Sverige brukar r\u00e4knas som ett av v\u00e4rldens mest j\u00e4mst\u00e4llda l\u00e4nder och \u00e4nd\u00e5 jobbar kvinnor i genomsnitt 6 \u00e5r mer \u00e4n m\u00e4n i obetalt arbete. Det och mycket annat diskuterades i g\u00e5r p\u00e5 konferensen som anordnats av delegationen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet i arbetslivet.<\/p>\n
Sverige brukar r\u00e4knas som ett av v\u00e4rldens mest j\u00e4mst\u00e4llda l\u00e4nder och \u00e4nd\u00e5 jobbar kvinnor i genomsnitt 6 \u00e5r mer \u00e4n m\u00e4n i obetalt arbete. Det och mycket annat diskuterades i g\u00e5r p\u00e5 konferensen som anordnats av delegationen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet i arbetslivet.<\/strong><\/p>\n P\u00e5 konferensen ”Stafettpinnen- en konferens om j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska satsningar d\u00e5, nu och i framtiden” <\/em>som \u00e4gde rum p\u00e5 Norra Latin i Stockholm i g\u00e5r diskuterades de statligt offentliga utredningar om j\u00e4mst\u00e4lldhet* som gjorts de senaste \u00e5ren.<\/p>\n Maria Hemstr\u00f6m Hemmingsson<\/strong> \u00e4r huvudsekreterare f\u00f6r delegationen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet i arbetslivet och hon redogjorde f\u00f6r var vi st\u00e5r i dag n\u00e4r det g\u00e4ller ett j\u00e4mst\u00e4llt arbetsliv. Hon pekade p\u00e5 l\u00f6negapet mellan m\u00e4n och kvinnor som ett problem som kvarst\u00e5r (m\u00e4n tj\u00e4nar 14 procent mer \u00e4n kvinnor om man talar om heltidsarbete). Och tar man med det faktum att kvinnor och m\u00e4n jobbar i olika sektorer (kvinnor arbetar till exempel oftare inom v\u00e5rdyrken) kvarst\u00e5r en l\u00f6neskillnad p\u00e5 5,9 procent som inte g\u00e5r att f\u00f6rklara. Och \u00e4nnu st\u00f6rre blir skillnaderna (25 procent) om man ser till dem som arbetar deltid (var tredje kvinna och var tionde man arbetar deltid).<\/p>\n R\u00e4knar man den<\/strong> sammanlagda f\u00f6rv\u00e4rvsinkomsten f\u00f6r personer mellan 20-64 \u00e5r i Sverige s\u00e5 tj\u00e4nar kvinnor i genomsnitt 3,6 miljoner mindre \u00e4n m\u00e4n under en livstid och r\u00e4knar man p\u00e5 det obetalda arbete som kvinnor i Sverige utf\u00f6r i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n (i genomsnitt) jobbar kvinnorna i genomsnitt 6 \u00e5r mer \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n \u2013 \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det tjejerna som presterar b\u00e4ttre i skolan men n\u00e5gonstans p\u00e5 v\u00e4gen mellan skolan och arbetslivet f\u00f6rsvinner den duktiga flickan och man kan fr\u00e5ga sig om det g\u00e5r \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll? undrar Maria Hemstr\u00f6m Hemmingsson.<\/p>\n Anita G\u00f6ransson \u00e4r professor i Genus (Ekonomisk f\u00f6r\u00e4ndring och organisation vid tema Genus) vid Link\u00f6pings universitet och hon har varit med och tagit fram den statliga utredningen K\u00f6n, makt och statistik <\/em>(2007). I utredningen har hon kartlagt kvinnors och m\u00e4ns maktpositioner i samh\u00e4llet och hon konstaterar att det \u00e4r en massiv mansdominans p\u00e5 lokal och regional niv\u00e5 i samh\u00e4llet.