{"id":17373,"date":"2012-02-15T16:52:39","date_gmt":"2012-02-15T15:52:39","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=17373"},"modified":"2024-01-23T02:30:39","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:39","slug":"korttidsarbete-i-sverige-vid-nasta-kris","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/02\/15\/korttidsarbete-i-sverige-vid-nasta-kris\/","title":{"rendered":"Korttidsarbete i Sverige vid n\u00e4sta kris"},"content":{"rendered":"

N\u00e4sta g\u00e5ng en kris av samma dignitet som finanskrisen drabbar Sverige ska det bli betydligt l\u00e4ttare att l\u00e5ta de anst\u00e4llda g\u00e5 ner i arbetstid och l\u00f6n. F\u00f6rslaget kommer gemensamt fr\u00e5n fack och arbetsgivare och kan bli verklighet redan i h\u00f6st.<\/strong><\/strong><\/p>\n

N\u00e4sta g\u00e5ng en kris av samma dignitet som finanskrisen drabbar Sverige ska det bli betydligt l\u00e4ttare att l\u00e5ta de anst\u00e4llda g\u00e5 ner i arbetstid och l\u00f6n. F\u00f6rslaget kommer gemensamt fr\u00e5n fack och arbetsgivare och kan bli verklighet redan i h\u00f6st.<\/strong><\/p>\n

Om arbetsgivare, fack och stat \u00e4r \u00f6verens om att man befinner sig i en djup men tillf\u00e4llig efterfr\u00e5ganskris ska krisavtalet kunna aktiveras, och p\u00e5 de f\u00f6retag d\u00e4r man anser sig beh\u00f6va ta till ”korttidsarbete” f\u00f6r att klara sig ur krisen ska de anst\u00e4llda kunna g\u00e5 ner i l\u00f6n och arbetstid enligt tre fastst\u00e4llda niv\u00e5er \u2013 antingen 80, 60 eller 40 procents arbetstid under s\u00e5 l\u00e4nge som ett \u00e5rs tid. Det \u00e4r inneb\u00f6rden i ett nytt f\u00f6rslag fr\u00e5n fack och arbetsgivare.<\/p>\n

F\u00f6rlagan \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n Tyskland, som enligt den arbetsgrupp som tagit fram f\u00f6rslaget vann mycket p\u00e5 sitt krisavtal i finanskrisens efterdyningar.<\/p>\n

Finansminister Anders Borg<\/strong> st\u00e4ller sig positiv till f\u00f6rslaget och redan i morgon ska regeringen tills\u00e4tta en utredning f\u00f6r att se hur det skulle kunna utformas vad g\u00e4ller bland annat lagstiftning.<\/p>\n

\u2013 Det centrala fr\u00e5n v\u00e5r sida \u00e4r ju att om svensk ekonomi hamnar i den h\u00e4r typen av exceptionellt l\u00e4ge med tv\u00e4rstopp i ekonomin, som vi var i 2008 med massiva varsel och upps\u00e4gningar, d\u00e5 kan det alltid finnas sk\u00e4l att titta p\u00e5 tillf\u00e4lliga l\u00f6sningar, s\u00e4ger han.<\/p>\n

\u2013 Men det m\u00e5ste handla om att varslen \u00e5ker upp p\u00e5 de helt unika niv\u00e5er i klass med de 2008, d\u00e5 vi hade 16 000 – 17 000 personer som varslades under oktober-november. Och det m\u00e5ste handla om att man r\u00e4knar med ett BNP-fall som \u00e4r mycket kraftigt, och att det samtidigt inte \u00e4r fr\u00e5gan om en strukturell kris.<\/p>\n

Det var i samband<\/strong> med krisen 2008 som diskussionerna om arbetstidsf\u00f6rkortning startade. Lokalt tr\u00e4ffades flera avtal om arbetstidsf\u00f6rkortning och l\u00f6nes\u00e4nkningar, men centralt fanns inga f\u00e4rdiga avtal. Det r\u00e5dde ocks\u00e5 stor os\u00e4kerhet om hur avtalen skulle p\u00e5verka tryggheten f\u00f6r de anst\u00e4llda, bland annat vad g\u00e4llde pensionsavs\u00e4ttningar, upps\u00e4gningstid, med mera. Kostnaderna f\u00f6r arbetstidsf\u00f6rkortningen delades av f\u00f6retagen och de anst\u00e4llda.<\/p>\n

\u2013 Os\u00e4kerheten om vad som g\u00e4llde gjorde att m\u00e5nga inte v\u00e5gade g\u00e5 in i avtal. I m\u00e5nga fall blev det ocks\u00e5 ett f\u00f6r tungt lass f\u00f6r f\u00f6retagen att dra och man tvingades s\u00e4ga upp personal, s\u00e4ger Anders Bostr\u00f6m, ombudsman p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer, och en av dem som suttit i den arbetsgrupp som tagit fram f\u00f6rslaget.<\/p>\n

