{"id":22119,"date":"2012-09-20T13:17:26","date_gmt":"2012-09-20T11:17:26","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=22119"},"modified":"2024-01-23T02:30:37","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:37","slug":"fri-rorlighet-kan-ge-samre-arbetsmiljo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/09\/20\/fri-rorlighet-kan-ge-samre-arbetsmiljo\/","title":{"rendered":"Fri r\u00f6rlighet kan ge s\u00e4mre arbetsmilj\u00f6"},"content":{"rendered":"

Arbetsmilj\u00f6n blir lidande n\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag varken kan eller vill f\u00f6lja det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmilj\u00f6verket ta tag i den s\u00e5 kallade ”gr\u00e5 sektorn” och f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring.Arbetsmilj\u00f6n blir lidande n\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag varken kan eller vill f\u00f6lja det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmilj\u00f6verket ta tag i den s\u00e5 kallade ”gr\u00e5 sektorn” och f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/strong><\/p>\n

Med ett \u00f6kat genomslag f\u00f6r den fria r\u00f6rligheten f\u00f6r f\u00f6retag, varor och tj\u00e4nster inom Europa har arbetsmilj\u00f6arbetet hamnat i kl\u00e4m. I Danmark och Finland har myndigheterna tagit tag i situationen och exempelvis inf\u00f6rt obligatoriska id-kort p\u00e5 byggarbetsplatser och s\u00e4rskilda inspekt\u00f6rer som bara bes\u00f6ker arbetsplatser med utl\u00e4ndsk arbetskraft. Men i Sverige ligger vi efter vilket b\u00e5de kan leda till att konkurrensen mellan f\u00f6retag snedvrids och att m\u00e4nniskor kommer till skada.<\/p>\n

\u2013 Vi har definierat<\/strong> ett antal saker som vi tror kan f\u00f6rb\u00e4ttra situationen, s\u00e4ger Anna Middelman, chefsjurist p\u00e5 Arbetsmilj\u00f6verket och en av personerna bakom en f\u00f6rstudie <\/a>till hur verket kan arbeta med utl\u00e4ndska f\u00f6retag och arbetstagare.<\/p>\n

\u2013 Problemet \u00e4r dock inte att f\u00f6retagen \u00e4r utl\u00e4ndska utan vi vill ta tag i hela den gr\u00e5 sektorn, de f\u00f6retag som inte kan eller vill skapa en bra arbetsmilj\u00f6 vare sig de \u00e4r svenska eller utl\u00e4ndska. I det h\u00e4r ing\u00e5r ju ocks\u00e5 f\u00f6retag som \u00e4r svenska men som anv\u00e4nder utl\u00e4ndsk arbetskraft.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har<\/strong> verket haft informationskampanjer riktade mot asiatiska b\u00e4rplockare och byggarbetare i Polen och Baltikum. Genom information vid ambassaderna som sk\u00f6tt arbetstillst\u00e5nden och med affischer i kollektivtrafiken har verket talat om att jobbar du i Sverige finns det svenska regler.<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r ju ingen som hittar till v\u00e5r hemsida av sig sj\u00e4lv precis, s\u00e4ger Anna Middelman.<\/p>\n

Utl\u00e4ndsk arbetskraft<\/strong> som kommer till Sverige har inte alltid sj\u00e4lv n\u00e5got intresse av att f\u00f6lja svenska regler. F\u00f6ljer man med sin arbetsgivare finns ett beroende och en \u00f6nskan att inte br\u00e5ka med arbetsgivaren. Har hemlandet f\u00e4rre eller andra s\u00e4kerhetsregler \u00e4n Sverige m\u00e4rker arbetstagarna f\u00f6rmodligen inte ens att det finns en skillnad. Arbetsmilj\u00f6n uppm\u00e4rksammas ofta inte f\u00f6rr\u00e4n det h\u00e4nder enolycka och d\u00e5 kan det vara f\u00f6r sent.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga av de saker<\/strong> vi f\u00f6resl\u00e5r f\u00f6r att utveckla Sveriges arbetsmilj\u00f6arbete \u00e4r lagfr\u00e5gor. Vi skulle till exempel g\u00e4rna se ett best\u00e4llaransvar, det vill s\u00e4ga att den som har best\u00e4llt jobbet ocks\u00e5 tar ansvar f\u00f6r arbetsmilj\u00f6n och inte kan delegera bort det till underentrepren\u00f6r efter underentrepren\u00f6r. En annan \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r id-korten och kanske en skyldighet f\u00f6r utl\u00e4ndska f\u00f6retag som verkar h\u00e4r anm\u00e4la sin n\u00e4rvaro p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden. Som det \u00e4r i dag vet vi ofta inte om att f\u00f6retagen arbetar h\u00e4r och kommer vi ut till arbetsplatserna \u00e4r det sv\u00e5rt att veta vem som \u00e4r anst\u00e4lld, arbetsgivare eller egen f\u00f6retagare.<\/p>\n

Ett hinder f\u00f6r ett b\u00e4ttre<\/strong> regelverk kring utl\u00e4ndska f\u00f6retags n\u00e4rvaro i Sverige \u00e4r den fria r\u00f6rligheten. P\u00e5 samma s\u00e4tt som det g\u00e5r att h\u00e4vda att f\u00f6retag som inte f\u00f6ljer arbetsmilj\u00f6lagstiftningen snedvrider konkurrensen g\u00e5r det att h\u00e4vda att krav p\u00e5 registrering, id-kort med mera kan var ett konkurrenshinder.<\/p>\n

Arbetsmilj\u00f6verket har ocks\u00e5<\/strong> uppdraget att vara sambandskontor och informera utl\u00e4ndska f\u00f6retag som vill verka i Sverige om vilka regler som g\u00e4ller h\u00e4r. I det syftet har verket bett de fackliga organisationerna att l\u00e4mna in ”den h\u00e5rda k\u00e4rnan” i sina kollektivavtal f\u00f6r olika branscher s\u00e5 att det faktiskt g\u00e5r att s\u00e4ga vad som \u00e4r ”svenska villkor”. Men det \u00e4r bara tv\u00e5 fackliga organisationer som har l\u00e4mnat in s\u00e5 kallade utstationeringsavtal.<\/p>\n

\u2013 Vi ska under<\/strong> h\u00f6sten f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6ppna en dialog med arbetsmarknadens parter om de h\u00e4r fr\u00e5gorna. S\u00e4mre arbetsmilj\u00f6 \u00e4r det nog ingen som vill ha och vi skulle kunna f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4ldigt mycket. I v\u00e5ras var jag och v\u00e5r generaldirekt\u00f6r i riksdagens arbetsmarknadsutskott och redovisade v\u00e5r f\u00f6rstudie. Jag hoppas att alla parter \u2013 politiker, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer vill vara med och ta tag i de h\u00e4r fr\u00e5gorna.<\/p>\n

Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n

Arbetsmilj\u00f6verkets rapport<\/a><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arbetsmilj\u00f6n blir lidande n\u00e4r m\u00e5nga f\u00f6retag varken kan eller vill f\u00f6lja det regelverk som finns. Nu vill Arbetsmilj\u00f6verket ta tag i den s\u00e5 kallade ”gr\u00e5 sektorn” och f\u00e5 till en f\u00f6r\u00e4ndring.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"128849,141261,141933","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22119"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22119"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22119\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138109,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22119\/revisions\/138109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22119"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22119"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22119"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}