Kerstin Frenning<\/dd>\n<\/dl>\nKommuner och f\u00f6retag m\u00e5ste i allt h\u00f6gre grad samarbeta i stora projekt som hamn- och v\u00e4gbyggen. Executive Program in Sustainable Urban Systems \u00e4r det senaste programmet p\u00e5 KTH Executive School, d\u00e4r f\u00f6retagsledare l\u00e4r sig hur man hanterar kulturkrockar kring aff\u00e4rslogik, upphandlingar och synen p\u00e5 risktagande. Ingenj\u00f6ren fr\u00e5gade det nya programmets program manager, Kerstin Frenning, om deras speciella pedagogik.<\/p><\/div>\n
<\/p>\n
Kommuner och f\u00f6retag m\u00e5ste i allt h\u00f6gre grad samarbeta i stora projekt som hamn- och v\u00e4gbyggen. Executive Program in Sustainable Urban Systems \u00e4r det senaste programmet p\u00e5 KTH Executive School, d\u00e4r f\u00f6retagsledare l\u00e4r sig hur man hanterar kulturkrockar kring aff\u00e4rslogik, upphandlingar och synen p\u00e5 risktagande. Ingenj\u00f6ren fr\u00e5gade det nya programmets program manager, Kerstin Frenning, om deras speciella pedagogik.<\/strong><\/p>\nVad g\u00f6r egentligen KTH Executive School?<\/strong>
\n\u2013 M\u00e5nga vidareutbildningsprogram hj\u00e4lper ledare bli b\u00e4ttre chefer. Vi l\u00e4r ut strategi och aff\u00e4rsutveckling. Deltagarna kommer fr\u00e5n stora f\u00f6retag, offentlig sektor och kommunala bolag. Huvudsakligen har vi seniora chefer, ledare f\u00f6r stora projekt och avancerade specialister. Programmet l\u00f6per under ett \u00e5r och \u00e4r uppdelat p\u00e5 sex moduler, var och en omfattande tre dagar. Under de senaste tio \u00e5ren har vi utbildat ungef\u00e4r 700 h\u00f6ga chefer. Det kan vara ett b\u00e4ttre alternativ \u00e4n att anlita konsulter. Kunskapen stannar i f\u00f6retaget. Alternativt blir man b\u00e4ttre p\u00e5 att upphandla konsulter.<\/p>\nVad handlar ditt program om?<\/strong>
\n\u2013 Vi har i dag en v\u00e4ldig urbanisering och stora klimatutmaningar. N\u00e4r st\u00e4der uts\u00e4tts f\u00f6r detta f\u00f6r\u00e4ndringstryck, beh\u00f6vs l\u00f6sningar som g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4ren. Det handlar om h\u00e5llbara urbana system och att de kr\u00e4ver tre typer av h\u00e5llbarhet; ekonomisk, social och milj\u00f6m\u00e4ssig. F\u00f6retagen som ska leverera l\u00f6sningarna \u2013 bygg, avfallshantering, IT- telekom, logistik, transport, vatten och stadsplanering \u2013 \u00e4r bra p\u00e5 sina egna verksamheter. Men de har olika aff\u00e4rslogik, olika regelsystem och olika s\u00e4tt att hantera risk. D\u00e5 blir det sv\u00e5rt att g\u00f6ra n\u00e5got gemensamt.<\/p>\nNi \u00f6var det h\u00e4r samarbetet bland annat med hj\u00e4lp av f\u00f6rhandlingsspel, hur g\u00e5r ett s\u00e5dant till?<\/strong>
\n\u2013 Hindren f\u00f6r att komma vidare i f\u00f6rhandlingar \u00e4r ofta att man inte f\u00f6rst\u00e5r varandra. I v\u00e5ra f\u00f6rhandlingsspel f\u00e5r deltagarna f\u00f6rhandla utifr\u00e5n en t\u00e4nkt f\u00f6rhandlingssituation, men aldrig utifr\u00e5n sin egen utg\u00e5ngspunkt. En f\u00f6retagsledare f\u00e5r vara en statlig myndighet och en kommunalchef f\u00e5r kanske vara en ledare f\u00f6r milj\u00f6r\u00f6relsen. De m\u00e5ste s\u00e4tta sig in i den andres situation. Hela grundsynen \u00e4r att man m\u00e5ste komma \u00f6verens. Det \u00e4r inte bra n\u00e4r n\u00e5gon g\u00e5r ifr\u00e5n f\u00f6rhandlingen d\u00e4r n\u00e5gon \u00e4r missn\u00f6jd. Vi har f\u00f6rhandlingsspelet i fem av sex moduler. I sista modulen koncenterar sig deltagarna p\u00e5 vad de ska satsa p\u00e5 n\u00e4r de kommer tillbaka till det egna f\u00f6retaget.<\/p>\nVilka typer av misstag kan man l\u00e4ra sig att undvika i ett s\u00e5dant spel?<\/strong>
