Det kr\u00e4vs en ingenj\u00f6r. I december \u00e5r 1900 presenterade den amerikanska civilingenj\u00f6ren John Elfreth Watkins en lista med flera framtidssp\u00e5domar, till synes om\u00f6jliga d\u00e5, men som \u00e4r sj\u00e4lvklarheter i dag. Hur tror du att v\u00e4rlden har f\u00f6r\u00e4ndrats om 111 \u00e5r?<\/strong><\/strong><\/p>\n Det kr\u00e4vs en ingenj\u00f6r. I december \u00e5r 1900 presenterade den amerikanska civilingenj\u00f6ren John Elfreth Watkins en lista med flera framtidssp\u00e5domar, till synes om\u00f6jliga d\u00e5, men som \u00e4r sj\u00e4lvklarheter i dag. Hur tror du att v\u00e4rlden har f\u00f6r\u00e4ndrats om 111 \u00e5r?<\/strong><\/p>\n ”De h\u00e4r profetiorna kommer att tyckas konstiga, n\u00e4stan om\u00f6jliga”, inledde John Elfreth Watkins sin profetia i Ladies’ Home Journal, d\u00e5 i december \u00e5r 1900. D\u00e4refter b\u00f6rjade han rada upp sina profetior, om allt fr\u00e5n teknik till m\u00e4nskligt beteende.<\/p>\n F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan<\/strong>, drygt 111 \u00e5r senare, plockade Jeff Nilsson, historieredakt\u00f6r p\u00e5 Saturday Evening Post (systertidning till Ladies’ Home Journal), fram den gamla profetian och j\u00e4mf\u00f6rde med verkligheten<\/a>. H\u00e4pnadsv\u00e4ckande m\u00e5nga av profetiorna visade sig vara korrekta\u00a0\u2013 och n\u00e5gra helt galet fel.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r facit till n\u00e5gra av Watkins f\u00f6ruts\u00e4gelser. V\u00e5gar du f\u00f6rresten dig p\u00e5 n\u00e5gon gissning om hur verkligheten ser ut om 100 \u00e5r? Skriv en kommentar h\u00e4r nedan!<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> Digitalkameror.<\/strong> \u00c4ven om Watkins naturligtvis inte anv\u00e4nder termen ”digital” s\u00e5 beskriver han imponerande korrekt hur tekniken fungerar. ”Fotografier kommer att telegraferas fr\u00e5n alla avst\u00e5nd. Om det sker en strid i Kina om ett hundra \u00e5r, kommer \u00f6gonblicksbilder av dess mest sl\u00e5ende h\u00e4ndelser publiceras i tidningarna en timme senare … fotografier \u00e5terger alla naturens f\u00e4rger.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> L\u00e4ngre befolkning.<\/strong>”Amerikanerna kommer att vara mellan en och tv\u00e5 inches (mellan cirka 2,5 och 5 cm) l\u00e4ngre.” H\u00e4r konstaterar Jeff Nilsson p\u00e5 Saturday Evening Post att Watkins hade helt r\u00e4tt. Genomsnittsl\u00e4ngden f\u00f6r amerikanerna var vid f\u00f6rra sekelskiftet runt 168-170 cm, vid millennieskiftet var den 175 cm.<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> Mobiltelefoner.<\/strong> ”Ett n\u00e4tverk av tr\u00e5dl\u00f6sa telefoner och telegrafer kommer att sp\u00e4nna \u00f6ver hela v\u00e4rlden. En man som befinner sig i mitten av Atlanten kommer att kunna samtala med sin fru som sitter i sin s\u00e4ngkammare i Chicago. Vi kommer att kunna ringa till Kina lika l\u00e4tt som vi nu ringer fr\u00e5n New York till Brooklyn.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> F\u00e4rdigmat.<\/strong> ”F\u00e4rdiglagade r\u00e4tter kommer att kunna k\u00f6pas fr\u00e5n etableringar som liknar dagens bagerier.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> Eldrivna v\u00e4xthus.<\/strong> ”Gr\u00f6nsaker kommer att bada i kraftfullt elektriskt ljus som fungerar som solsken, f\u00f6r att p\u00e5skynda deras tillv\u00e4xt.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> Pansarvagnar.<\/strong> ”Enorma fort p\u00e5 hjul kommer att fara fram \u00f6ver \u00f6ppna ytor lika snabbt som dagens expresst\u00e5g.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> TV.<\/strong> M\u00e4nniskan kommer att kunna se hela v\u00e4rlden. Personer och ting av alla slag kommer att visas genom kameror, elektriskt anslutna med sk\u00e4rmar p\u00e5 andra sidan av kretsar, tusentals mil d\u00e4rifr\u00e5n.”<\/p>\n R\u00c4TT:<\/strong><\/span> Expresst\u00e5g.<\/strong> ”Vanliga t\u00e5g kommer att k\u00f6ra tv\u00e5 engelska miles p\u00e5 en minut (cirka 193 km\/h). Expresst\u00e5g kommer att k\u00f6ra 150 engelska miles per timme (cirka 241 km\/h).” SJ 2000, som b\u00f6rjade k\u00f6ras 1990, hade d\u00e5 en topphastighet p\u00e5 200 km\/h. Men det snabbaste expresst\u00e5get i v\u00e4rlden k\u00f6r faktiskt betydligt snabbare \u00e4n Watkins f\u00f6rutsade \u2013 det t\u00e5g som i dag uppn\u00e5r den h\u00f6gsta hastigheten i regulj\u00e4r trafik, Shanghai’s flygpltast\u00e5g till Pudong, kommer som mest upp i hela 431 km\/h.