{"id":24181,"date":"2012-12-20T11:21:43","date_gmt":"2012-12-20T10:21:43","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=24181"},"modified":"2024-01-23T02:30:36","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:36","slug":"battre-batterisortering-med-ai","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2012\/12\/20\/battre-batterisortering-med-ai\/","title":{"rendered":"B\u00e4ttre batterisortering med AI"},"content":{"rendered":"

Claes Stranneg\u00e5rd \u00e4r forskare inom artificiell intelligens och har utvecklat en batterisorteringsmaskin som kan sortera upp till tio batterier i sekunden.<\/strong><\/p>\n

\u2013 Meningen \u00e4r att man s\u00e5 sm\u00e5ningom ska kunna g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r med all \u00e5tervinning, s\u00e4ger Claes.<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 2008 fick Claes Stranneg\u00e5rd id\u00e9n att f\u00f6rs\u00f6ka tillverka en batterisorteringsmaskin. \u00a0Id\u00e9n kom sig av att han en dag var hemma och sorterade sopor. Han tyckte det var jobbigt och b\u00f6rjade fundera p\u00e5 om det inte gick att g\u00f6ras automatiskt med hj\u00e4lp av artificiell intelligens.<\/p>\n

Fyra \u00e5r senare<\/strong> finns maskinen ute p\u00e5 marknaden i tv\u00e5 exemplar, en i Sverige (G\u00f6teborg) och en i Storbritannien. Sorteringen av batterier sk\u00f6ts av maskinens s\u00e5 kallade neutrala n\u00e4tverk som n\u00e4rmast kan beskrivas som ett artificiellt nervsystem. Precis som den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnan m\u00e5ste ett s\u00e5dant n\u00e4tverk tr\u00e4nas innan det kan anv\u00e4ndas. Tillsammans med sex masterstudenter har Claes tr\u00e4nat maskinen att k\u00e4nna igen cirka 2 000 olika sorters batterityper. Vid sorteringen identifieras batteriet p\u00e5 n\u00e5gra millisekunder av det neutrala n\u00e4tverket som j\u00e4mf\u00f6r bilden med tidigare tagna bilder. N\u00e4tverket \u00e4r sj\u00e4lvl\u00e4rande och robust vilket g\u00f6r det m\u00f6jligt att k\u00e4nna igen batterier \u00e4ven om de \u00e4r smutsiga eller skadade.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Claes Stranneg\u00e5rd. Foto: G\u00f6teborgs universitet.<\/p><\/div>\n

\u2013 Varje bild av ett batteri \u00e4r unik. Det har varit sv\u00e5rt och det har tagit tid att framst\u00e4lla mjukvaran och h\u00e5rdvaran, s\u00e4ger Claes.<\/p>\n

Men det h\u00e5rda<\/strong> arbetet har gett resultat och maskinen kan sortera upp till tio batterier i sekunden. Samtidigt som systemet kan skilja de olika batterityperna \u00e5t lagras ocks\u00e5 informationen om varje batteris m\u00e4rke, modell och typ.<\/p>\n

Claes tycker att det har varit kul att vara med i ett projekt som har g\u00e5tt fr\u00e5n forskning till praktisk anv\u00e4ndning. Forskningen har \u00e4ven lett till att studenterna som varit med i projektet har f\u00e5tt jobb i bolaget Optisort som Claes grundat. Och vem vet, kanske \u00e4r det fler f\u00f6retag p\u00e5 g\u00e5ng?<\/p>\n

\u2013 N\u00e4sta utmaning \u00e4r<\/strong> att sortera elskrot. Det blir sn\u00e4ppet mer komplext, s\u00e4ger han.<\/p>\n

Hans f\u00f6rhoppning \u00e4r att alla sopor en dag ska kunna sorteras automatiskt.<\/p>\n

H\u00e4r kan du se hur maskinen fungerar. <\/a><\/p>\n

Anna Eriksson <\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n


\n

Jobbannonser<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Claes Stranneg\u00e5rd \u00e4r forskare inom artificiell intelligens och har utvecklat en batterisorteringsmaskin som kan sortera upp till tio batterier i sekunden. \u2013 Meningen \u00e4r att man s\u00e5 sm\u00e5ningom ska kunna g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r med all \u00e5tervinning, s\u00e4ger Claes. \u00c5r 2008 fick Claes Stranneg\u00e5rd id\u00e9n att f\u00f6rs\u00f6ka tillverka en batterisorteringsmaskin. \u00a0Id\u00e9n kom sig av att han […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":24136,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"123578,134490,134626","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[222,20],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24181"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24181"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24181\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137569,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24181\/revisions\/137569"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/24136"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24181"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24181"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24181"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}