![\"P\u00e5](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2012\/02\/mdh-skylt-entr\u00e9-l\u00e4nken-studenter-intro-beskuren-460x219.jpg\" "\\"mdh")
<\/a>P\u00e5 M\u00e4lardalens h\u00f6gskola samverkar man mycket med n\u00e4ringslivet, n\u00e5got som svenska f\u00f6retag efterlyser mer av enligt en ny unders\u00f6kning. Foto: MDH.<\/p><\/div>\n
Om regeringen satsade mer p\u00e5 behovsmotiverad forskning skulle svenska f\u00f6retag f\u00f6rl\u00e4gga mer forskning i Sverige, enligt en ny unders\u00f6kning fr\u00e5n KK-stiftelsen. Nio av tio f\u00f6retag i unders\u00f6kningen tycker ocks\u00e5 att samarbetet mellan f\u00f6retag och h\u00f6gskolor och universitet borde \u00f6ka.<\/strong><\/p>\n \u2013\u00a0I debatten h\u00f6r jag alltf\u00f6r ofta att samverkan mellan n\u00e4ringslivet och en h\u00f6gskola eller universitet \u00e4r att betrakta som industrist\u00f6d, och att det \u00e4r industrin som styr och d\u00e4rmed h\u00e5ller i taktpinnen i forskningsprojekten. Det \u00e4r helt fel, s\u00e4ger Karin R\u00f6ding, rektor p\u00e5 M\u00e4lardalens H\u00f6gskola.<\/p>\n Just M\u00e4lardalens H\u00f6gskola \u00e4r intressant i sammanhanget. H\u00e4r utf\u00f6rs inte den typ av grundforskning som de stora universiteten i Sverige kan stoltsera med \u2013 i st\u00e4llet bygger mycket av forskningen p\u00e5 problemst\u00e4llningar som uppst\u00e5r p\u00e5 f\u00f6retagen i n\u00e4romr\u00e5det. Samtidigt har man l\u00e4nge upplevt att industrin \u00e4r frustrerad \u00f6ver hur lite det satsas p\u00e5 just den h\u00e4r typen av behovsrelaterad forskning.<\/p>\n F\u00f6r att f\u00f6rvissa sig om<\/strong> att situationen i just M\u00e4lardalen inte var unik best\u00e4mde man sig f\u00f6r att tillsammans med KK-stiftelsen, som f\u00f6rdelar forskningsanslag just till h\u00f6gskolor och de nya universiteten, genomf\u00f6ra en bredare Novusunders\u00f6kning om hur industrin ser p\u00e5 den statligt finansierade forskningen. Totalt genomf\u00f6rdes 50 intervjuer med forskningschefer p\u00e5 de allra st\u00f6rsta och de st\u00f6rsta medelstora f\u00f6retagen i landet.<\/p>\n \u2013 Unders\u00f6kningen bekr\u00e4ftar den bild vi har i M\u00e4lardalen, hur viktigt f\u00f6retagen tycker att det \u00e4r med forskningsverksamhet n\u00e4ra n\u00e4ringslivet och att vi tillsammans \u00a0identifierar projekt, s\u00e4ger Karin R\u00f6ding.<\/p>\n Bland annat konstateras<\/strong> att mer \u00e4n tre fj\u00e4rdedelar av f\u00f6retagen tycker att kompetensen hos forskarna p\u00e5 h\u00f6gkolorna \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r var man l\u00e4gger sin externa forskning, samtidigt som sex av tio tycker att det \u00e4r viktigt med geografisk n\u00e4rhet till en h\u00f6gskola eller ett universitet f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till behovsmotiverad och till\u00e4mpad forskning.<\/p>\n \u2013 Den geografiska n\u00e4rheten mellan h\u00f6gskolor eller universitet och f\u00f6retagen ska inte underskattas. Och allting kan inte ligga i Stockholm, G\u00f6teborg eller Malm\u00f6, s\u00e4ger Karin R\u00f6ding.