{"id":17627,"date":"2012-02-17T11:02:35","date_gmt":"2012-02-17T10:02:35","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=17627"},"modified":"2024-01-23T02:30:39","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:39","slug":"tretton-satt-att-slacka-sverige","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/02\/17\/tretton-satt-att-slacka-sverige\/","title":{"rendered":"Tretton s\u00e4tt att sl\u00e4cka Sverige"},"content":{"rendered":"

Det svenska eln\u00e4tet \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r sabotage. Styrsystemen \u00e4r till exempel sammankopplade med internet. Nu har ingenj\u00f6rer fr\u00e5n bland annat KTH, ABB och Eon studerat svagheterna i systemet, och hittat ett stort antal svaga punkter d\u00e4r hackare skulle kunna sl\u00e4cka ner stora delar av Sverige. I flera m\u00e5nader.<\/p>\n

<\/p>\n

Det svenska eln\u00e4tet \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r sabotage. Styrsystemen \u00e4r bland annat sammankopplade med internet. Nu har ingenj\u00f6rer fr\u00e5n bland annat KTH, ABB och Eon studerat svagheterna i systemet, och hittat ett stort antal svaga punkter d\u00e4r skickliga hackare skulle kunna sl\u00e4cka ner stora delar av Sverige. I flera m\u00e5nader.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rr var kontrollcentralerna som \u00f6vervakar och styr eln\u00e4tet avskilda fr\u00e5n omv\u00e4rlden. De skyddades av tjocka betongv\u00e4ggar och d\u00f6rrar med kodl\u00e5s. Men i dag kan betong inte l\u00e4ngre skydda systemen. Styrsystemen, Scadasystemen, \u00e4r kopplade till andra system som i sin tur \u00e4r uppkopplade mot internet. En digital bakd\u00f6rr har \u00f6ppnats. Egentligen \u00e4r det inte bara en d\u00f6rr, utan flera. Och de st\u00e5r vid\u00f6ppna f\u00f6r den som kan se dem.<\/p>\n

I Vikingprojektet<\/strong> har ingenj\u00f6rer f\u00f6rs\u00f6kt uppskatta konsekvenserna av en attack mot styrsystemen och \u00e4ven hitta s\u00e4tt\u00a0att f\u00f6rhindra attackerna eller minska skadeverkningarna.<\/p>\n

\u2013 Det finns m\u00e5nga k\u00e4nsliga st\u00e4llen i eln\u00e4tet, s\u00e4ger projektledaren Gunnar Bj\u00f6rkman fr\u00e5n ABB som presenterade Vikingprojektet i tisdags. Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta exakt var svagheterna finns.<\/p>\n

Efter Stuxnetviruset, som skapades 2010 f\u00f6r att attackera det iranska k\u00e4rnkraftsprogrammet, \u00e4r det f\u00e5 som avf\u00e4rdar riskerna. Morgondagens smarta eln\u00e4t \u2013 som allm\u00e4nt anses n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att klara elf\u00f6rs\u00f6rjningen med milj\u00f6v\u00e4nliga alternativ \u2013 kr\u00e4ver betydligt mer kommunikation och blir \u00e4nnu mer sammanfl\u00e4tat med internet, och d\u00e4rmed \u00e4nnu mer utsatt.<\/p>\n

Grunden f\u00f6r studien<\/strong> \u00e4r en uppbyggd modell, ett virtuellt samh\u00e4lle som beter sig som ett verkligt, med fabriker, hush\u00e5ll och morgontrafik. Med hj\u00e4lp av den kunde teknikerna i projektet ta fram en magnitudskala f\u00f6r hur sv\u00e5ra konsekvenserna blir av olika attacker. Liksom Richterskalan f\u00f6r jordskalv \u00e4r den logaritmisk, men graderad fr\u00e5n noll till tio, fr\u00e5n ”inga problem” om str\u00f6mavbrottet varar n\u00e5gra millisekunder till ”sv\u00e5r katastrof” om en storstad drabbas av ett avbrott som varar flera m\u00e5nader.<\/p>\n

Analysen visar hur k\u00e4nslig en miljonstad \u00e4r f\u00f6r str\u00f6mavbrott. Redan n\u00e5gra sekunders avbrott kan stoppa tillverkningen i processindustrins fabriker. Sjukhusens intensivv\u00e5rdsavdelningar \u00e4r ocks\u00e5 beroende av el f\u00f6r allt fr\u00e5n respiratorer till dialysapparater.<\/p>\n

Om vattenverken blir utan str\u00f6m i m\u00e5nga timmar kan smutsigt vatten l\u00e4cka in i ledningarna. Vid tio timmars avbrott slutar telekommunikationerna att fungera. N\u00e4r det h\u00e4nder, slutar ocks\u00e5 de elektroniska betalningarna att fungera, vilket i sin tur f\u00f6rlamar stora delar av samh\u00e4llet.<\/p>\n

Efter flera dygn<\/strong> utan str\u00f6m b\u00f6rjar bostadshusens vattenledningar f\u00e5 frostskador, och arbetsplatser och viktiga institutioner f\u00f6r samh\u00e4llsservice tvingas att st\u00e4nga.<\/p>\n

I projektet har teknikerna studerat tretton specialfall. I rapporten kallas de storyboards. Ett scenario utg\u00e5r fr\u00e5n en s\u00e5 kallad trojan som letar sig in i systemet i en attack utifr\u00e5n internet. I ett annat scenario hittar en USB-sticka med skadlig kod in i ett kontor med datorer som \u00e4r kopplade till eln\u00e4tets styrsystem. Ytterligare ett scenario startar med ett inbrott i ett regionalt kontor med datorer uppkopplade till eln\u00e4tets styrsystem. Till varje storyboard finns f\u00f6rslag f\u00f6r hur man kan hindra sabotage eller minska effekterna av dem.<\/p>\n

F\u00f6rhoppningen \u00e4r nu att p\u00e5 samma s\u00e4tt p\u00e5visa svagheter i andra delar av samh\u00e4llet, till exempel vattendistributionen, en minst sagt livsviktig infrastruktur som \u00e4r om m\u00f6jligt \u00e4nnu mer k\u00e4nslig f\u00f6r sabotage.<\/p>\n

L\u00e4s mer
\n<\/strong>\u00bb Se Vikingprojektets film <\/a>om hur en hacker tar \u00f6ver och saboterar eln\u00e4tet.
\n\u00bb L\u00e4s Vikingprojektets
rapport<\/a>.<\/p>\n

Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det svenska eln\u00e4tet \u00e4r k\u00e4nsligt f\u00f6r sabotage. Styrsystemen \u00e4r till exempel sammankopplade med internet. Nu har ingenj\u00f6rer fr\u00e5n bland annat KTH, ABB och Eon studerat svagheterna i systemet, och hittat ett stort antal svaga punkter d\u00e4r hackare skulle kunna sl\u00e4cka ner stora delar av Sverige. I flera m\u00e5nader.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"141195,135708,134824","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-17627","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-utbildning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17627"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17627"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17627\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138358,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17627\/revisions\/138358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17627"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17627"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17627"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}