{"id":18329,"date":"2012-02-29T08:58:34","date_gmt":"2012-02-29T07:58:34","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=18329"},"modified":"2024-01-23T02:30:39","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:39","slug":"rekordlagt-intresse-for-lararyrket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/02\/29\/rekordlagt-intresse-for-lararyrket\/","title":{"rendered":"Rekordl\u00e5gt intresse f\u00f6r l\u00e4raryrket"},"content":{"rendered":"
Fr\u00e5n 7,5 s\u00f6kande per studieplats f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan, till 1,1 per plats idag. De dystra siffrorna presenteras i en ny rapport fr\u00e5n L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund. Forts\u00e4tter trenden kan det f\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser, menar Metta Fjelkner p\u00e5 L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund.<\/strong><\/p>\n Foto: Erik G Svensson\/Scanpix.<\/p><\/div>\n Fr\u00e5n 7,5 s\u00f6kande per studieplats f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan, till 1,1 per plats idag. De dystra siffrorna presenteras i en ny rapport fr\u00e5n L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund. Forts\u00e4tter trenden kan det f\u00e5 f\u00f6r\u00f6dande konsekvenser, menar Metta Fjelkner p\u00e5 L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund.<\/strong><\/p>\n Intresset f\u00f6r l\u00e4raryrket har rasat de senaste \u00e5ren. L\u00e4rarutbildningarna i matematik, naturvetenskap och teknik har haft ett l\u00e5gt s\u00f6ktryck under en l\u00e4ngre tid, vilket gjort att flera utbildningar inte kunnat starta. Vid H\u00f6gskolan i Kalmar har man inte en enda s\u00f6kande till matematikl\u00e4rarutbildningen och enligt L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbunds egna unders\u00f6kningar studerar m\u00e5nga till l\u00e4rare som ett rent andrahandsval. Enligt Metta Fjelkner kan alltf\u00f6r l\u00e5g l\u00f6n och bristande respekt f\u00f6r yrket ligga bakom de l\u00e5ga sifforna i L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbunds senaste rapport.<\/p>\n \u2013 En nyutexaminerad civilingenj\u00f6rs ing\u00e5ngsl\u00f6n rekommenderas ligga p\u00e5 29 000 vilket \u00e4r slutl\u00f6nen f\u00f6r en gymnasiel\u00e4rare i Sverige. En gymnasiel\u00e4rare kan b\u00f6rja p\u00e5 22 000 men chansen att stegra i l\u00f6n \u00e4r liten. M\u00e5nga studenter l\u00e5nar till sin utbildning, det r\u00f6r sig i runda sl\u00e4ngar om en kvarts miljon f\u00f6r en utbildning, vare sig du blir civilingenj\u00f6r eller l\u00e4rare. Det \u00e4r en av de stora f\u00f6rklaringarna till det l\u00e5ga intresset, s\u00e4ger Metta Fjelkner, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande, L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund.<\/p>\n Metta Fjelkner, f\u00f6rbundsordf\u00f6rande L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund.<\/p><\/div>\n Svenska l\u00e4rarl\u00f6ner<\/strong> ligger idag i niv\u00e5 med l\u00e4rare i Grekland och Portugal, medan l\u00e4rare i v\u00e5ra grannl\u00e4nder Tyskland och Danmark ligger 50 procent h\u00f6gre. Allra s\u00e4mst l\u00f6neutveckling har l\u00e4rare p\u00e5 gymnasiet haft.<\/p>\n \u2013 Om man satsat lika mycket p\u00e5 l\u00f6neutvecklingen f\u00f6r gymnasiel\u00e4rare som f\u00f6r till exempel sjuksk\u00f6terskor och f\u00f6rskoll\u00e4rare hade vi legat 10 000 kronor upp idag. Siffran \u00e4r inte tagen ur luften och hade vi bara haft samma utveckling som andra yrken har haft hade vi sluppit den h\u00e4r diskussionen. Detta \u00e4r ett allm\u00e4nintresse och m\u00e5ste bli s\u00e5 i h\u00f6gre grad. Det finns inga vinnare i det h\u00e4r, bara f\u00f6rlorare. Lyfter vi l\u00f6nerna kommer det bli ett helt annat intresse f\u00f6r l\u00e4raryrket, s\u00e4ger Metta Fjelkner.