<\/p>\n Karin R\u00f6ding. Foto: MDH.<\/p><\/div>\n Madelene Sandstr\u00f6m, vd f\u00f6r KK-stiftelsen, delar Karin R\u00f6dings bild av att man ofta f\u00f6rbiser nyttan av att ha forskningskompetens i f\u00f6retagens geografiska n\u00e4rhet.<\/p>\n \u2013 Det h\u00e4r ger en intressant balans till den diskussion som ofta f\u00f6rs om att f\u00f6retag kan forska med universitet i hela v\u00e4rlden och att det viktigaste \u00e4r att ha internationella toppuniversitet. Det ligger nog lite sanning i det, men de som sitter med ansvar f\u00f6r att f\u00e5 verksamheten att fungera i f\u00f6retagen beh\u00f6ver ocks\u00e5 ha bra utbildnings- och forskningsmilj\u00f6er i n\u00e4rheten, som man kan bygga en stadig och l\u00e5ngsiktig relation med. Det kan handla om att kunna attrahera v\u00e4lutbildad arbetskraft, om kompetensutveckling av den egna personalen och om forskningssamarbete, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Som en konsekvens av<\/strong> en s\u00e5dan symbios mellan en h\u00f6gskola och det lokala n\u00e4ringslivet kan h\u00f6gskolan ocks\u00e5 bli insatt i f\u00f6retagens forskning och f\u00e5r kanske till slut en inriktning p\u00e5 forskningsfr\u00e5gor och omr\u00e5den som svarar\u00a0mot f\u00f6retagens behov, menar Madelene Sandstr\u00f6m. Det blir med andra ord en interaktion som utvecklar b\u00e5da parter.<\/p>\n Men egentligen \u00e4r hela uppdelningen mellan behovsorienterad forskning och grundforskning f\u00f6rlegad, menar Madelene Sandstr\u00f6m.\u00a0M\u00e5nga av dagens forskningsprojekt inneh\u00e5ller forskning p\u00e5 flera niv\u00e5er, samtidigt.<\/p>\n \u2013 Jag har arbetat med s\u00e5dana h\u00e4r fr\u00e5gor sedan b\u00f6rjan av 90-talet. Och aldrig har man diskuterat forskning som n\u00e5got s\u00e5 uppdelat som g\u00f6rs nu. Jag f\u00f6rst\u00e5r \u00e4rligt talat inte v\u00e4rdet av att precisera skillnad i forskning p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, bara f\u00f6r att kunna avgr\u00e4nsa m\u00f6jligheterna att f\u00e5 forskningsbidrag. Det borde vara m\u00f6jligt fr\u00e5n staten att finansiera b\u00e5de projekt i grundforskning och projekt som har en majoritet behovsrelaterad forskning, det borde p\u00e5 intet s\u00e4tt vara v\u00e4sensskilt i hur det hanteras. Kvalitetsforskning \u00e4r alltid kvalitetsforskning, s\u00e4ger hon.<\/p>\n P\u00e5 KK-stiftelsen har man<\/strong> ocks\u00e5 kunnat ta del av ber\u00e4kningar om hur mycket industrin satsar p\u00e5 forskning j\u00e4mf\u00f6rt med staten i respektive region av Sverige, ber\u00e4ttar Madelene Sandstr\u00f6m. Och enligt deras siffror satsar industrin i genomsnitt 17 g\u00e5nger mer \u00e4n staten, och i vissa regioner, till exempel i omr\u00e5det runt m\u00e4lardalen inklusive V\u00e4ster\u00e5s, satsar industrin n\u00e4rmare 30 g\u00e5nger mer p\u00e5 egen forskning och utveckling \u00e4n vad staten satsar p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4ten i omr\u00e5det. D\u00e5 kanske det verkar \u00f6verfl\u00f6digt att staten satsar p\u00e5 samma typ av forskning som industrin, kan man tycka. Tv\u00e4rtom, menar Madelene Sandstr\u00f6m.