<\/p>\n GANSKA R\u00c4TT:<\/span><\/strong> USA:s befolkning.<\/strong> ”Det kommer f\u00f6rmodligen att finnas mellan 350 miljoner och 500 miljoner i Amerika och dess \u00e4gor n\u00e4r ett \u00e5rhundrade har passerat”. Watkins siktade lite h\u00f6gt, men f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt r\u00e4tt \u00e4nd\u00e5. Om befolkningstakten i USA hade \u00f6kat i samma tempo som den gjorde n\u00e4r Watkins levde hade befolkningen i dag varit n\u00e4rmare en miljard. Men tempot saktades ner, och vid millennieskiftet hade USA en befolkning p\u00e5 280 miljoner. Om man ocks\u00e5 tar med i ber\u00e4kningarna att Watkins r\u00e4knade med att Panama, med sina drygt 3 miljoner inv\u00e5nare, och Mexiko, med runt 100 miljoner inv\u00e5nare, skulle tillh\u00f6ra USA vid millennieskiftet tr\u00e4ffar Watkins precis r\u00e4tt.<\/p>\n GANSKA R\u00c4TT:<\/strong><\/span> St\u00f6rre frukter.<\/strong> ”Jordgubbar lika stora som \u00e4pplen kommer att \u00e4tas upp av barnen till v\u00e5ra barnbarnsbarn.” Riktigt lika stora som \u00e4pplen har jordgubbarna inte blivit, men m\u00e5nga frukter och gr\u00f6nsaker har blivit betydligt st\u00f6rre sedan Watkins tid.<\/p>\n FEL:<\/strong><\/span> Inga mygg eller flugor.<\/strong> ”Myggor, husflugor och kackerlackor kommer att vara utrotade.”<\/p>\n FEL:<\/strong><\/span> M\u00e4nniskans fysik.<\/strong> ”En man eller en kvinna som inte klarar av att g\u00e5 tio miles (cirka 16 kilometer) i ett str\u00e4ck kommer att betraktas som en vekling.”<\/p>\n FEL:<\/span><\/strong> Engelskans framtid.<\/strong> ”Det kommer inte att finnas n\u00e5got C, X eller Q i v\u00e5rt vardagliga alfabet. Stavning efter ljud kommer att ha inf\u00f6rts, f\u00f6rst i dagstidningarna.” H\u00e4r underskattade kanske Watkins hur snabbt spr\u00e5ket skulle utvecklas. Han tr\u00e4ffade d\u00e4remot huvudet p\u00e5 spiken n\u00e4r det g\u00e4llde att engelskan skulle bli ett v\u00e4rldsspr\u00e5k: det skulle bli ”mer utbrett \u00e4n n\u00e5got annat spr\u00e5k”.<\/p>\n SL\u00c5R SNART IN? <\/span>Anv\u00e4ndandet av kol.<\/strong> ”Kol kommer inte att anv\u00e4ndas f\u00f6r uppv\u00e4rmning eller matlagning \u2026 m\u00e4nniskan kommer att ha uppt\u00e4ckt att el tillverkad genom vattenkraft \u00e4r mycket billigare”. Watkins trodde att jordens kol skulle bli mycket dyrare i takt med att reserverna blev mindre och mindre, och att vattenkraften skulle bli dominerande f\u00f6r elproduktion. Tittar vi p\u00e5 Sverige st\u00e4mmer hans sp\u00e5dom relativt bra, men internationellt sett \u00e4r kolkraften fortfarande en viktig energik\u00e4lla.<\/p>\n SL\u00c5R SNART IN? <\/strong><\/span>Biltrafik i st\u00e4derna.<\/strong> \u201cDet kommer inte att finnas n\u00e5gra bilar i st\u00f6rre st\u00e4der. All rusningstrafik kommer att ske under eller ovanf\u00f6r marken n\u00e4r man kommer in i stadsk\u00e4rnan”. M\u00e5nga av v\u00e4rldens storst\u00e4der har redan i dag st\u00e4ngt av delar av stadsk\u00e4rnan f\u00f6r biltrafik, och vissa st\u00e4der \u00e4r helt bilfria i de centrala delarna.<\/p>\n L\u00e4s mer: Peter Alestig Blomqvist<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det kr\u00e4vs en ingenj\u00f6r. I december \u00e5r 1900 presenterade den amerikanska civilingenj\u00f6ren John Elfreth Watkins en lista med flera framtidssp\u00e5domar, till synes om\u00f6jliga d\u00e5, men som \u00e4r sj\u00e4lvklarheter i dag. Hur tror du att v\u00e4rlden har f\u00f6r\u00e4ndrats om 111 \u00e5r?<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"142055,135817,136005","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-16198","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16198"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16198"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138691,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/16198\/revisions\/138691"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=16198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=16198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>\u00bb Watkins orginalartikel i Ladies’\u00a0Home Journal\u00a0<\/a>(engelska, jpg)
\n\u00bb Jeff Nilssons artikel i Saturday Evening Post<\/a> (engelska)<\/p>\n