{"id":18285,"date":"2012-02-27T11:12:54","date_gmt":"2012-02-27T10:12:54","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=18285"},"modified":"2024-01-23T02:30:39","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:39","slug":"forbattra-halsan-med-din-favoritmusik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/02\/27\/forbattra-halsan-med-din-favoritmusik\/","title":{"rendered":"F\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsan med din favoritmusik"},"content":{"rendered":"
Att lyssna p\u00e5 musik \u00e4r inte bara trevligt \u2013 det \u00e4r ocks\u00e5 bra din h\u00e4lsa, visar en ny avhandling fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet. Men vilken musik som helst fungerar inte. Det m\u00e5ste vara musik du tycker om.<\/p>\n
Att lyssna p\u00e5 musik \u00e4r inte bara trevligt \u2013\u00a0det \u00e4r ocks\u00e5 bra f\u00f6r din h\u00e4lsa, visar en ny avhandling fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet. Men vilken musik som helst fungerar inte. Det m\u00e5ste vara musik du tycker om.<\/strong><\/p>\n \u2013 Jag har unders\u00f6kt hur vardagligt musiklyssnande kan p\u00e5verka k\u00e4nslor och stress, och d\u00e4rmed v\u00e4lbefinnandet. Och det visar sig att vardagligt musiklyssnande kan vara ett v\u00e4ldigt enkelt s\u00e4tt att f\u00f6rb\u00e4ttra sitt eget v\u00e4lbefinnande och sin h\u00e4lsa, s\u00e4ger Marie Helsing, forskare vid psykologiska institutionen vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n I sin avhandling har<\/strong> Marie Helsing bland annat genomf\u00f6rt enk\u00e4tunders\u00f6kningar med 207 personer som f\u00e5tt svara p\u00e5 fr\u00e5gor om sin f\u00f6reg\u00e5ende dag, uppdelat i olika episoder, hur de m\u00e5dde och om musik f\u00f6rekom eller inte.<\/p>\n \u2013 Genom enk\u00e4tunders\u00f6kningen kunde jag se att positiva k\u00e4nslor f\u00f6rekom oftare och starkare om musik som man tyckte om f\u00f6rekom, och den sj\u00e4lvrapporterade stressen var ocks\u00e5 l\u00e4gre, s\u00e4ger hon.<\/p>\n I en andra, f\u00f6rdjupande studie j\u00e4mf\u00f6rde Marie Helsing mer specifikt avslappning med och utan musiklyssnande. 41 personer, enbart kvinnor f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna j\u00e4mf\u00f6ra niv\u00e5er av stresshormonet kortisol, delades upp i tv\u00e5 grupper som b\u00e5da fick i uppgift att slappna av en halvtimme om dagen under tre veckors tid. Samtliga fick fylla i enk\u00e4ter om sj\u00e4lvupplevd stress och h\u00e4lsa och en g\u00e5ng i veckan m\u00e4ttes ocks\u00e5 halten av kortisol hos testpersonerna.<\/p>\n Men den ena gruppen<\/strong> fick ytterligare ett uppdrag \u2013 att ta fram egenvald musik som de tyckte var dels avslappnande och dels uppiggande. Marie Helsing fyllde sedan tv\u00e5 MP3-spelare f\u00f6r varje person i den gruppen, en med den musik de tyckte var avslappnande och en med den musik de tyckte var uppiggande. Medan den f\u00f6rsta gruppen, kontrollgruppen, fick slappna av i tysthet under hela treveckorsperioden, fick experimentgruppen slappna av med musik under b\u00e5de andra och tredje veckan \u2013 en vecka med avslappnande musik och en vecka med uppiggande.\u00a0<\/p>\n \u2013 Inom gruppen som lyssnade p\u00e5 musik s\u00e5g vi en tydlig f\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n vecka 1 till vecka 3. De hade en \u00f6kning av antalet positiva k\u00e4nslor och upplevde dem mer intensivt, de upplevde en minskning av stress, och vi s\u00e5g ocks\u00e5 en minskning av kortisolhalten. Inget av detta s\u00e5g vi hos kontrollgruppen, d\u00e4r l\u00e5g man p\u00e5 samma niv\u00e5er under hela perioden, ber\u00e4ttar Marie Helsing.<\/p>\n Musiklyssnande, oavsett om<\/strong> det var uppiggande musik eller avslappnande, gjorde allts\u00e5 att avslappningen fick st\u00f6rre effekt och gjorde att testpersonerna m\u00e5dde b\u00e4ttre. Men vilken typ av musik man lyssnar p\u00e5 \u00e4r allts\u00e5 inte avg\u00f6rande, enligt Marie Helsings avhandling.<\/p>\n D\u00e4remot finns en annan aspekt som \u00e4r otroligt viktig i sammanhanget, menar Marie Helsing. Det m\u00e5ste vara musik man tycker om. N\u00e5gon sorts magisk musik som har h\u00e4lsofr\u00e4mjande effekter p\u00e5 oss allihopa finns allts\u00e5 inte, menar hon.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r egentligen hela grunden f\u00f6r min avhandling. M\u00e4nniskor reagerar inte likadant p\u00e5 musik, vi har otroligt olika musiksmak. Det finns ingen typ av musik som alla reagerar exakt likadant p\u00e5 och en person kan ocks\u00e5 reagera olika p\u00e5 samma musikstycke i olika situationer, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Att spela klassisk musik<\/strong> p\u00e5 kontoret f\u00f6r att g\u00f6ra medarbetarna mer avslappnade \u00e4r allts\u00e5 inte n\u00e5gon bra v\u00e4g att g\u00e5, enligt Marie Helsing.<\/p>\n \u2013 Musik i h\u00f6gtalare fungerar nog inte. D\u00e4remot kan det vara bra att lyssna p\u00e5 musik i h\u00f6rlurar, s\u00e5 man sj\u00e4lv f\u00e5r avg\u00f6ra vad man vill lyssna p\u00e5 och hur starkt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n De flesta av oss anv\u00e4nder troligtvis redan musik f\u00f6r att m\u00e5 b\u00e4ttre, kanske utan att vi \u00e4r medvetna om att musiken har de h\u00e4r h\u00e4lsofr\u00e4mjande egenskaperna, p\u00e5pekar Marie Helsing.<\/p>\n Men kanske kan vi<\/strong> \u00e4nd\u00e5 f\u00e5 stor nytta av den h\u00e4r kunskapen, s\u00e4ger Marie Helsing.<\/p>\n \u2013 Man kan absolut anv\u00e4nda musik oftare, kanske f\u00f6r att slappna av eller f\u00f6r reglera sina k\u00e4nslor. Men det beh\u00f6ver definitivt inte vara avslappningsskivor, om inte det \u00e4r n\u00e5got som man gillar, s\u00e4ger Marie Helsing.<\/p>\n