Abraham Lincoln gjorde det. Thomas Edison ocks\u00e5, \u00f6ver tusen g\u00e5nger s\u00e4gs det. Ett modernare exempel \u00e4r finska Rovio, spelf\u00f6retaget som ligger bakom den enorma succ\u00e9n Angry Birds, som s\u00e5lt i \u00f6ver 12 miljoner exemplar. Vad \u00e4r det som de har gemensamt? En rad misslyckanden, innan de n\u00e5dde framg\u00e5ng.<\/p>\n
Enligt Terrence Brown, universitetslektor och docent i entrepren\u00f6rskap och innovation vid KTH, \u00e4r det precis det h\u00e4r som \u00e4r nyckeln. Att v\u00e4gen till m\u00e5let inte \u00e4r rak, vare sig det handlar om att ta sig \u00f6ver v\u00e4gen eller bli astronaut, beh\u00f6ver inte vara n\u00e5got d\u00e5ligt. Tv\u00e4rtom kan misslyckanden vara v\u00e4rdefulla och ett s\u00e4tt att komma n\u00e4rmare v\u00e5ra m\u00e5l, bara vi drar l\u00e4rdom av dem.<\/p>\n
![\"Terrence](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2013\/12\/terrencebrownweb-160x202.jpg\")
Terrence Brown, universitetslektor och docent i entrepren\u00f6rskap och innovation vid KTH<\/p><\/div>\n
\u2013 Nederlag \u00e4r en del av processen, liksom innovation och kreativitet. Som nystartat f\u00f6retag \u00e4r misslyckanden r\u00e4tt naturligt. M\u00e4nniskor som till slut n\u00e5r framg\u00e5ng \u00e4r de som kan borsta av sig misslyckanden, s\u00e4ger Terrence Brown.<\/p>\n
Men det \u00e4r inte alla som ser det s\u00e5. Misslyckanden kan st\u00e4mpla b\u00e5de individer och f\u00f6retag. Enligt Terrence Brown beror det p\u00e5 att de flesta m\u00e4nniskor inte \u00e4gnar sig \u00e5t att g\u00f6ra n\u00e5got nytt. Vi \u00e4r inte vana vid att se svenska f\u00f6retag g\u00f6ra stora misstag, men inte heller se dem ha enorma framg\u00e5ngar, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\u2013 USA \u00e4r andra chansens hemland. I Sverige har vi jante och dessa djupt rotade kulturella saker som f\u00f6rmedlar en bild av att normen \u00e4r att man ska vara medelm\u00e5ttig, en del av teamet. Men att vara entrepren\u00f6r handlar inte om normer, utan om extremer.<\/p>\n
N\u00e5got har dock f\u00f6r\u00e4ndrats. N\u00e4r Terrence Brown f\u00f6rst kom till Sverige 1996 h\u00e4nde en hel del inom bland annat IT, men de svenska f\u00f6rgrundsfigurerna betraktades som extrema. Han tar Ingvar Kamprad och Jan Stenbeck som tv\u00e5 exempel. De var ovanliga typer som studenter hade sv\u00e5rt att identifiera sig med f\u00f6r att de stack ut s\u00e5 mycket.<\/p>\n
\u2013 Tittar du p\u00e5 entrepren\u00f6rskap i dag kan man referera till folk i ens n\u00e4rhet, ”Sven startade f\u00f6retag, Sanna med”. D\u00e5 kan jag g\u00f6ra samma sak.<\/p>\n
Vill du lyckas p\u00e5 riktigt m\u00e5ste du vara beredd p\u00e5 nederlag, \u00e4r en slutsats som Terrence Brown drar. Du beh\u00f6ver t\u00e4nja p\u00e5 dina egna gr\u00e4nser och r\u00f6ra dig utanf\u00f6r din egen trygghetszon, men ocks\u00e5 se till att anv\u00e4nda ditt eget omd\u00f6me f\u00f6r att inte envist str\u00e4va mot ett m\u00e5l som du kanske borde sl\u00e4ppa.<\/p>\n
\u2013 Du beh\u00f6ver \u00f6ka antalet g\u00e5nger som du misslyckas. Misslyckas du inte lyckas du inte heller p\u00e5 riktigt. Om du misslyckas beh\u00f6ver du reflektera \u00f6ver varf\u00f6r och ta det med dig. Misslyckas snabbt och ofta. Om jag misslyckas snabbare l\u00e4r jag mig saker snabbare.<\/p>\n
Ingenj\u00f6rer kan ta hj\u00e4lp av sin f\u00f6rm\u00e5ga och praktiska kunskap f\u00f6r att analysera misslyckanden n\u00e4r de sker, men det finns en risk f\u00f6r \u00f6veranalyser, vilket kan motverka framg\u00e5ng. D\u00e4rf\u00f6r ser Terrence Brown ett v\u00e4rde i att bilda team med personer som har andra, kompletterande f\u00f6rm\u00e5gor. Innovation och kreativitet, men ocks\u00e5 misslyckanden \u00e4r en viktig best\u00e5ndsdel i entrepren\u00f6rskap, enligt KTH-lektorn Terrence Brown.<\/p>\n","protected":false},"author":10,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"141193,143506,135927","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[21,222],"tags":[],"class_list":["post-29391","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-karriar","category-pa-jobbet"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29391"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/10"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29391"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":137478,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29391\/revisions\/137478"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n
\nAnia Obminska<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"