<\/p>\n En annan f\u00f6rklaring<\/strong> till det l\u00e5ga intresset kan vara att man tidigare kunnat anst\u00e4lla personer utan vare sig \u00e4mneskompetens eller h\u00f6gskolepo\u00e4ng om man inte hittade n\u00e5gon l\u00e4rarkandidat med r\u00e4tt utbildning. N\u00e5got som i grund och botten handlar om en bristf\u00e4llig respekt f\u00f6r yrket som l\u00e4rare, menar Metta Fjelkner.<\/p>\n \u2013 Varf\u00f6r studera i \u00f6ver fem \u00e5r om man kan bli utbytt med vem som helst? Sj\u00e4lvklart v\u00e4ljer ungdomar att utbilda sig i andra naturvetenskapliga yrken n\u00e4r l\u00e4rarutbildningen inte respekteras, s\u00e4ger Metta Fjelkner.<\/p>\n Den senaste tiden<\/strong> har l\u00e4rarutbildningarna g\u00e5tt in f\u00f6r att utbilda l\u00e4rare med kompetens att undervisa m\u00e5nga olika \u00e5ldrar och med en s\u00e5 bred \u00e4mneskompetens som m\u00f6jligt. N\u00e5got som enligt Metta Fjelkner kan vara ytterligare en bov i sammanhanget.<\/p>\n \u2013 Det har funnits en str\u00e4van att utbilda l\u00e4rare som \u00e4r s\u00e5 breda att de kan undervisa i allt fr\u00e5n dans till biologi. D\u00e5 finns det ingen respekt f\u00f6r \u00e4mnena \u00f6verhuvudtaget. Man beh\u00f6ver stor kunskap i ett specifikt \u00e4mne och f\u00f6r att ha en framg\u00e5ngsrik skola m\u00e5ste man respektera de olika \u00e4mnena och \u00e4ven de olika \u00e5ldrarna, s\u00e4ger Metta Fjelkner.<\/p>\n Ett steg i r\u00e4tt riktning<\/strong> kan Chalmers nya mastersprogram L\u00e4rande och ledarskap vara, d\u00e4r man blir b\u00e5de gymnasiel\u00e4rare och civilingenj\u00f6r i samma utbildning. Tanken \u00e4r att man ska kunna r\u00f6ra sig mellan b\u00e5de n\u00e4ringsliv och skola vilket f\u00f6rhoppningsvis blir fruktbart f\u00f6r b\u00e5da parter, menar Metta Fjelkner.<\/p>\n \u2013 Jag f\u00f6ljer den h\u00e4r utbildningen p\u00e5 Chalmers och vet att \u00e4ven KTH har en variant vilket \u00e4r v\u00e4ldigt roligt. P\u00e5 Chalmers tar de in elever p\u00e5 kunskapstest och till 11 platser s\u00f6kte 15 personer. Det intressanta blir att se hur m\u00e5nga av dem som v\u00e4ljer att arbeta i skolorna i slut\u00e4ndan. F\u00e5r de ingen l\u00f6neutveckling stannar de sannolikt inte d\u00e4r. Men om svensk industri och forskning ska vara kvar p\u00e5 samma niv\u00e5 som idag m\u00e5ste man b\u00f6rja fr\u00e5n grunden och ha v\u00e4lutbildade l\u00e4rare som utbildar v\u00e5ra ungdomar.<\/p>\n Enligt Metta Fjelkner tenderar<\/strong> l\u00e4raryrket idag ocks\u00e5 att bli ett kvinnoyrke, n\u00e5got som rimmar illa p\u00e5 str\u00e4van mot att ha b\u00e5de kvinnliga och manliga f\u00f6rebilder inom skolan. \u00d6verlag ser framtiden f\u00f6r Sverige som kunskapsnation m\u00f6rk ut, menar hon.<\/p>\n \u2013 Vi \u00e4r i ett l\u00e4ge d\u00e4r vi saknar l\u00e4rare och till vissa utbildningar finns inga l\u00e4rare \u00f6verhuvudtaget. I framtiden kommer vi inte ha n\u00e5gra l\u00e4rare till gymnasiet om inte det h\u00e4r r\u00e4ttas till. Just nu \u00e4r Sverige i en brytningsperiod, om vi inte tar de viktiga steg som kr\u00e4vs f\u00f6r att uppr\u00e4tta l\u00e4raryrket statusm\u00e4ssigt nu, b\u00e5de g\u00e4llande l\u00f6n och respekt, kommer vi inte f\u00e5 n\u00e5gra duktiga ungdomar att v\u00e4lja l\u00e4raryrket, s\u00e4ger Metta Fjelkner.<\/p>\n