{"id":17199,"date":"2012-02-14T16:20:48","date_gmt":"2012-02-14T15:20:48","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=17199"},"modified":"2024-01-23T02:26:55","modified_gmt":"2024-01-23T01:26:55","slug":"etanolen-ar-inte-utraknad-an","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/02\/14\/etanolen-ar-inte-utraknad-an\/","title":{"rendered":"Etanolen \u00e4r inte utr\u00e4knad \u00e4n"},"content":{"rendered":"<p><strong>Etanolbilsf\u00f6rs\u00e4ljningen har sjunkit i Sverige. Men som milj\u00f6v\u00e4nligt drivmedel \u00e4r etanol fortfarande h\u00f6gst aktuellt. I alla fall utomlands.<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 Vi riskerar att det blir med svensk etanolforskning som det blev med svensk vindkraftsforskning, s\u00e4ger Guido Zacchi. Svensk forskning l\u00e5g l\u00e5ngt framme men det var utomlands som id\u00e9erna kommersialiserades. S\u00e5 \u00e4r det nu ocks\u00e5. Svensk etanolforskning \u00e4r l\u00e5ngt framme men de stora satsningarna sker i Italien, USA och Kina.<\/p>\n<p><strong>Guido Zacchi \u00e4r professor<\/strong> i kemiteknik vid Lunds Tekniska h\u00f6gskola. Hans forskargrupp tillh\u00f6r dem som kommit l\u00e4ngst i forskningen runt det som kallas andra generationens etanol fr\u00e5n cellulosa.\u00a0 Han har nyligen f\u00e5tt 21 miljoner av Energimyndigheten och \u00e4ven inlett ett arbete med ett av Kinas st\u00f6rsta elbolag kring etanolframst\u00e4llning ur cellulosa.<\/p>\n<p>\u2013 Sverige har varit ett f\u00f6reg\u00e5ngsland vad g\u00e4ller etanolframst\u00e4llning men vi h\u00e5ller p\u00e5 att helt f\u00f6rlora den st\u00e4llningen tack vare en mycket framg\u00e5ngsrik antietanol-lobby, s\u00e4ger han. Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga om etanol \u00e4r bra eller d\u00e5lig ur milj\u00f6synpunkt eftersom det beror helt p\u00e5 hur den \u00e4r framst\u00e4lld. Men om vi g\u00f6r den ur skogsavfall s\u00e5 \u00e4r den bra och dessutom f\u00e5r man f\u00f6rutom etanol \u00e4ven biogas och el vilket \u00e4r gynnsamt f\u00f6r en hybridbil Men det ska inte heller fram en enda l\u00f6sning p\u00e5 drivmedelsbehoven utan vi kommer att beh\u00f6va flera.\u00a0<\/p>\n<p>Mattias Goldmann p\u00e5 organisationen Gr\u00f6na bilister h\u00e5ller med.<\/p>\n<p>\u2013 Allra b\u00e4st \u00e4r att inte ha n\u00e5gon bil, sedan kommer elbil, biogasbil och etanol.<\/p>\n<p><strong>Elbilarna har d\u00e5lig r\u00e4ckvidd<\/strong> och f\u00f6r gasbilarna finns det f\u00f6r f\u00e5 mackar. Etanol finns d\u00e4remot p\u00e5 varannan mack.<\/p>\n<p>Leif Gustavsson, professor i byggnadsteknik vid Linn\u00e9universitetet och i ekoteknik vid Mittuniversitetet menar att det finns b\u00e4ttre s\u00e4tt att anv\u00e4nda biomassa p\u00e5 \u00e4n att g\u00f6ra etanol.<\/p>\n<p>\u2013 Vi m\u00e5ste s\u00e4tta in det i ett st\u00f6rre sammanhang, hur vi effektivt kan anv\u00e4nda biomassa f\u00f6r energi\u00e4ndam\u00e5l Ska vi f\u00e5 ut mesta m\u00f6jliga k\u00f6rstr\u00e4cka ur en kubikmeter ved s\u00e5 \u00e4r det bra att g\u00f6ra elektricitet f\u00f6r eldrift av exempelvis laddhybridbilar.<\/p>\n<p><strong>Skogsr\u00e5vara \u00e4r ocks\u00e5<\/strong> grunden f\u00f6r det biobr\u00e4nsle till flygplan som f\u00f6retaget Swedish Biofuels tagit fram. Br\u00e4nslet \u00e4r testat av amerikanska f\u00f6rsvaret men f\u00f6r att skala upp tillverkningen beh\u00f6ver f\u00f6retaget hj\u00e4lp med pengar till en demoanl\u00e4ggning och det har man \u00e4nnu inte f\u00e5tt.<\/p>\n<p><strong>Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Etanolbilsf\u00f6rs\u00e4ljningen har sjunkit i Sverige. Men som milj\u00f6v\u00e4nligt drivmedel \u00e4r etanol fortfarande h\u00f6gst aktuellt. I alla fall utomlands. \u2013 Vi riskerar att det blir med svensk etanolforskning som det blev med svensk vindkraftsforskning, s\u00e4ger Guido Zacchi. Svensk forskning l\u00e5g l\u00e5ngt framme men det var utomlands som id\u00e9erna kommersialiserades. S\u00e5 \u00e4r det nu ocks\u00e5. Svensk etanolforskning [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"145134,146752,134579","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-17199","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17199"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17199"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17199\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138812,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17199\/revisions\/138812"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17199"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17199"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17199"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}