{"id":28911,"date":"2013-10-30T17:02:34","date_gmt":"2013-10-30T16:02:34","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=28911"},"modified":"2024-01-23T02:30:32","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:32","slug":"nyttiga-bakterier-till-final","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2013\/10\/30\/nyttiga-bakterier-till-final\/","title":{"rendered":"Nyttiga bakterier till final"},"content":{"rendered":"

Teknologer fr\u00e5n Uppsala har \u00e5ter tagit sig till final i Igem, den v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande t\u00e4vlingen i syntetisk biologi. Lagen som kommer fr\u00e5n olika h\u00f6gskolor och universitet t\u00e4vlar i att genmodifiera bakterier i olika syften.<\/p>\n

Teknologer fr\u00e5n Uppsala har \u00e5ter tagit sig till final i Igem, den v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande t\u00e4vlingen i syntetisk biologi. Lagen som kommer fr\u00e5n olika h\u00f6gskolor och universitet t\u00e4vlar i att genmodifiera bakterier i olika syften.<\/strong><\/p>\n

T\u00e4vlingen Igem, International Genetically Engineered Machine, som arrangeras varje \u00e5r g\u00e5r ut p\u00e5 att de t\u00e4vlande anv\u00e4nder sig av s\u00e4rskilda gener som passar ihop i ett omfattande system, ungef\u00e4r som molekyl-legobitar. Det systemet har gjort att \u00e4ven studenter klarar att genomf\u00f6ra annars ytterst komplexa modifieringar av bakterier. Extra po\u00e4ng f\u00e5r de lag som kan f\u00f6ra in helt nya gener s\u00e5 att de passar in i det generella legosystemet.<\/p>\n

F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r<\/strong> sedan kom et lag fr\u00e5n Uppsala till finalen i med E. colibakterier som kunde sl\u00e5s av och p\u00e5 med hj\u00e4lp av ljus i olika f\u00e4rger. Sedan dess har t\u00e4vlingen v\u00e4xt ytterligare. I t\u00e4vlingen som f\u00f6rsta \u00e5ret, 2004, utgjordes av fem t\u00e4vlande lag deltar i \u00e5r \u00f6ver 200 lag fr\u00e5n olika universitet v\u00e4rlden \u00f6ver.<\/p>\n

\u00c5rets lag fr\u00e5n Uppsala har satsat p\u00e5 att anv\u00e4nda mj\u00f6lksyrabakterier, en bakterie som finns naturligt i m\u00e4nniskans tarmflora, s\u00e5 att de kan anv\u00e4ndas i en n\u00e4ringsrik superyoghurt.<\/p>\n

Pontus Danielsson \u00e4r en av cirka trettio studenter som har deltagit i laget. Efter att de i v\u00e5ras best\u00e4mde sig f\u00f6r att ta fram yoghurten har de jobbat hela sommaren i labbet.<\/p>\n

\u2013 Det g\u00e4ller att hitta genomf\u00f6rbart projekt, det \u00e4r till och med ett av kriterierna t\u00e4vlingsdomarna d\u00f6mer efter, s\u00e4ger han.<\/p>\n

I mj\u00f6lksyrabakterierna har<\/strong> laget f\u00f6rt in s\u00e5 kallade plasmider \u2013 sm\u00e5 flyttbara DNA-str\u00e4ngar \u2013 som tillverkar olika antioxidanter som betakaroten och resveratrol. Betakaroten kan i kroppen omvandlas till A-vitamin.<\/p>\n

Men mj\u00f6lksyrabakterier \u00e4r kr\u00e5ngliga att handskas med i labbet. I laboratorier anv\u00e4nds oftast E. colibakterier som \u00e4r l\u00e4tta att hantera och som tillv\u00e4xer snabbt. Uppsalateknologerna tillverkade d\u00e4rf\u00f6r plasmiderna i e-colibakterier. F\u00f6r att f\u00e5 \u00f6ver plasmiderna till de mer sv\u00e5rhanterliga mj\u00f6lksyrabakterierna skapade de en annan sorts plasmid, en s\u00e5 kallad shuttle, som kunde b\u00e4ra de konstruerade generna \u00f6ver till mj\u00f6lksyrabakterierna.<\/p>\n

\u2013 Men den blev f\u00e4rdig bara en vecka innan vi kom till den europeiska delfinalen i Lyon, s\u00e4ger Pontus Danielsson. Juryn var delad ang\u00e5ende den. N\u00e5gra tyckte den var mycket bra, andra i juryn var mindre imponerade.<\/p>\n

Uppsalalaget fick emellertid<\/strong> ett av de finaste specialpriserna f\u00f6r en av sina plasmider med antioxidanter: b\u00e4sta nya gen som anpassats till t\u00e4vlingens v\u00e4xande gen-bibliotek.<\/p>\n

Uppsalastudenterna knep ocks\u00e5 en av de tolv finalplatserna bland de 59 europeiska lagen. Finalen \u00e4ger rum den 1-4 november p\u00e5 MIT, Massachusetts Institute of Technology i Boston i USA.<\/p>\n

Sture Henckel<\/strong><\/p>\n

\u00bb\u00a0L\u00e4s mer om laget som t\u00e4vlar i Igem<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Teknologer fr\u00e5n Uppsala har \u00e5ter tagit sig till final i Igem, den v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande t\u00e4vlingen i syntetisk biologi. Lagen som kommer fr\u00e5n olika h\u00f6gskolor och universitet t\u00e4vlar i att genmodifiera bakterier i olika syften.<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"123221,135386,127103","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28911"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=28911"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28911\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":139811,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/28911\/revisions\/139811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=28911"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=28911"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=28911"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}