Den svenska arbetsmarknaden glider is\u00e4r. L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa f\u00e5r sv\u00e5rare att hitta nytt jobb samtidigt som m\u00e5nga f\u00f6retag signalerar att de har sv\u00e5rt att hitta r\u00e4tt kompetens.<\/p>\n
Den svenska arbetsmarknaden glider is\u00e4r. L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa f\u00e5r sv\u00e5rare att hitta nytt jobb samtidigt som m\u00e5nga f\u00f6retag signalerar att de har sv\u00e5rt att hitta r\u00e4tt kompetens.<\/strong><\/p>\n I sin L\u00f6nebildningsrapport konstaterar Konjunkturinstitutet att man inte ser n\u00e5gon d\u00e4mpande effekt p\u00e5 l\u00f6ne\u00f6kningarna av den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten. D\u00e4remot tycks jobbskatteavdrag och sn\u00e5lare arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kring ha bidragit b\u00e5de till att fler s\u00f6ker jobb och till att kraven p\u00e5 l\u00f6ne\u00f6kningar inte \u00e4r riktigt lika starka.<\/p>\n De som har jobb<\/strong> f\u00e5r allts\u00e5 goda l\u00f6ne\u00f6kningar samtidigt som det finns en v\u00e4xande skara som inte har n\u00e5got jobb alls. I den skara arbetsl\u00f6sa som har sv\u00e5rt att f\u00e5 jobb finns m\u00e4nniskor med utl\u00e4ndskt ursprung och \u00e4ven m\u00e5nga l\u00e5gutbildade som bara nio \u00e5rs grundskola eller gymnasium som utbildning.<\/p>\n Tiden en arbetsl\u00f6s g\u00e5r utan jobb<\/strong> n\u00e4rmar sig sifforna fr\u00e5n kris\u00e5ren i b\u00f6rjan av 90-talet och ligger nu i genomsnitt p\u00e5 drygt 35 veckor. Samtidig har den tid f\u00f6retagen beh\u00f6ver f\u00f6r att hitta den kompetens man beh\u00f6ver ocks\u00e5 \u00f6kat, trots den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten. Matchningsproblemet \u00e4r ett av de strukturella hinder p\u00e5 arbetsmarknaden som L\u00f6nebildningsrapporten pekar p\u00e5. Och de nya jobb som tillkommer tycks inte vara riktigt samma jobb som de som f\u00f6rsvann vilket leder till att frist\u00e4llda inte kan komma tillbaka till de yrken de varit i p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rut.<\/p>\n Konjunkturinstitutets forskningschef G\u00f6ran Hjelm konstaterar att institutet inte har n\u00e5gon direkt \u00e5sikt om vad som b\u00f6r g\u00f6ras f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med de problem p\u00e5 arbetsmarknaden man ser.<\/p>\n –Vad som ska g\u00f6ras beror ju ofta p\u00e5 vilken politisk f\u00e4rg man har, s\u00e4ger han. Det som \u00e4r orov\u00e4ckande \u00e4r om de fortsatta l\u00f6ne\u00f6kningarna f\u00f6r dem som har jobb leder till en penningpolitik som bortser fr\u00e5n att vi har en stor arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n Vanliga \u00e5tg\u00e4rder<\/strong> mot arbetsl\u00f6shet brukar vara subventioner till dem som anst\u00e4ller i form av l\u00f6nebidrag eller l\u00e4gre arbetsgivaravgifter och bidrag till kompetensutveckling.<\/p>\n –De strukturella problemen hotar i sig en varaktig nedg\u00e5ng i arbetsl\u00f6sheten, s\u00e4ger G\u00f6ran Hjelm.<\/p>\n Konjunkturinstitutet ser dock<\/strong> framtiden an med tillf\u00f6rsikt f\u00f6rutsatt att den l\u00e5ngsamma \u00e5terh\u00e4mtning av ekonomin i EU forts\u00e4tter. Medel\u00f6kningen i de nya l\u00f6neavtal f\u00f6r 2,6 miljoner l\u00f6ntagare som sl\u00f6ts 2013 ligger p\u00e5 2,3 procent \u00f6ver tre \u00e5r mot i genomsnitt 3 procent under de \u00e5r som Industriavtalet har varit i kraft.<\/p>\n Produktivitets\u00f6kningen i Sverige<\/strong> sp\u00e5s bli ganska svag de n\u00e4rmaste \u00e5ren, modesta 1,5 procent.<\/p>\n Trots att allt fler p\u00e5 arbetsmarknaden numer har s\u00e5 kallad individuell och differentierad l\u00f6n s\u00e5 tycks l\u00f6nespridning i Sverige har stannat av sedan snart 20 \u00e5r, vilket redan konstaterades i Saco:s bok om L\u00f6nespridning f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan. Om man \u00f6vers\u00e4tter det till inkomstspridning har Sverige minst inkomstspridning av Danmark, Finland, USA, Italien, Storbritannien, Kanada, Frankrike och Nederl\u00e4nderna. St\u00f6rst spridning p\u00e5 svenska arbetsmarknad finns bland privatanst\u00e4llda tj\u00e4nstem\u00e4n. Det var ocks\u00e5 inom den privata sektorn som de of\u00f6rklarade skillnaderna i l\u00f6n mellan m\u00e4n och kvinnor var st\u00f6rst. Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den svenska arbetsmarknaden glider is\u00e4r. L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa f\u00e5r sv\u00e5rare att hitta nytt jobb samtidigt som m\u00e5nga f\u00f6retag signalerar att de har sv\u00e5rt att hitta r\u00e4tt kompetens.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"144739,143841,133886","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223],"tags":[],"class_list":["post-28747","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetsratt"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28747"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28747"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28747\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138078,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28747\/revisions\/138078"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28747"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28747"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28747"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n– Avtalsr\u00f6relsen f\u00f6rra \u00e5ret gav normala l\u00f6ne\u00f6kningar, visserligen l\u00e4gre \u00e4n de f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren men det berodde p\u00e5 konjunkturl\u00e4get. Industriavtalet h\u00f6ll ocks\u00e5 och industrin satte m\u00e4rket. Men om vi f\u00e5r en ny dipp i Europa s\u00e5 har vi ett betydligt s\u00e4mre utg\u00e5ngsl\u00e4ge nu \u00e4n i krisens b\u00f6rjan.<\/p>\n
\n– Det betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att det \u00e4r fr\u00e5ga om k\u00f6nsdiskriminering, s\u00e4ger G\u00f6ran Hjelm, utan bara att det finns faktorer som inte g\u00e5r att m\u00e4ta eller \u00e4r sv\u00e5ra att m\u00e4ta.<\/p>\n