna kommer att betalas ut som l\u00f6n eller pension.<\/p>\n
<\/p>\n
I kollektivavtalen inom industrin som sl\u00f6ts 2010 enades parterna om att \u00f6ronm\u00e4rka 0,2 procent av l\u00f6neutrymmet f\u00f6r kompetensutveckling. Nu rivs uppg\u00f6relsen och pengarna kommer att betalas ut som l\u00f6n eller pension.\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n Teknikutveckling och st\u00e4ndiga omst\u00e4llningar inom industrin har skapat ett behov av kompetensutveckling under hela arbetslivet.\u00a0Redan \u00e5r 1995 motionerade Kristdemokraterna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen om individuella kompetenskonton. Fem \u00e5r senare lade en statlig utredning fram ett f\u00f6rslag, men inga beslut fattades.<\/p>\n En av utredningens slutsatser<\/strong> var att obligatoriskt individuellt kompetenssparande skulle leda till \u00f6kad r\u00f6rlighet p\u00e5 arbetsmarknaden, f\u00f6rebygga flaskhalsar, minska risken f\u00f6r arbetsl\u00f6shet och \u00f6ka m\u00f6jligheten att vara kvar i arbetslivet fram till pensions\u00e5ldern.<\/p>\n Under hela 2000-talet har fr\u00e5gan om kompetenskonton diskuterats flitigt, men\u00a0utan resultat. 2002 kom en proposition fr\u00e5n den d\u00e5varande socialdemokratiska regeringen, men den inneh\u00f6ll inga lagf\u00f6rslag utan endast knapph\u00e4ndiga riktlinjer. Inte heller den nuvarande regeringen har \u00e5stadkommit n\u00e5got trots att samtliga allianspartier tidigare har lyft fr\u00e5gan i motioner.<\/p>\n Fr\u00e5gan om kompetenskonton<\/strong> har ocks\u00e5 funnits med i de centrala f\u00f6rhandlingarna mellan parterna p\u00e5 arbetsmarknaden under hela 2000-talet. En steg fram\u00e5t togs i de branschavtal inom industrin som tecknades efter den f\u00f6rra avtalsr\u00f6relsen, v\u00e5ren 2010. D\u00e4r enades parterna om att \u00f6ronm\u00e4rka 0,2 procent av l\u00f6nesumman till kompetensutveckling, men hur sparandet skulle utformas var inte klart. En gemensam arbetsgrupp tillsattes f\u00f6r att utreda olika m\u00f6jligheter och m\u00e5let var en statlig medverkan i form av skattel\u00e4ttnader.<\/p>\n Sedan dess har l\u00e4get f\u00f6r\u00e4ndrats. I h\u00f6stas enades PTK och Svenskt N\u00e4ringsliv om att inleda f\u00f6rhandlingar om ett nytt utvecklat omst\u00e4llningsavtal. \u00d6verenskommelsen om att avs\u00e4tta 0,2 procent av l\u00f6neutrymmet rivs upp och de \u00f6ronm\u00e4rkta pengarna kommer att betalas ut i samband med \u00e5rets l\u00f6nerevision.<\/p>\n Det inneb\u00e4r att 0,2 procent<\/strong> ska l\u00e4ggas till potten p\u00e5 tre procent f\u00f6r industrianst\u00e4llda inom samtliga branscher, utom inom gruvindustrin som ist\u00e4llet hade en \u00f6verenskommelse om en gruvpension.<\/p>\n