{"id":18931,"date":"2012-03-26T11:19:39","date_gmt":"2012-03-26T09:19:39","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=18931"},"modified":"2024-01-23T02:27:14","modified_gmt":"2024-01-23T01:27:14","slug":"jag-var-precis-som-killarna-i-hennes-doktorsavhandling","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/03\/26\/jag-var-precis-som-killarna-i-hennes-doktorsavhandling\/","title":{"rendered":"Jag var precis som killarna i hennes doktorsavhandling"},"content":{"rendered":"

Ibland l\u00e4ser man n\u00e5got som kastar en tillbaka i tiden och g\u00f6r att man f\u00e5r ett nytt perspektiv p\u00e5 hur man en g\u00e5ng var. Det gjorde jag i morse. Ann-Sofie Nystr\u00f6m, sociolog vid G\u00f6teborgs universitet, har unders\u00f6kt hur killar och tjejer p\u00e5 gymnasiet skiljer sig i sin attityd till pluggande<\/a> (h\u00e4r finns hela avhandlingen<\/a>). Hennes slutsats, n\u00e4r det g\u00e4ller killarna, \u00e4r som en stilstudie av hur jag betedde mig i gymnasiet.<\/p>\n

Visst, man ville vara h\u00f6gpresterande, smart, social, allm\u00e4nbildad. Men man skulle inte beh\u00f6va plugga f\u00f6r att vara det. ”Jag b\u00f6rjade plugga ig\u00e5r kv\u00e4ll”, kunde man s\u00e4ga inf\u00f6r ett prov, och sedan skriva MVG. Den som b\u00f6rjat plugga senast var liksom coolast. Det r\u00e5der en ”antipluggkultur” bland killarna, konstaterar Ann-Sofie Nystr\u00f6m. Tjejerna kan d\u00e4remot vara flitiga pluggare \u2013 och st\u00e5 f\u00f6r det inf\u00f6r sina kompisar. Generellt allts\u00e5.<\/p>\n

Jag k\u00e4nner mig alltid s\u00e5 avsl\u00f6jad n\u00e4r jag ser hur jag passar in som handen i handsken i k\u00f6nsstrukturer. Pinsamt.<\/p>\n

Jag vet f\u00e5 \u00e4mnen som uppr\u00f6r svenskarna s\u00e5 mycket som k\u00f6nsfr\u00e5gor, men en god konkurrent \u00e4r just den svenska skolpolitiken. I alla fall i min bekantskapskrets. ”Vad vet du egentligen om svensk utbildningspolitik?” undrade min v\u00e4n s\u00e5 sent som i g\u00e5r n\u00e4r vi kom in p\u00e5 \u00e4mnet. Han, som har en mamma som \u00e4r l\u00e4rare, menade att ”flum-skolan” var f\u00f6rklaringen till att det bara blir s\u00e4mre och s\u00e4mre. Projektarbeten, lek och gullande med eleverna i st\u00e4llet f\u00f6r gammal hederlig katederundervisning. Sl\u00e4ng lite kommunalisering av skolan p\u00e5 det, och vi f\u00e5r en svensk skola som g\u00f6r en Tomas Brolin \u2013 fr\u00e5n en plats i v\u00e4rldslaget i b\u00f6rjan av 90-talet, till en avdankad f\u00f6redetting p\u00e5 rekordtid.<\/p>\n

Min v\u00e4n skulle nog gilla debattartikeln<\/a> som f\u00f6rre generaldirekt\u00f6ren vid Skolverket, Per Thullberg, skrev i DN i g\u00e5r. ”Vi b\u00f6r aldrig acceptera att det \u00e4r elevernas bakgrund och bostadsort som blir avg\u00f6rande f\u00f6r hur v\u00e4l skolan \u2013 och eleverna \u2013 lyckas!” skriver han, och menar att det \u00e4r h\u00f6g tid att staten tar \u00f6ver huvudmannaskapet f\u00f6r den svenska skolan igen. Tanken med kommunaliseringen var god, men resultatet blev galet, menar Thullberg. Jag \u00e4r beredd att h\u00e5lla med.<\/p>\n

Men att p\u00e5st\u00e5 att ett f\u00f6rstatligande av skolan \u00e4r r\u00e4ddningen tror jag \u00e4r att g\u00f6ra saken alltf\u00f6r enkel. Ett minst lika stort problem, om inte st\u00f6rre, \u00e4r det som L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbunds ordf\u00f6rande Metta Fjelkner lyfte fram f\u00f6r ett par veckor sedan och som vi skrev om h\u00e4r p\u00e5 ingenjoren.se<\/a> \u2013 att dagens unga inte vill bli l\u00e4rare. P\u00e5 20 \u00e5r har vi g\u00e5tt fr\u00e5n att ha 7,5 s\u00f6kande per studieplats, till marginellt mer \u00e4n en. M\u00e5nga s\u00f6ker ocks\u00e5 till l\u00e4rare som andra- eller tredjehandsval. Om du s\u00f6ker till en l\u00e4rarutbildning kommer du in, \u00e4ven om det kanske inte ens \u00e4r l\u00e4rare du egentligen vill bli.<\/p>\n

N\u00e4r min morfar var rektor, d\u00e5 var det ett h\u00f6gstatusyrke. Nu \u00e4r det ett jobb ingen vill ha. De d\u00e4r killarna som \u00e4r som jag var, som l\u00e5tsas ta skolan med en klackspark men i hemlighet pluggar ganska h\u00e5rt, de vill inte bli l\u00e4rare. Inte heller tjejerna som i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning erk\u00e4nner att den information som finns i hj\u00e4rnan ocks\u00e5 m\u00e5ste stoppats in d\u00e4r n\u00e5gon g\u00e5ng. De vill bli l\u00e4kare, jurister eller civilingenj\u00f6rer. Eller kanske journalister, och skriva om hur l\u00e4raryrket m\u00e5ste f\u00e5\u00a0h\u00f6gre status och bli mer h\u00f6gavl\u00f6nat \u2013 f\u00f6r hela landets framtids skull.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ibland l\u00e4ser man n\u00e5got som kastar en tillbaka i tiden och g\u00f6r att man f\u00e5r ett nytt perspektiv p\u00e5 hur man en g\u00e5ng var. Det gjorde jag i morse. Ann-Sofie Nystr\u00f6m, sociolog vid G\u00f6teborgs universitet, har unders\u00f6kt hur killar och tjejer p\u00e5 gymnasiet skiljer sig i sin attityd till pluggande (h\u00e4r finns hela avhandlingen). Hennes […]<\/p>\n","protected":false},"author":7,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"134579,142711,134838","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-18931","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18931"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/7"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18931"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18931\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138894,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18931\/revisions\/138894"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18931"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18931"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18931"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}