\n\u2013 Typiskt f\u00f6r stadsutveckling att det \u00e4r m\u00e5nga parter inblandade hela tiden. Vi har till exempel haft ett spel om en f\u00f6rhandling om att anl\u00e4gga en djuphamn. D\u00e5 handlar det om saker som lokala arbetskraftsfr\u00e5gor, milj\u00f6fr\u00e5gor och delfinansiering fr\u00e5n statliga myndigheter. Vi spelar ofta i flera omg\u00e5ngar. Vi b\u00f6rjar med ett bud som man f\u00f6rhandlar om. Det budet \u00e4r ofta utformat f\u00f6r maximerad egennytta f\u00f6r en part. Men det finns f\u00f6rst\u00e5s ingen chans att f\u00e5 allt. S\u00e5 blir de tvungna att b\u00f6rja bjuda. Och reglerna \u00e4r d\u00e5 satta s\u00e5 att flera intressenter m\u00e5ste vara med. N\u00e5gon ska finansiera, det kr\u00e4vs lagstiftning, milj\u00f6fr\u00e5gorna m\u00e5ste l\u00f6sas och s\u00e5 vidare. D\u00e5 blir det tydligt att ingen part kan best\u00e4mma sj\u00e4lv.<\/p>\nVilka andra inslag har ni i kurserna?<\/strong>
\n\u2013 Det kan vara kommunf\u00f6retr\u00e4dare som ber\u00e4ttar om hur kommunen och n\u00e4ringslivet samarbetar. Vi har framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag, forskare och k\u00e4nda f\u00f6retagsledare som h\u00e5ller f\u00f6redrag, som till exempel Leif \u00d6stling fr\u00e5n Scania. Vi har ocks\u00e5 grupparbeten d\u00e4r deltagarna ber\u00e4ttar f\u00f6r varandra om sina respektive utmaningar.<\/p>\nHur ofta kommer ni att ha de h\u00e4r programmen?<\/strong>
\n\u2013 En g\u00e5ng per \u00e5r. Vi r\u00e4knar med ett program under 2013. I den nuvarande gruppen har vi femton personer. Mellan femton och tjugofem personer \u00e4r ungef\u00e4r lagom. Men vi har ocks\u00e5 \u00f6ppna program som vi skr\u00e4ddarsyr.<\/p>\nVad kostar en kurs?<\/strong>
\n\u2013 Ett program kostar 180 000 kronor per anst\u00e4lld. Men jag tror det \u00e4r fel att t\u00e4nka: ”det var ju dyrt”. J\u00e4mf\u00f6r med vad konsulter kostar. Den summan r\u00e4cker inte till s\u00e4rskilt m\u00e5nga konsulttimmar.<\/p>\nAv Sture Henckel<\/strong><\/p>\n\u00bb\u00a0 KTH Executive School \u00e4gs av Kungliga Tekniska h\u00f6gskolan, KTH. Hela verksamhetens \u00f6verskott \u00e5terinvesteras i KTHs forskning och kompetensutveckling inom management.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kerstin Frenning Kommuner och f\u00f6retag m\u00e5ste i allt h\u00f6gre grad samarbeta i stora projekt som hamn- och v\u00e4gbyggen. Executive Program in Sustainable Urban Systems \u00e4r det senaste programmet p\u00e5 KTH Executive School, d\u00e4r f\u00f6retagsledare l\u00e4r sig hur man hanterar kulturkrockar kring aff\u00e4rslogik, upphandlingar och synen p\u00e5 risktagande. Ingenj\u00f6ren fr\u00e5gade det nya programmets program manager, […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"127457,126269,133740","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21394"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21394"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21394\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":140029,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21394\/revisions\/140029"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21394"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21394"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21394"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2012\/08\/Kerstin-Frenning-210x216.jpg\" "\\"Kerstin")
<\/a><\/dt>\n