Jag kommer precis fr\u00e5n ett f\u00f6redrag som handlar om vilka fel man borde undvika som vetenskaplig f\u00f6redragsh\u00e5llare. Ett av dem var att slarva med tekniken. Men nu skrapar det och sm\u00e4ller h\u00f6gt i h\u00f6gtalaren s\u00e5 fort n\u00e5gon s\u00e4ger n\u00e5got i mikrofonen. Teknikern blir alltmer stressad. Det fungerar helt enkelt inte.<\/p>\n
Till slut s\u00e4tter de ig\u00e5ng seminariet trots att ljudet \u00e4r burkigt och n\u00e4stan f\u00f6rsvinner ibland. De f\u00f6rel\u00e4sare som deltar via l\u00e4nk drabbas extra h\u00e5rt. N\u00e4r b\u00e5de bilden f\u00f6rsvinner och ljudet hackar \u00e4r det ibland sv\u00e5rt att f\u00f6lja med.<\/p>\n
Lawrence M. Krauss<\/strong>, teoretisk fysiker, h\u00e4vdar f\u00f6rst lite lakoniskt att science fiction \u00e4r en genre som har lovat mer \u00e4n den kunnat h\u00e5lla. Han konstaterar att naturen i sig sj\u00e4lv \u00e4r mycket rikare \u00e4n v\u00e5r begr\u00e4nsade fantasi. Han p\u00e5pekar bland annat att Kapten Kirk, kaptenen i rymdserien Star Trek, inte skulle m\u00e5 s\u00e5 bra om han verkligen lyckades accelerera fr\u00e5n stillast\u00e5ende till ljusets hastighet p\u00e5 n\u00e5gra sekunder, att han till och med skulle smetas ut mot kontrollrummets fondv\u00e4gg.<\/p>\n Han insk\u00e4rper vidare hur sv\u00e5rt det \u00e4r att resa i den interstell\u00e4ra rymden och varf\u00f6r det aldrig kommer att ske. Det handlar som vanligt om att det \u00e4r f\u00f6r dyrt. Raketekvationen visar att \u00e4ven om vi hade ett rymdskepp som drevs med fusion och siktade p\u00e5 att n\u00e5 en procent av ljusets hastighet, skulle det kr\u00e4vas br\u00e4nsle som v\u00e4gde tusen g\u00e5nger mer \u00e4n hela skeppets massa att sl\u00e4pa med sig br\u00e4nslet.<\/p>\n N\u00e5, s\u00e4ger han<\/strong> sedan, det finns en m\u00f6jlighet, som vi har f\u00e5tt av Einstein:<\/p>\n \u2013 Jag har konstruerat en warp drive h\u00e4r, s\u00e4ger han och b\u00f6jer sig ned och plockar upp en uppbl\u00e5st kondom med ett gummiband runtom. Med tanke p\u00e5 mina sm\u00e5 forskningsanslag \u00e4r det inte s\u00e5 pj\u00e5kigt \u00e4nd\u00e5, s\u00e4ger han och drar ner skratt fr\u00e5n publiken.<\/p>\n \u2013 Ingen kan f\u00e4rdas fortare \u00e4n ljuset, men \u00e4nd\u00e5 fj\u00e4rmar sig avl\u00e4gsna galaxer fr\u00e5n oss fortare \u00e4n ljuset. Det beror p\u00e5 att sj\u00e4lva rymdtiden utvidgar sig. Rymden sj\u00e4lv har inte den h\u00e4r begr\u00e4nsningen.<\/p>\n \u2013 Ja, f\u00f6rst m\u00e5ste man komma upp ovanf\u00f6r atmosf\u00e4ren, och sedan ska man allts\u00e5 se till att rymden framf\u00f6r rymdskeppet kollapsar samtidigt som rymden bakom skeppet expanderar.<\/p>\n Han kl\u00e4mmer p\u00e5<\/strong> den uppbl\u00e5sta kondomen s\u00e5 att den kl\u00e4ms fram genom gummibandet, vilket p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ska visa principen.<\/p>\n \u2013 Men det finns en hake ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s. Det \u00e4r att den h\u00e4r ringen m\u00e5ste best\u00e5 av ett slags energi som vi inte kan tillverka i labbet. Vi vet inte ens vet om den finns.<\/p>\n Efter att ha drivit med andra science fiction-tekniker som maskh\u00e5l och transportern, ocks\u00e5 fr\u00e5n Star Trek, framf\u00f6r han en egen id\u00e9 f\u00f6r hur m\u00e4nniskan \u00e4nd\u00e5 skulle kunna t\u00e4nkas kolonisera fr\u00e4mmande planeter \u2013 inte p\u00e5 fullt allvar, men inte heller helt utan.<\/p>\n \u2013 Varf\u00f6r inte skicka sm\u00e5 datorer med fullst\u00e4ndig information om m\u00e4nskligt DNA? Datorerna skulle, teoretiskt, kunna \u00f6verleva l\u00e5ng tid i rymden och n\u00e4r de kommer fram till en avl\u00e4gsen planet kan de skapa nya m\u00e4nniskor.<\/p>\n Catherine Asaro \u00e4r <\/strong>science fiction-f\u00f6rfattare och en av dem som \u00e4r med via l\u00e4nk. Hon l\u00e4gger an en n\u00e5got allvarligare ton. Hon ser hur datorerna snabbt blir allt smartare och t\u00e4nker sig att vi om ett antal decennier kan koppla v\u00e5ra hj\u00e4rnor till n\u00e5gon form av digital intelligens.<\/p>\n Hon vet, s\u00e4ger hon, att m\u00e5nga tycker att den tanken \u00e4r minst sagt obehaglig. Men hon tar pacemakern som exempel. Hon skulle inte tycka att en pacemaker som styr hj\u00e4rtslagen skulle minska hennes m\u00e4nsklighet.