<\/p>\n \u2013 Fler kvinnor \u00e4n<\/strong> tidigare utn\u00e4mns p\u00e5 toppen d\u00e4r de syns samtidigt som det \u00e4r sv\u00e5rare f\u00f6r dem att bli chefer lokalt, s\u00e4ger Anita G\u00f6ransson och tar domare som exempel.\u00a0 Det finns flera kvinnliga domare p\u00e5 riksniv\u00e5 \u00e4n l\u00e4nsniv\u00e5 (d\u00e4r \u00e4r 80 procent av domarna m\u00e4n).<\/p>\n Hon f\u00f6rklarar att m\u00e4nnen dominerar inom storf\u00f6retagen, akademin, kulturen och media (som enligt Sveriges landsr\u00e5d \u00e4r den sektor som har mest makt i samh\u00e4llet \u00e4r 90 procent av chefredakt\u00f6rerna och ledarskribenterna p\u00e5 svenska tidningar m\u00e4n).<\/p>\n \u2013 De unika positionerna g\u00e5r till m\u00e4n och \u00e4ven om kvinnor ocks\u00e5 blir invalda i styrelser blir de oftare ledam\u00f6ter medan m\u00e4nnen blir vd:ar och ordf\u00f6randen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n Det \u00e4r en m\u00f6rk bild <\/strong>som m\u00e5las upp av j\u00e4mst\u00e4lldheten i Sverige men forskarna pekar ocks\u00e5 p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r utvecklingen har g\u00e5tt fram\u00e5t.<\/p>\n Anna Wahl \u00e4r professor i Genus vid KTH och presenterar utredningen Mansominans i f\u00f6r\u00e4ndring<\/em> (2007). I utredningen har man bland annat unders\u00f6kt hur m\u00e5nga kvinnor och m\u00e4n som sitter i f\u00f6retagsledningar. 1994 bestod de svenska styrelserna av 94 procent m\u00e4n och 6 procent kvinnor. N\u00e4r f\u00f6retagen fick fr\u00e5gan om det h\u00e4r var problematiskt svarade 30 procent ja.<\/p>\n \u2013 2003 unders\u00f6kte vi det h\u00e4r igen och d\u00e5 hade mycket f\u00f6r\u00e4ndrats. Nu var f\u00f6rdelningen i styrelsen 84\/16\u00a0 och p\u00e5 fr\u00e5gan om man inom f\u00f6retaget tyckte att det var problematiskt svara 50 procent ja, s\u00e4ger Anna Wahl som tror att f\u00f6r\u00e4ndringen mycket beror p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetslagen* (som kom 1991).<\/p>\n Vi konferensen presenteras ocks\u00e5 regeringens satsning p\u00e5 kvinnliga f\u00f6retagare som drog i g\u00e5ng 2007.<\/p>\n \u2013 25 procent av<\/strong> f\u00f6retagen drivs av kvinnor och 75 procent drivs av m\u00e4n. Statens st\u00f6d till f\u00f6retag och f\u00f6retagare g\u00e5r mest till m\u00e4n och i ett f\u00f6rs\u00f6kt att fr\u00e4mja kvinnligt f\u00f6retagande best\u00e4mde regeringen att man under 2007-2014 skulle satsa 100 miljoner p\u00e5 det h\u00e4r, s\u00e4ger Henrietta Sch\u00f6nenstern vid n\u00e4ringsdepartementet.<\/p>\n Satsningen inneh\u00e5ller bland annat ett projekt d\u00e4r kvinnliga f\u00f6retagare \u00e4r ambassad\u00f6rer och \u00e5ker runt och ber\u00e4ttar om sina erfarenheter f\u00f6r andra kvinnor.<\/p>\n \u2013 Mellan 2008-2011 har 880 f\u00f6retagskvinnor tr\u00e4ffat 107\u00a0000 personer och nu finns ett intresse med ambassad\u00f6rer f\u00f6r kvinnligt f\u00f6retagande p\u00e5 EU-niv\u00e5.<\/p>\n <\/p>\n * J\u00e4mst\u00e4lldhetslagen (1991:433)\u00a0 tr\u00e4dde i kraft 1991 men upph\u00f6rde att g\u00e4lla n\u00e4r den nya diskrimineringslagen kom den 1 januari 2009.<\/p>\n * N\u00e5gra av utredningarna som diskuterades p\u00e5 konferensen var Kvinnomaktutredningen (SOU 1998:6), J\u00e4mst\u00e4lldhetspolitiska utredningen (SOU 2005:66), Mansdominans i f\u00f6r\u00e4ndring (SOU 2003:16) och K\u00f6n makt och statistik (SOU 2007:108).<\/p>\n