{"id":21967,"date":"2012-09-12T17:55:17","date_gmt":"2012-09-12T15:55:17","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=21967"},"modified":"2024-01-23T02:30:38","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:38","slug":"svensken-tar-mer-kortsemestrar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/09\/12\/svensken-tar-mer-kortsemestrar\/","title":{"rendered":"Svensken tar mer kortsemestrar"},"content":{"rendered":"<p><strong>Svenskarna tar i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning ut kortsemestrar utanf\u00f6r sommaren.\u00a0Sannolikt finns det ett behov av \u00e5terh\u00e4mtning som leder till weekendresor och kortare spa-semestrar<!--more--><\/strong><\/p>\n<p><strong>Svenskarna tar i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning ut kortsemestrar utanf\u00f6r sommaren.\u00a0Sannolikt finns det ett behov av \u00e5terh\u00e4mtning som leder till weekendresor och kortare spa-semestrar.<\/strong><\/p>\n<p>Semester \u00e4r en f\u00e4rskvara, enligt forskarna. Efter cirka tv\u00e5 veckor har man f\u00f6rbrukat den avslappning som man f\u00e5tt sig till livs under den l\u00e5nga sommarsemestern. Det anses ofta b\u00e4ttre med fler kortare pauser. Samtidigt finns det rapporter som s\u00e4ger att det tar tid att varva ner.<\/p>\n<p>\u2013 Det finns ju en stor charm med de l\u00e5nga semestrarna, men sedan, under resten av \u00e5ret, blir det v\u00e4ldigt l\u00e5ngt emellan, s\u00e4ger Malin Johansson, informationschef p\u00e5 Svensk-Tyska handelskammaren som kan j\u00e4mf\u00f6ra med de tyska semestervanorna.<\/p>\n<p><strong>Hon tror att<\/strong> orsaken till en mer uppdelad svensk semestertradition p\u00e5 senare \u00e5r \u00e4r att svenskarna konsumerar mer. Vi har mer pengar och dessutom finns det numera l\u00e5gprisflyg. Samtidigt st\u00e4nger inte Sverige helt p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare. Fler m\u00e5ste jobba p\u00e5 sommaren, vilket \u00f6ppnar f\u00f6r fler kortsemestrar under \u00f6vriga delar av \u00e5ret.<\/p>\n<p>I Frankrike finns industrisemestern kvar till stora delar. I Tyskland d\u00e4r de flesta liksom i Sverige har mellan 25 och 30 semesterdagar per \u00e5r, f\u00f6rdelar man d\u00e4remot dagarna helt annorlunda. I Tyskland \u00e4r det ovanligt att ta ut mer \u00e4n tv\u00e5 veckors semester i taget. M\u00e5nga tar d\u00e4rf\u00f6r ett par veckor under h\u00f6st respektive v\u00e5r, och s\u00e5 kanske n\u00e5gon skidvecka p\u00e5 vintern.<\/p>\n<p>\u2013 Det finns inget gemensamt sommarlov f\u00f6r skolbarn i Tyskland, s\u00e4ger Alrun Griepenkerl som \u00e4r pressansvarig f\u00f6r Regenbogen i Sverige, en av Handelskammarens kunder. Om hela landet med 80 miljoner inv\u00e5nare hade sommarlov samtidigt, skulle det inte fungera.<\/p>\n<p><strong>Sommarloven som \u00e4r<\/strong> cirka sex veckor, \u00e4r utspridda mellan juni och augusti, i olika delstater. Och de som inte har skolpliktiga barn undviker att g\u00e5 p\u00e5 semester d\u00e5.<\/p>\n<p>\u2013 Tyskarna \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 \u00f6verallt hela tiden. T\u00e4nk om de vore lediga samtidigt allihop. Infrastrukturen i Europa skulle ha sv\u00e5rt att klara av det, s\u00e4ger Alrun Griepenkerl med ett skratt.<\/p>\n<p>En bidragande orsak till att svenskarna nu semestrar n\u00e5got mer utanf\u00f6r sommaren kan vara att det finns fler semesteralternativ. Spaanl\u00e4ggningar och annat \u00e4r \u00f6ppna l\u00e4ngre.<\/p>\n<p><strong>Sture Henckel<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Svenskarna tar i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning ut kortsemestrar utanf\u00f6r sommaren.\u00a0Sannolikt finns det ett behov av \u00e5terh\u00e4mtning som leder till weekendresor och kortare spa-semestrar<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"126311,123221,131573","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21967"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21967"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21967\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":140020,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21967\/revisions\/140020"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21967"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21967"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21967"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}