![\"\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2014\/01\/Henrik-Ekman-210x216.jpg\")
Henrik Ekman Foto: Anita Kratz<\/p><\/div>\n
Henrik Ekman \u00e4r inte bara tv-journalist. Han har \u00e4ven gett ut b\u00f6cker som f\u00f6rfattare och fotograf. 2010 blev han nominerad till Augustpriset f\u00f6r boken Vargen: den jagade j\u00e4garen. Henrik Ekman \u00e4r ocks\u00e5 ordf\u00f6rande i f\u00f6reningen Naturfotograferna och promoverades 2007 till hedersdoktor vid Link\u00f6pings universitet.<\/p>\n
Hur k\u00e4nns det att f\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rers milj\u00f6pris?<\/strong> Men du har ett par Augustprisnomineringar sedan tidigare f\u00f6r b\u00f6cker om milj\u00f6fr\u00e5gor ocks\u00e5?<\/strong> Milj\u00f6fr\u00e5gorna har v\u00e4l \u00e4ndrats ganska mycket sedan dess?<\/strong> Hur g\u00e5r det till n\u00e4r du k\u00f6per in natur- och vetenskapsprogram till SVT?<\/strong> Hur m\u00e5nga program om \u00e5ret blir det?<\/strong> I vilken m\u00e5n \u00e4r program om milj\u00f6n en egen kategori inom natur- och vetenskap?<\/strong> Hur mycket m\u00e5ste man anpassa texterna i det man k\u00f6per in?<\/strong> Du f\u00e5r ofta ber\u00f6m f\u00f6r din r\u00f6st \u2013 hur ska en bra r\u00f6st i tv vara?<\/strong>
\n\u2013 Jag blir ju j\u00e4tteglad. Det \u00e4r otroligt kul. Ofta inom journalistiken \u00e4r det annars spektakul\u00e4ra avsl\u00f6janden som f\u00e5r mest uppm\u00e4rksamhet. Jag har ju rotat inom andra omr\u00e5den.<\/p>\n
\n\u2013 Ja, milj\u00f6 var min f\u00f6rsta inriktning inom journalistiken. Jag hoppade av journalistutbildningen i f\u00f6rtid, f\u00f6r jag fick jobb som nattredakt\u00f6r p\u00e5 \u00d6stg\u00f6ta Correspondenten 1973. Sedan blev jag reporter p\u00e5 tidningen och skrev om milj\u00f6fr\u00e5gor mellan 1974 och 1975.<\/p>\n
\n\u2013 Ja, minst sagt, men r\u00e4tt mycket \u00e4r ocks\u00e5 likt. D\u00e5 handlade det mycket om kemikalier och vattenreningsfr\u00e5gor, men jag uppt\u00e4ckte ganska snart att det var problematiskt att inte kunna n\u00e5got. Jag hade ingen naturvetenskaplig utbildning, s\u00e5 jag gick kv\u00e4llsgymnasiet och l\u00e4ste in kemi och biologi. Och sade jag upp mig p\u00e5 Corren 1975 f\u00f6r att b\u00f6rja plugga igen. Jag tog en fil kand i biologi och \u00e5terv\u00e4nde sedan till journalistiken.<\/p>\n
\n\u2013 Det finns en struktur. Vi \u00e5ker till n\u00e5gra stora m\u00e4ssor varje \u00e5r. Jag \u00e5ker till Cannes varje \u00e5r och tr\u00e4ffar distribut\u00f6rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden: Japan, Nordamerika, Europa. Sedan f\u00e5r man kopior att titta p\u00e5. Den v\u00e4gen f\u00e5r vi ganska mycket. Men BBC \u00e4r v\u00e4l fortfarande stommen. De har en alldeles egen m\u00e4ssa, BBC Showcase, som g\u00e5r i Liverpool, vecka nio varje \u00e5r.<\/p>\n
\n\u2013 Jag k\u00f6per in i storleksordningen 150 timmar varje \u00e5r. De flesta program \u00e4r ungef\u00e4r en timme l\u00e5nga. De \u00e4r marknadsanpassade f\u00f6r en timme. Men i reklam-tv-v\u00e4rlden \u00e4r en timmes film bara 43 minuter. D\u00e5 \u00e4r det bra om det finns en version f\u00f6r reklamfri tv ocks\u00e5. Det internationella formatet f\u00f6r en timmes film \u00e4r annars 52 minuter.<\/p>\n
\n\u2013 Jag skulle ju \u00f6nska att vi hade en slot i tv-tabl\u00e5n f\u00f6r mer milj\u00f6inriktade program. M\u00e4nniskor \u00e4r intresserade och det finns m\u00e5nga bra dokument\u00e4rer, om allt fr\u00e5n energiteknik till livsstilsfr\u00e5gor. Men var ska vi i s\u00e5 fall l\u00e4gga dem? Kunskapskanalen tar en del, men om programmen inte har en ganska renodlad inriktning mot natur eller vetenskap s\u00e5 m\u00e5ste jag avst\u00e5. Ibland, om programmet inneh\u00e5ller tillr\u00e4ckligt mycket forskning s\u00e5 kan det s\u00e4ndas i Vetenskapens v\u00e4rld. Om det har ett betydande naturinslag s\u00e5 kan de g\u00e5 i natursloten p\u00e5 s\u00f6ndagar. Men om ett program handlar om till exempel v\u00e5gkraft utan att det tar upp s\u00e5 mycket forskning s\u00e5 kan det bli liggande i lagret.<\/p>\n
\n\u2013 Jag l\u00e4gger ner ganska mycket jobb p\u00e5 det. Filmerna g\u00e5r till en \u00f6vers\u00e4ttare, och de g\u00f6r \u00e4ven faktagranskning. Men eftersom jag har jobbat i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 detta s\u00e5 blir jag ibland misst\u00e4nksam och m\u00e5ste kanske r\u00e4tta till. Men jag jobbade egentligen mer med milj\u00f6 mellan 1989 och 1998 som milj\u00f6reporter p\u00e5 Aktuellt. Alldeles i b\u00f6rjan intervjuade jag Peter Larsson som nu \u00e4r p\u00e5 Sveriges Ingenj\u00f6rer. Han jobbade p\u00e5 milj\u00f6departementet d\u00e5, hos Birgitta Dahl. Han sade d\u00e5 att de nya milj\u00f6fr\u00e5gorna inte \u00e4r skorstenarna, utan produkterna. S\u00e5 jag gjorde ett program om skor och kromgarvningen av l\u00e4der. Det l\u00e5g n\u00e4stan tio \u00e5r f\u00f6re sin tid och blev j\u00e4ttebra.<\/p>\n
\n\u2013 En del kom nog hemifr\u00e5n. Jag fick tidigt l\u00e4ra mig att det inte \u00e4r farligt att prata inf\u00f6r folk. Jag k\u00e4nner mig avsp\u00e4nd i s\u00e5dana situationer. Jag tror ocks\u00e5 att det h\u00f6rs om den som l\u00e4ser kan \u00e4mnet. Och eftersom jag f\u00e5r k\u00f6pa filmerna sj\u00e4lv och har jobbat med detta l\u00e4nge s\u00e5 har jag en del kunskap. Och s\u00e5 har jag alltid med mig en st\u00e5ltermos med te. Rikligt med den varma drycken g\u00f6r att det blir en mjukare r\u00f6st.<\/p>\n