Det som h\u00e4nder i arbetslivet och regelverket nu kan avspegla sig i fler sjuka om tre\u2013fyra \u00e5r. Det visar erfarenheterna fr\u00e5n 90-talet, enligt stressforskaren T\u00f6res Theorell.<\/p>\n
<\/p>\n
\u2013 Vi m\u00e5ste se p\u00e5 sjukskrivningar som en historisk process. Debatten kan inte bara utg\u00e5 fr\u00e5n nuet.<\/p>\n
Professor emeritus T\u00f6res Theorell arbetar som vetenskaplig r\u00e5dgivare p\u00e5 Stressforskningsinstitutet och har ocks\u00e5 varit ordf\u00f6rande i TCO:s expertgrupp ang\u00e5ende sjukskrivningar. Han har l\u00e4nge f\u00f6ljt utvecklingen n\u00e4r det g\u00e4ller stressrelaterade sjukdomar och arbetslivet. En av hans slutsatser \u00e4r att det tar tid innan samband kan anas.
\n— Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 90-talet fram till mitten av 00-talet \u00f6kade arbetsintensiteten. Men det \u00e4r f\u00f6rst \u00e5r 2003 som arbetsrelaterade psykiska besv\u00e4r \u00e4r som mest f\u00f6rekommande, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Under \u00e5r 2005 och 2007 blev arbetsinsiteten \u00e5ter l\u00e4gre. \u00c4nnu finns inte siffror f\u00f6r \u00e5r 2009. Andelen med psykiska besv\u00e4r orsakade av arbetet minskade med drygt en procent mellan 2006 och 2008. I samband med den ekonomiska nedg\u00e5ngen \u00e4r det m\u00f6jligt att arbetsintensiteten har \u00f6kat, \u00e4ven om det troligen inte \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rbart med f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 90-talet.
\n— Det h\u00e4r \u00e4r ju en mildare kris, s\u00e4ger T\u00f6res Theorell.<\/p>\n
I slutet av 90-talet och b\u00f6rjan av 2000-talet \u00f6kade de stressrelaterade psykiska sjukdomarna. T\u00f6res Theorell ser tecken som talar f\u00f6r att det kan bli s\u00e5 igen, men ocks\u00e5 s\u00e5dant som talar emot.
\n— Det som talar f\u00f6r fler sjuka \u00e4r som sagt den ekonomiska nedg\u00e5ngen som har lett till en del nedsk\u00e4rningar igen. Sedan har det ocks\u00e5 blivit ett st\u00f6rre tryck p\u00e5 sjukskrivna. De riskerar att hamna utanf\u00f6r b\u00e5de a-kassa och sjukf\u00f6rs\u00e4kring. Den ekonomiska stressen \u00f6kar \u00e4ven risken f\u00f6r att bli l\u00e5ngtidssjuk.
\n— Det som talar mot fler sjukskrivna \u00e4r att vi vet s\u00e5 mycket mer om stress och hur den ska hanteras.<\/p>\n
Om n\u00e5gra \u00e5r\u00a0kan T\u00f6res Theorell och hans kollegor avl\u00e4sa mer om vilka f\u00f6ljder f\u00f6r\u00e4ndringarna kan ha f\u00e5tt. I den longitudinella studien, SLOSH, Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health f\u00f6ljer man sedan \u00e5r 2006 n\u00e4stan 20 000 svenskar och unders\u00f6ker faktorerna arbetsmilj\u00f6, h\u00e4lsa och arbetsorganisation.<\/p>\n