{"id":23422,"date":"2012-11-21T15:24:50","date_gmt":"2012-11-21T14:24:50","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=23422"},"modified":"2024-01-23T02:27:14","modified_gmt":"2024-01-23T01:27:14","slug":"fyra-grader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/11\/21\/fyra-grader\/","title":{"rendered":"Fyra grader"},"content":{"rendered":"

Nu s\u00e4ger till och med ekonomerna att temperaturen i v\u00e4rlden stiger f\u00f6r fort. V\u00e4rldsbankens rapport ”Turn down the heat” har undertiteln ”Why a 4 \u00baC Warmer World Must be Avoided”.<\/p>\n

Hittills har m\u00e5let<\/strong> f\u00f6r klimatanstr\u00e4ngningarna varit att undvika att v\u00e4rlden v\u00e4rms mer \u00e4n tv\u00e5 grader. V\u00e4rldsbankens nyligen utkomna klimatrapport konstaterar snarare att v\u00e4rlden \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot minst 3 graders uppv\u00e4rmning vid n\u00e4sta sekelskifte, med cirka 20 procents risk f\u00f6r till och med 4 graders uppv\u00e4rmning, och \u00e4n mer akut l\u00e4r IPCC:s n\u00e4sta rapport l\u00e5ta. V\u00e4rldsbankens rapport r\u00e4knar upp ett antal konsekvenser av att jorden v\u00e4rms 4 grader:<\/p>\n

1. Havsniv\u00e5n<\/strong> h\u00f6js med en meter till 2100, kanske redan till 2060. P\u00e5 n\u00e5gra hundra \u00e5rs sikt \u00e4r flera meters h\u00f6jning av havsniv\u00e5n att v\u00e4nta. M\u00e5nga av v\u00e4rldens stora st\u00e4der ligger vid kusten och kommer att \u00f6versv\u00e4mmas.<\/p>\n

2. V\u00e4rmeb\u00f6ljor som den ryska <\/strong>\u00e5r 2010, d\u00e5 med 55 000 omkomna ryssar, blir\u00a0normal\u00a0sommartemperatur.<\/p>\n

3. Havens surhetsgrad<\/strong> \u00f6kar med 150 procent, vilket sannolikt leder till att stora korallrev d\u00f6r.<\/p>\n

4. Vattenbrist<\/strong>, i kombination med fortsatt befolknings\u00f6kning, orsakar det v\u00e4rsta lidandet i Afrika, Mellan\u00f6stern och s\u00f6dra Asien. Samtidigt f\u00f6rst\u00f6rs jordbruket i andra omr\u00e5den av \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n

5. Sk\u00f6rdarna minskar<\/strong> katastrofalt. Erfarenheter fr\u00e5n USA visar att temperaturer \u00f6ver 29-30 grader Celsius avsev\u00e4rt minskar soja- och majssk\u00f6rdar. I v\u00e4rsta scenariot minskar sk\u00f6rdarna med uppemot 80 procent.<\/p>\n

6. Amazonas omfattande regnskogar riskerar att d\u00f6<\/strong>, med sv\u00e5r\u00f6verblickbara konsekvenser f\u00f6r en hel kontinent.<\/p>\n

Rapporten po\u00e4ngterar att man inte kan se alla effekter av temperaturh\u00f6jningen. S\u00e4rskilt inte de kombinerade effekterna. I den inledande sammanfattningen skriver rapportf\u00f6rfattarna ”Det \u00e4r inte heller s\u00e4kert att en anpassning till en 4 grader Celsius varmare v\u00e4rld \u00e4r m\u00f6jlig”.<\/p>\n

Samtidigt skriver rapporten om hur tillv\u00e4xten hotas. Det k\u00e4nns m\u00f6jligen lite ironiskt eftersom den globala tillv\u00e4xten hittills alltid har varit n\u00e4ra kopplad till utvinningen av fossila br\u00e4nslen. Samma br\u00e4nslen \u00e4r ju som bekant den fr\u00e4msta orsaken till hela klimatf\u00f6r\u00e4ndringen.<\/p>\n

Tanken med V\u00e4rldsbankens rapport s\u00e4gs vara att skr\u00e4mma f\u00f6rhandlarna i Doha till handling. Men vem inbillar sig numera att detta toppm\u00f6te leder n\u00e5gon vart?<\/p>\n

En bister m\u00f6jlighet \u00e5terst\u00e5r<\/strong>. Peak Oil. De allt dyrare fossila br\u00e4nslena kan tvinga oss att elda mindre olja och kol. Men eftersom v\u00e4rldssamh\u00e4llet fortfarande \u00e4r s\u00e5 beroende av fossila br\u00e4nslen och eftersom det ekonomiska systemet fortfarande kr\u00e4ver st\u00e4ndig tillv\u00e4xt, riskerar minskad fossileldning i st\u00e4llet att leda till en l\u00e5ngvarig global ekonomisk depression.<\/p>\n

Framtida ekonomiska system \u00e4r minst lika sv\u00e5ra att sia om som klimatet.\u00a0Vad g\u00e4ller ekonomin finns dock en handfast regel att h\u00e5lla sig till. Evig tillv\u00e4xt \u00e4r under inga omst\u00e4ndigheter en m\u00f6jlighet. Om inte m\u00e4nniskan sj\u00e4lv s\u00e4tter stopp f\u00f6r det, s\u00e5 sl\u00e5r hon s\u00e5 sm\u00e5ningom i taket i n\u00e5got avseende. Och d\u00e5 kanske det \u00e4r b\u00e4ttre att det sker innan klimatet sticker i v\u00e4g okontrollerat.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135834,134460,134838","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23422"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23422"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138866,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23422\/revisions\/138866"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}