<\/p>\n \u2013 Jag \u00e4r sj\u00e4lv ekonom, och f\u00f6retag t\u00e4nker alltid i formen av balansr\u00e4kning. Och om den lokala industrin satsar stort p\u00e5 forskning och bland annat rekryterar personal fr\u00e5n de lokala universiteten och h\u00f6gskolorna, d\u00e5 f\u00e5 r de ju inte tillbaka s\u00e5 v\u00e4ldigt mycket fr\u00e5n samh\u00e4llets sida. Och till sist m\u00e5ste de ju undra, vad fasen \u00e4r detta? Vad f\u00e5r jag ut av att ha min verksamhet h\u00e4r? Och n\u00e4r f\u00f6retagen b\u00f6rjar t\u00e4nka s\u00e5, det \u00e4r d\u00e5 det finns risk att de flyttar sin forskning utomlands i st\u00e4llet, s\u00e4ger Madelene Sandstr\u00f6m.<\/p>\n S\u00e5 vad ska man <\/strong>d\u00e5 g\u00f6ra? Enligt b\u00e5de Madelene Sandstr\u00f6m p\u00e5 KK-stiftelsen och Karin R\u00f6ding p\u00e5 M\u00e4lardalens H\u00f6gskola m\u00e5ste man helt enkelt fr\u00e5n statens sida skapa b\u00e4ttre ekonomiska incitament f\u00f6r h\u00f6gskolorna och universiteten. \u00a0<\/p>\n \u2013 <\/strong>N\u00e5gon del av forskningsanslaget borde f\u00f6rdelas via samverkansparametrar, s\u00e5 att man visar att samverkan har betydelse. Sedan \u00e4r det kanske inte l\u00e4tt att veta exakt i vilka former det sker b\u00e4st, men d\u00e4r har vi erbjudit Jan Bj\u00f6rklund att vara med att ta fram formerna f\u00f6r det. Jag har erbjudit departementet att ge oss ett uppdrag som pilotskola f\u00f6r att utforska samverkan, s\u00e4ger Karin R\u00f6ding p\u00e5 M\u00e4lardalens H\u00f6gskola.<\/p>\n I unders\u00f6kningen konstateras<\/strong> ocks\u00e5 att f\u00f6retagen till och med tycker att det \u00e4r viktigare att staten stimulerar mer s\u00e5dant samarbete och att regeringen satsar mer p\u00e5 behovsrelaterad forskning, \u00e4n att f\u00f6retagen sj\u00e4lva f\u00e5r avdragsm\u00f6jligheter och skattel\u00e4ttnader f\u00f6r forskning.<\/p>\n \u2013 Nu \u00e4r det faktiskt ocks\u00e5 s\u00e5 att universitet och h\u00f6gskolor har tre uppgifter \u2013 utbildning, forskning och samverkan. D\u00e5 kan man inte f\u00f6rdela pengar till l\u00e4ros\u00e4tena enbart utifr\u00e5n utbildning och forskning, s\u00e4ger Madelene Sandstr\u00f6m p\u00e5 KK-stiftelsen.<\/p>\n \u2013 Om man har gett skolorna en tredje uppgift, interaktion med samh\u00e4llet, m\u00e5ste man stimulera det ocks\u00e5. Men om man bara bel\u00f6nar folk som skriver artiklar och publicerar i fina tidskrifter, d\u00e5 \u00e4r det vad man f\u00e5r!<\/p>\n Ingenj\u00f6ren<\/em> har utan framg\u00e5ng s\u00f6kt utbildningsminister Jan Bj\u00f6rklund f\u00f6r en kommentar.<\/p>\n![\"Karin](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2012\/02\/rektor-karin-r\u00f6ding-l\u00e4nken-campus-v\u00e4ster\u00e5s-beskuren-210x134.jpg\" "\\"rektor")
![\"De](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2012\/02\/n\u00e4ringslivet-och-forskningsklimatet-1-460x345.jpg\" "\\"n\u00e4ringslivet")
<\/a>