<\/p>\n \u2013 Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att jag \u00e4r van vid tanken, s\u00e4ger hon. Problemet \u00e4r att tidigare har den tekniska utvecklingen g\u00e5tt s\u00e5 pass l\u00e5ngsamt att vi hinner v\u00e4nja oss vid den. I dag n\u00e4r tekniken tar dessa spr\u00e5ng hinner vi inte l\u00e4ngre med att v\u00e4nja oss, och det \u00e4r d\u00e5 vi finner utvecklingen obehaglig.<\/p>\n David Grinspoon, astrobiolog<\/strong>, ber\u00e4ttar hur Science fiction ledde honom in p\u00e5 en professionell vetenskaplig karri\u00e4r. Han po\u00e4ngterar ocks\u00e5 att Carl Sagan, en personlig v\u00e4n till honom sj\u00e4lv, men ocks\u00e5 en av USA:s fr\u00e4msta vetenskapliga profiler under senare delen av 1900-talet sj\u00e4lv skrev science fiction i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rmedla de k\u00e4nslor av b\u00e4van och f\u00f6rundran inf\u00f6r v\u00e4rldsalltet som han k\u00e4nde och uttryckte s\u00e5 v\u00e4l i sina popul\u00e4rvetenskapliga tv-serier.<\/p>\n Kim Stanley Robinson<\/strong>, ocks\u00e5 science fiction-f\u00f6rfattare, \u00e4r siste talare. Han pratar om hur m\u00e4nniskan har l\u00e5st fast sig vid fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n \u2013 I dag har man hittat s\u00e5 stora m\u00e4ngder fossila br\u00e4nslen, att man har r\u00e4knat in det som tillg\u00e5ngar i flera l\u00e4nders ekonomi. Man kan s\u00e4ga att vi har hamnat i en ganska l\u00f6jlig situation d\u00e4r vi helt enkelt inte har r\u00e5d med att inte f\u00f6rst\u00f6ra planeten.<\/p>\n Han fr\u00e5gar sig hur intelligenta civilisationer d\u00e4r ute i galaxen oftast g\u00e5r under. Spr\u00e4nger de sig sj\u00e4lva i luften med k\u00e4rnvapen, eller \u00e4r det kanske vanligare att de helt enkelt f\u00f6rst\u00f6r sig sj\u00e4lva med hj\u00e4lp av icke-fungerande marknader?<\/p>\n S\u00e5 medan jag<\/strong> lyssnar p\u00e5 f\u00f6redragen via den skrapiga h\u00f6gtalaren, kan jag inte riktigt v\u00e4rja mig fr\u00e5n den dystra tanken att vi d\u00f6mda hur vi \u00e4n g\u00f6r. Som m\u00e4nniskor \u00e4r vi skr\u00f6pliga och m\u00e5lar in oss sj\u00e4lva i ett h\u00f6rn med ett dysfunktionellt ekonomiskt system som riskerar hela planetens \u00f6verlevnad. Och skulle vi i framtiden, som Catherine Asaro f\u00f6rest\u00e4ller sig, koppla ihop v\u00e5ra intellekt med digital teknik i syfte att bli smarta nog att l\u00f6sa problemen, kan man v\u00e4l ge sig sjutton p\u00e5 att det g\u00e5r som med tekniken p\u00e5 den h\u00e4r konferensen. H\u00f6gtalarna skrapar och sm\u00e4ller s\u00e5 det g\u00f6r ont i \u00f6ronen.<\/p>\n Och s\u00e5 tystnar de.<\/p>\n Medan \u00e5h\u00f6rarsalen sakta fylls st\u00e5r n\u00e5gra tekniker vid en dator l\u00e4ngst fram i rummet och kliar sig i huvudet. Det \u00e4r fel p\u00e5 h\u00f6gtalarna och publiken v\u00e4ntar t\u00e5lmodigt men skickar \u00e4nd\u00e5 menande blickar \u00e5t varandra. V\u00e4rldens st\u00f6rsta vetenskapliga sammanslutning, AAAS, The American Association for the Advancement of Science, h\u00e5ller sin \u00e5rliga m\u00e4ssa i USA, denna […]<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"133793,143265,136005","_relevanssi_noindex_reason":"","footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-30142","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ingenjoren"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30142"}],"collection":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30142"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30142\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":138844,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30142\/revisions\/138844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30142"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30142"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ingenjoren.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30142"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"sturebyline\"](\"https:\/\/ingenjoren.se\/media\/2012\/02\/sturebyline-210x70.jpg\")
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"