{"id":25810,"date":"2013-03-16T23:24:55","date_gmt":"2013-03-16T22:24:55","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=25810"},"modified":"2024-01-23T02:27:14","modified_gmt":"2024-01-23T01:27:14","slug":"ibland-racker-det-inte-med-engelska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2013\/03\/16\/ibland-racker-det-inte-med-engelska\/","title":{"rendered":"Ibland r\u00e4cker det inte med engelska"},"content":{"rendered":"

Det finns ett forskningsomr\u00e5de<\/strong> som heter spr\u00e5kekonomi. D\u00e4r studerar man vilken effekt spr\u00e5kkunskaper har p\u00e5 den ekonomiska utvecklingen. Inte helt ov\u00e4ntat pekar flera studier p\u00e5 att f\u00f6retag beh\u00f6ver spr\u00e5kkunskaper f\u00f6r att g\u00f6ra\u00a0framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rer med andra l\u00e4nder. Logiskt och inte ov\u00e4ntat tycker jag, och kanske du ocks\u00e5.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr verkar sambandet inte lika sj\u00e4lvklart f\u00f6r ledningen i svenska sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag. Eller snarare verkar det finnas sv\u00e5righeter som hindrar f\u00f6retagen fr\u00e5n att rekrytera den spr\u00e5kkompetens som de beh\u00f6ver. Det finns ocks\u00e5 en utbredd uppfattning att vi svenskar \u00e4r bra p\u00e5 engelska. Om den uppfattningen st\u00e4mmer kvarst\u00e5r \u00e4nd\u00e5 ett problem. Alla v\u00e5ra kunder \u00e4r det inte. Det \u00e4r inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nande att exportf\u00f6retag som kan f\u00f6rhandla med sina kunder p\u00e5 deras eget spr\u00e5k har en konkurrensf\u00f6rdel.<\/p>\n

I senaste numret av Spr\u00e5ktidningen<\/em><\/strong> l\u00e4ste jag h\u00e4romdagen en artikel av psykologiforskaren Ingela Bel Habib. Hon har djupdykt i Eurobarometern och redovisar en del intressanta uppgifter om spr\u00e5kkunskaper i f\u00f6retag i Sverige och i andra l\u00e4nder. Bland annat uppger 20 procent av svenska f\u00f6retag att de g\u00e5r minste om exportkontrakt p\u00e5 grund av spr\u00e5kproblem. I Frankrike uppger 13 procent av f\u00f6retagen samma problem, i Tyskland \u00e5tta procent och i Danmark bara fyra procent.<\/p>\n

D\u00e4r stannade jag upp i l\u00e4sningen, funderade och drog snabbt mina egna slutsatser. Den rimliga f\u00f6rklaringen m\u00e5ste vara att danska f\u00f6retag inte exporterar eller samarbetar med s\u00e4rskilt m\u00e5nga l\u00e4nder. De \u00e4r helt enkelt inte lika globala och upplever d\u00e4rf\u00f6r inte att spr\u00e5k \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre hinder i deras aff\u00e4rkontakter. Vad exporterar Danmark? F\u00f6rutom Lego.<\/p>\n

Aj aj, s\u00e5 fel jag hade. N\u00e4r jag l\u00e4ste vidare fick jag sk\u00e4mmas. Eurostatrapporten visar att danska f\u00f6retag i markant h\u00f6gre grad \u00e4n svenska nyttjar den flerspr\u00e5kighet som finns i landet. Upp till tolv marknadsspr\u00e5k anv\u00e4nder danska sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag och det \u00e4r tre g\u00e5nger fler \u00e4n svenska f\u00f6retag anv\u00e4nder.<\/p>\n

I g\u00e5r \u00f6gnade jag igenom SCBs nya rapport Ingenj\u00f6rerna. En djupanalys av ingenj\u00f6rsutbildade och personer med ett ingenj\u00f6rsyrke <\/a>som kom i b\u00f6rjan av veckan. D\u00e4r redovisar man bland annat arbetsl\u00f6sheten f\u00f6r civil- h\u00f6gskole- och gymnasieingenj\u00f6rer mellan 2005 och 2010. I rapporten finns en j\u00e4mf\u00f6relse mellan svenska ingenj\u00f6rer (minst en inrikes f\u00f6dd f\u00f6r\u00e4lder) och ingenj\u00f6rer med utl\u00e4ndsk bakgrund (b\u00e5da f\u00f6r\u00e4ldrarna f\u00f6dda utomlands). H\u00e4r finns en del siffor som f\u00e5r mig att fundera.\u00a0 2010 var arbetsl\u00f6sheten bland svenska civilingenj\u00f6rer 1,9 procent och f\u00f6r dem med utl\u00e4ndsk bakgrund 8,2 procent. F\u00f6r h\u00f6gskoleingenj\u00f6rer var motsvarande siffor 2,6 procent och 11,4 procent. F\u00f6r svenska gymnasieingenj\u00f6rer var arbetsl\u00f6sheten 2010 4,7 procent och f\u00f6r dem med utl\u00e4ndsk bakgrund 8,4 procent.
\nHar du ocks\u00e5 kommit p\u00e5 l\u00f6sningen p\u00e5 de svenska f\u00f6retagens exportproblem? Grattis!<\/p>\n

H\u00e4r kommer ett meddelande<\/strong> till alla f\u00f6retag som vill satsa p\u00e5 nya marknader och sl\u00e5 konkurrenterna p\u00e5 fingrarna. S\u00e4rskilt de danska. S\u00e4tt ig\u00e5ng och rekrytera ingenj\u00f6rer som talar andra spr\u00e5k \u00e4n svenska och engelska!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det finns ett forskningsomr\u00e5de som heter spr\u00e5kekonomi. D\u00e4r studerar man vilken effekt spr\u00e5kkunskaper har p\u00e5 den ekonomiska utvecklingen. Inte helt ov\u00e4ntat pekar flera studier p\u00e5 att f\u00f6retag beh\u00f6ver spr\u00e5kkunskaper f\u00f6r att g\u00f6ra\u00a0framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rer med andra l\u00e4nder. Logiskt och inte ov\u00e4ntat tycker jag, och kanske du ocks\u00e5. Tyv\u00e4rr verkar sambandet inte lika sj\u00e4lvklart f\u00f6r ledningen i […]<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"132800,127103,134460","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25810"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=25810"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25810\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138854,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/25810\/revisions\/138854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=25810"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=25810"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=25810"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}