\u2013 Samtidigt s\u00e5g vi att i omv\u00e4rlden kunde f\u00f6retagen beh\u00e5lla\u00a0sina anst\u00e4llda, tack vare sina krisavtal. Och krisen v\u00e4nde ju snabbt och bland annat Tyskland fick p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en konkurrensf\u00f6rdel j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige. H\u00e4r tvingades f\u00f6retagen i m\u00e5nga fall p\u00e5b\u00f6rja ett rekryteringsarbete, medan de tyska f\u00f6retagen hade kvar personalen i anst\u00e4llning och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde g\u00e5 upp i produktion snabbare.<\/p>\n

Om ett avtal som detta<\/strong> hade funnits redan n\u00e4r finanskrisen drabbade Sverige hade vi allts\u00e5 st\u00e5tt betydligt b\u00e4ttre rustade och g\u00e5tt \u00e4n starkare ur den, menar Anders Bostr\u00f6m.<\/p>\n

\u2013 Det hade gjort en hel del skillnad. Vi hade haft en betydligt b\u00e4ttre konkurrenskraft, framf\u00f6r allt gentemot Tyskland. Och m\u00e5nga f\u00f6retag hade kunnat planera in utbildningar, i st\u00e4llet f\u00f6r att beh\u00f6va s\u00e4ga upp personal.<\/p>\n

Arbetet med att ta<\/strong> fram ett f\u00f6rslag p\u00e5 hur korttidsarbete kan utformas p\u00e5b\u00f6rjades redan i samband med finanskrisen. Sedan dess har Anders Bostr\u00f6m tillsammans med de \u00f6vriga i arbetsgruppen gjort en kartl\u00e4ggning av hur det sett ut i de \u00f6vriga europeiska l\u00e4nderna, vad g\u00e4ller den h\u00e4r typen av krisavtal. Och det visade sig att alla utom fyra l\u00e4nder hade liknande avtal som det man ville ta fram. Vissa fungerade b\u00e4ttre \u00e4n andra.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r utg\u00e5ngspunkt blev att ta fram ett system som inte h\u00e4mmar strukturomvandlingar, som det italienska faktiskt g\u00f6r, men som \u00e4r tillf\u00e4lligt och aktiveras n\u00e4r parterna bed\u00f6mer att det handlar om en kortvarig efterfr\u00e5gekris av rang, s\u00e4ger Anders Bostr\u00f6m.<\/p>\n

En mycket viktig aspekt<\/strong> enligt parterna som tagit fram f\u00f6rslaget\u00a0\u00e4r just att de anst\u00e4llda som g\u00e5r ner i arbetstid ska erbjudas utbildning den tid de inte arbetar, n\u00e5got som man f\u00f6resl\u00e5r ska finansieras av staten. Men det \u00e4r inget som finansminister Anders Borg kan garantera i dagsl\u00e4get.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r en av de nyckelfr\u00e5gor vi ska utreda nu. Vi ska inte tro att det h\u00e4r \u00e4r alldeles enkelt, vi m\u00e5ste ocks\u00e5 titta p\u00e5 hur vi g\u00f6r med den delen av arbetskraften som inte \u00e4r organiserad, vad vi ska ha f\u00f6r regler n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6verhoppningsbar tid i socialf\u00f6rs\u00e4kringarna, och som sagt vilket utbildningsinneh\u00e5ll man ska kr\u00e4va eller m\u00f6jligg\u00f6ra. D\u00e4rf\u00f6r tills\u00e4tter vi nu en utredning som ska se hur ett s\u00e5nt h\u00e4r f\u00f6rslag kan utformas i praktiken, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Redan i h\u00f6st tror<\/strong> Anders Brostr\u00f6m p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer att f\u00f6rslaget kan ha blivit verklighet. Men att man skulle beh\u00f6va anv\u00e4nda den h\u00e4r typen av krisl\u00f6sningar inom en snar framtid, det tror inte finansminister Anders Borg \u2013 trots att m\u00e5nga analytiker s\u00e5 sent som i h\u00f6stas varnade f\u00f6r att vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g in i en ny kris, precis lika tung som finanskrisen 2008-2009.<\/p>\n

\u2013 Vi hade en situation i h\u00f6stas d\u00e4r det fanns en uppenbar risk att vi skulle g\u00e5 in i ett tv\u00e4rstopp i v\u00e4rldsekonomin med allvarliga problem i det finansiella systemet i Europa. Men det har f\u00f6r\u00e4ndrats. Vi r\u00e4knar fortfarande med en kraftig inbromsning fr\u00e5n 2011 till 2012, men helhetsbilden \u00e4r att pessimismen har retirerat och de m\u00f6rka moln som syntes d\u00e5 har skingrats n\u00e5got.<\/p>\n

S\u00e5 ska korttidsjobb fungera enligt f\u00f6rslaget:<\/strong><\/p>\n