{"id":29706,"date":"2014-01-10T13:49:44","date_gmt":"2014-01-10T12:49:44","guid":{"rendered":"https:\/\/ingenjoren.se\/?p=29706"},"modified":"2024-01-23T02:30:31","modified_gmt":"2024-01-23T01:30:31","slug":"priset-pa-arbete-stiger-i-eu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ingenjoren.se\/2014\/01\/10\/priset-pa-arbete-stiger-i-eu\/","title":{"rendered":"Priset p\u00e5 arbete stiger i EU"},"content":{"rendered":"

Arbetskraftskostnaderna steg kraftigt I Baltikum, Rum\u00e4nien och \u00d6sterrike de f\u00f6rsta tre kvartalen 2013. \u00c4ven i Tyskland har kostnaderna \u00f6kat ordentligen medan Sverige har relativt l\u00e5ga \u00f6kningar p\u00e5 1,2 procent.<\/p>\n

Arbetskraftskostnaderna steg kraftigt I Baltikum, Rum\u00e4nien och \u00d6sterrike de f\u00f6rsta tre kvartalen 2013. \u00c4ven i Tyskland har kostnaderna \u00f6kat ordentligen medan Sverige har relativt l\u00e5ga \u00f6kningar p\u00e5 1,2 procent.<\/strong><\/p>\n

I Estland \u00f6kade arbetskraftskostnader med 8,1 procent, i Lettland med 6,2 procent och Litauen med 5,9 procent. Rum\u00e4nien s\u00e5g en \u00f6kning p\u00e5 4,2 procent och \u00d6sterrike 3,9 procent. Snitt\u00f6kningen f\u00f6r arbetskraftskostnaden i industrin l\u00e5g f\u00f6r hela EU p\u00e5 1 procent visar siffror fr\u00e5n Eurostat. Tyskland redovisade under de tre f\u00f6rsta kvartalen en kostnads\u00f6kning p\u00e5 3,2 procent vilket ocks\u00e5 var niv\u00e5n p\u00e5 deras l\u00f6ne\u00f6kningar.<\/p>\n

Inom EU har missn\u00f6jet<\/strong> med Tysklands j\u00e4mf\u00f6relsevis mycket l\u00e5ga l\u00f6ne\u00f6kningar annars pyrt de senaste \u00e5ren. Samtidigt som den tyska ekonomin har klarat sig bra under kris\u00e5ren och arbetsl\u00f6sheten relativt l\u00e5g s\u00e5 har l\u00f6nerna h\u00e5llits tillbaka bland annat p\u00e5 grund av att landet har saknat minimil\u00f6ner.<\/p>\n

Det, och det faktum att<\/strong> det f\u00f6r tio \u00e5r sedan blev l\u00e4ttare att visstidsanst\u00e4lla, har lett till att\u00a0somliga f\u00f6retag numer bara har \u00f6steuropeiska g\u00e4starbetare anst\u00e4llda som arbetar f\u00f6r mycket l\u00e5ga l\u00f6ner och d\u00e5liga villkor. En fj\u00e4rdedel av Tysklands arbetskraft ber\u00e4knas arbete i l\u00e5gl\u00f6nejobb vilket \u00e4r den h\u00f6gsta andelen i hela EU efter Litauen. Financial Times skildrade i december en rum\u00e4nsk slakteriarbetares villkor i Tyskland som bland annat innebar 1200 euro i m\u00e5nadsl\u00f6n. Den l\u00f6nen \u00e4r 42 procent l\u00e4gre \u00e4n en dansk slakteriarbetares och 17 procent l\u00e4gre \u00e4n en fransk.<\/p>\n

Andra medlemsl\u00e4nder<\/strong> som Belgien, Nederl\u00e4nderna, Frankrike och Storbritannien tycker att tysk l\u00f6nedumpning har gjort att tyskarnas f\u00f6retag har kunnat v\u00e4xa och att den tyska exporten d\u00e4rmed har gynnats p\u00e5 ett otillb\u00f6rligt s\u00e4tt medan tyskarna i sin tur har h\u00e5llit h\u00e5rt i pl\u00e5nboken och inte efterfr\u00e5gat importvaror fr\u00e5n \u00f6vriga EU vilket skulle ha kunnat fr\u00e4mja tillv\u00e4xten i hela Unionen. Med 2013 \u00e5rs l\u00f6ne\u00f6kningar verkar det dock vara slut med det. Dessutom tvingade de tyska Socialdemokraterna Angela Merkels CDU att g\u00e5 med p\u00e5 att inf\u00f6ra minimil\u00f6ner som nu kommer att placera Tysklands l\u00e5gl\u00f6nearbetare n\u00e5gonstans mellan Frankrike och Storbritannien.<\/p>\n

I Cypern, Tjeckien, Irland, Slovenien\u00a0och Portugal sj\u00f6nk priset per arbetstimme.<\/p>\n

Jenny Grensman<\/strong><\/p>\n

K\u00e4llor: Facken inom Industrin, Eurostat, Europaportalen, Financial Times, The Atlantic.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arbetskraftskostnaderna steg kraftigt I Baltikum, Rum\u00e4nien och \u00d6sterrike de f\u00f6rsta tre kvartalen 2013. \u00c4ven i Tyskland har kostnaderna \u00f6kat ordentligen medan Sverige har relativt l\u00e5ga \u00f6kningar p\u00e5 1,2 procent.<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"135856,143909,141439","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[223],"tags":[],"class_list":["post-29706","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbetsratt"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29706"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29706"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138062,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29706\/revisions\/138062"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29706"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29706"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}