{"id":29029,"date":"2013-11-12T14:40:37","date_gmt":"2013-11-12T13:40:37","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=29029"},"modified":"2024-01-23T02:30:32","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:32","slug":"29029","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2013\/11\/12\/29029\/","title":{"rendered":"R\u00e4ttvisa kriterier viktigare \u00e4n h\u00f6g l\u00f6n"},"content":{"rendered":"

L\u00f6nen ska vara en ers\u00e4ttning f\u00f6r det jobb du g\u00f6r. Men h\u00f6g l\u00f6n \u00e4r inte alltid det viktigaste. K\u00e4nslan av r\u00e4ttvisa och inflytande spelar stor roll f\u00f6r motivationen.L\u00f6nen ska vara en ers\u00e4ttning f\u00f6r det jobb du g\u00f6r. Men h\u00f6g l\u00f6n \u00e4r inte alltid det viktigaste. K\u00e4nslan av r\u00e4ttvisa och inflytande spelar stor roll f\u00f6r motivationen.<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r vi talar om den m\u00e4nskliga naturen tar vi ofta fasta p\u00e5 den t\u00e4vlingsinriktade delen. Vi vill vara b\u00e4st, ha mest och livet \u00e4r en djungel, \u00e4ta eller \u00e4tas. Men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n hela bilden. R\u00e4ttvisa \u00e4r en mycket viktig del av v\u00e5ra relationer. Och n\u00e4r det kommer till l\u00f6nes\u00e4ttning \u00e4r k\u00e4nsla av r\u00e4ttvisa en komponent.
\n\u2013 Just den monet\u00e4ra delen av l\u00f6n f\u00f6rklarar mindre av hur vi trivs p\u00e5 arbetsplatsen \u00e4n vad vi kanske tror, s\u00e4ger Magnus Sverke, professor i arbets-och organisationspsykologi vid Stockholms universitet som forskat om v\u00e5ra drivkrafter i arbetet.
\nVi j\u00e4mf\u00f6r oss<\/strong> med varandra p\u00e5 arbetsplatsen och p\u00e5 andra st\u00e4llen. Om n\u00e5gon som g\u00f6r ungef\u00e4r samma jobb har en helt annan l\u00f6n s\u00e5 p\u00e5verkar det v\u00e5r uppfattning.
\n\u2013 Sedan tycker de flesta av oss att vi presterar h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet, s\u00e4ger Magnus Sverke. Och alla kan ju inte f\u00e5 mer \u00e4n genomsnittet s\u00e5 hur l\u00f6neprocessen sk\u00f6ts blir v\u00e4ldigt viktigt.
\nHan menar att kriterierna f\u00f6r l\u00f6neh\u00f6jning, och acceptansen f\u00f6r dem \u00e4r central. F\u00f6r att inte k\u00e4nna oss f\u00f6rf\u00f6rdelade om vi inte f\u00e5 den h\u00f6jning vi vill ha m\u00e5ste vi f\u00f6rst\u00e5 orsaken och hur vi ska kunna f\u00e5 en b\u00e4ttre h\u00f6jning n\u00e4sta \u00e5r. Att ha ett bra l\u00f6nesamtal och m\u00f6jlighet att diskutera l\u00f6n och utveckling g\u00f6r f\u00f6r det mesta att anst\u00e4llda k\u00e4nner sig mer n\u00f6jda.
\nOm Magnus Sverke<\/strong> vore f\u00f6retagare och chef s\u00e5 skulle han b\u00f6rja med att diskutera vad verksamheten \u00e4r till f\u00f6r och vilka m\u00e5l den har. Han skulle ocks\u00e5 definiera hur man n\u00e5r m\u00e5len. Sedan kan det vara dags att tala om l\u00f6nekriterier.
\nD\u00e5liga l\u00f6nesystem och processer kan f\u00e5 en negativ effekt, att anst\u00e4llda tappar i motivation eller slutar samarbeta f\u00f6r att framst\u00e5 som duktigare sj\u00e4lva.
\nCaroline Rosenberg<\/strong> \u00e4r civilingenj\u00f6r och arbetar som konsult p\u00e5 f\u00f6retaget Goodpoint. D\u00e4r har de anst\u00e4llda varit med och best\u00e4mt att det inte ska finnas n\u00e5gra bonusar eftersom de var oroliga f\u00f6r negativa effekter.
\n\u2013 Den som g\u00f6r ett bra jobb ska absolut ha en bra l\u00f6n, s\u00e4ger hon. Men v\u00e5rt jobb bygger mycket p\u00e5 samarbete och vi tror att det skulle vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att hitta bra s\u00e4tt att m\u00e4ta prestationerna och att g\u00f6ra ett r\u00e4ttvist bonussystem. Blir det d\u00e5ligt skulle det kunna leda till att vi samarbetade mindre och att folk h\u00f6ll saker f\u00f6r sig sj\u00e4lva f\u00f6r att f\u00e5 bonusen.
\nMagnus Sverke h\u00e5ller med<\/strong> om att d\u00e5liga eller godtyckliga l\u00f6nes\u00e4ttningar kan leda till negativa f\u00f6ljder. Det g\u00e4ller vilket l\u00f6nes\u00e4ttningssystem man \u00e4n anv\u00e4nder.
\n\u2013 Ibland st\u00e5r det v\u00e4ldigt okritiskt i l\u00f6neavtal att individuell l\u00f6nes\u00e4ttning skapar h\u00f6gre motivation, s\u00e4ger Magnus Sverke. Men man gl\u00f6mmer att det kan f\u00e5 andra effekter. Det finns en tillv\u00e4njningseffekt \u2013 att jag b\u00f6rjar r\u00e4kna med att jag alltid ska f\u00e5 en viss \u00f6kning och ist\u00e4llet f\u00f6rlorar i motivation om jag inte f\u00e5r det. Och de runt omkring \u2013 om de inte f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r jag har f\u00e5tt h\u00f6jningen kanske de tappar i motivation och tycker att det \u00e4r or\u00e4ttvist.<\/p>\n

Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n

Extramaterial:
\nK\u00e4nslan f\u00f6r r\u00e4ttvisa finns \u00e4ven hos djur har forskaren Frans de Waal visat. H\u00e4r \u00e4r en mycket underh\u00e5llande f\u00f6rel\u00e4sning <\/a>om det.<\/p>\n

I boken L\u00f6nespridning <\/a>(SNS 2013), Lena Granqvist red. finns ett helt kapitel om L\u00f6nepsykologi.<\/p>\n

En tidigare artikel om l\u00f6nespridning<\/a>, inspirerad av boken finns h\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00f6nen ska vara en ers\u00e4ttning f\u00f6r det jobb du g\u00f6r. Men h\u00f6g l\u00f6n \u00e4r inte alltid det viktigaste. K\u00e4nslan av r\u00e4ttvisa och inflytande spelar stor roll f\u00f6r motivationen.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"131573,125456,134838","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29029"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29029"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29029\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138537,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29029\/revisions\/138537"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29029"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29029"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29029"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}